2017-04-02 Forsvägen, Vessigebro. Nu vandrar salamandrarna över Forsvägen mellan naturskogen och Flädje våtmark. Vessige vägsamfällighetsförening sätter nu upp varningsskyltar för att man skall tänka på dessa små intressanta djur när man passerar på Forsvägen. Salamandrarna vandrar från sitt vinterkvarter i skogen för att leka i våtmarkerna. Läs mer om salamandrar här.

Vid dagens promenad räknades 13 överkörda större vattensalamandrar och 59 överkörda mindre vattensalamandrar. En levande mindre salamander fotograferades och visas högst upp på sidan. Salamandrarna vandrar mest efter mörkrets inbrott så vi hoppas att det finns gott om salamandrar som klarat passagen över vägen. Även om nattens trafikskörd var stor.

2017-03-16 Yngeredsforsens kraftverk stod klart 1907. Forsen har därmed varit torrlagd i 110 år. När dammen byggdes uppstod frågan om laxen vandrat förbi fallet före torrläggningen.

Domstolen avgjorde att så inte varit fallet. Flera ärevördiga personer gick ed på att laxen aldrig kunde vandra uppför det ca 10 meter höga fallet där en brant bergvägg stoppade deras vandring. Så kom det sig att kraftbolaget inte behövde bygga någon trappa och att markägarna inte fick någon ersättning för förlorat laxfiske i de milsvida forsarna uppströms. Där fanns bl.a. Boaforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsarna som låg i dåvarande Älvsborgs län.

Jubileet till ära tog jag mig en åktur till döda fallet vid Yngeredsforsen. Jag gick fram till den imponerande bergväggen där domstolen avgjort att laxen hindrades, och det stämde säkert. Men jag gjorde som laxen gjorde och sökte en alternativ väg vid sidan om fallet. Och till min förvåning fanns här en mycket lämplig vandringsväg där jag lätt kunde promenera i den gamla åfåran utan hjälpmedel upp förbi forsen! Mina 67 år till trots! Denna lämpliga väg för vandringsfisken är naturlig och har funnits så länge laxen vandrat i Ätran. Laxen skulle även kunna vandra upp vid sidan i en sprängd flottningsränna men den har tillkommit i senare tid (1905).

Denna naturliga vandringsvägen var rena ”autostradan” för vandringsbenägna Ätranlaxar som ville vandra uppströms och leka i alla de lockande forsarna ovanför Yngered. (se bild ovan). Så ”Rik-Aron” och ”Botel” hade rätt när de hävdade att det fångades lax ovan Yngeredsforsen. Men detta fick de inget gehör för hos Domstolen. Och hundratals fiskerättsägare fick ingen ersättning för miltals förlorat lax- och ålfiske. Endast 2 km laxvatten i Falkenberg ger i dag kommunen en inkomst på 5 miljoner kronor årligen. ”Botel” vittnar om att en person som ”mette lax” vid tiden före kraftverksbyggena hade en avräkning på 3000 kronor för årets levererade laxfångst, vilket motsvarar 177.252 kronor i 2017 års penningvärde. (Källa: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292). Så det var en stor förlust för fiskerättsägarna när det gällde avsaluvärdet. För att inte tala om dagens turistvärde som väsentligt överstiger 1000 kr per kilo fångad lax.

Men störst var förlusten för Ätranlaxen. De utestängdes från områden där det tidigare producerats tiotusentals laxar, som gav upphov till Ätrans rikliga laxbestånd. Det är fascinerande att det nu i efterhand fortfarande är så lätt för den enskilde vandraren att ta sig upp i döda fallet, på samma sätt som Ätranlaxen gjorde i tusentals år innan vandringsvägen stängdes. Det är också fascinerande att se likheterna mellan hur fakta kring vattendomar kan behandlas i dag och hur de kunde behandlas för 110 år sedan.

2017-02-27 Hertingprojektet har nu publicerats i den ansedda tidskriften Ecological Engeneering.

Det är viktigt att resultaten från Hertingprojektet sprids så att man både nationellt och internationellt kan använda sig av bästa möjliga teknik (BMT) för att restaurera och återställa fiskens fria vandring. Hertingprojektet är ett sällsynt gott exempel på ett projekt där fiskens uppströms vandringar i Ätran och nedströms vandringar till havet förbättrats på ett avgörande sätt. Dessutom har Ätrans gamla åfåra fått nytt liv vilket är av stor betydelse för forsens ekosystem.

Artikelns sammanfattning säger att öppna vattenvägar är en förutsättning för vandrande fisk- och djurarter. Det är känt att kraftverksdammar förknippas med dödlighet, fördröjning och misslyckad vandring för migrerande fiskarter.

Vidare sägs att Hertingdammen i södra Sverige var utrustad med en teknisk fiskväg (fisktrappa) för uppvandring och en bristfällig nedvandring, vilket ersatts med att öppna den gamla, naturliga åfåran för fiskvandring  och ett snedställt galler som leder nedvandrande fisk till en vattenväg förbi kraftverket.

Dessa lösningar har lett till förbättringar för samtliga undersökta fiskarter. Tidigare hindrades laxens uppvandring vid låga temperaturer, var sämre nattetid och honorna hindrades mer än hanarna i sin vandring. Nu vandrar laxen utan fördröjning, bättre vid låga temperaturer, bättre nattetid, och honorna har lättare för att passera uppströms. Den utlekta laxen och smolten hade tidigare  stora förluster förbi kraftverket på sin väg mot havet. Nu kan dessa viktiga fiskar vandra i det närmaste ostört ut till sina uppväxtområden i Atlanten och ge ett starkt laxbestånd. 

Dessa åtgärder och undersökningar visar vilka stora möjligheter som finns med att förbättra situationen för våra vandringsfiskar med tillgängliga tekniska lösningar i allmänhet och i Hallandsåarna i synnerhet!

Läs mer på hemsidan för Karlstads Universitet här.

Lira, labb, lom, sula och grissla. Det är julafton för skådarna vid Glommens sten när fåglar från Atlantens fågelberg blåser in med stormen Urd över hallandskusten.

Naturens krafter är mäktiga och man skall ha respekt. Vinden larmar och skådarnas larm går. En bredstjärtad labb. Nu syns den mot horisonten. Nu försvann den i en djup vågdal. Nu syns den igen.

Fåglar i kikaren vid Glommen.

Dvärgmåsarna dansar elegant över havet. Som namnet säger är det små måsar som bara är 24-28 cm långa.

Jag besökte Island i somras och det var med ett kärt återseende några sillgrisslor svepte förbi i vinden. Även de tretåiga måsarna, kryckjorna, defilerade mangrant förbi utanför Glommens vågtoppar och min tanke gick till fågelbergen på Papey, munkarnas ö på Island. Visst är naturen fantastisk!

Tretåiga måsen på återseende vid Glommen.

Parkeringen vid Glomsten var välfylld. Sveriges Radio, familjer, par med mobiler upptagna med selfies, ja många var de som på Annandagen gjorde en tur för att uppleva mäktig natur.

2016-12-26 Hamnfyren vid Glommen. Vågorna går höga i mobilkameran.

2016-12-27 Havssulan passerar utanför Glommens sten. Vingspannet är 165-180 cm, havets giganter.

Hamnpiren stoppar de höga vågorna.

Falkenbergs kommuns miljöpris 2016 gick till Anna Carina Ericson och Hans Svensson som fick miljöpriset  för sitt hållbara, traditionella lantbruk vid Hjärtared i Falkenbergs inland.

Deras traditionella brukningsmetoder har bidragit till att bevara och utveckla de rika natur- och miljövärden som de fått att förvalta från tidigare generationer. Hjärtaredssjön med omgivande variationsrika och öppna landskap är en av kommunens pärlor för utflykter exempelvis när bokskogen grönskar på våren.

Se kommunens Naturguide

Deras traditionella lantbruk visar också på hur vårt omväxlande landskap danats under århundraden med växelvisa brukningsmetoder som innebär hållbar förvaltning. 

Anna Carina och Hans lanbruk visar på ett hållbart alternativ till de senaste årtiondenas konventionella lantbruk med monokultur och användning av växtskyddsmedel inom skyddsområden för vattentäkter. Ytvatten och grundvatten förorenas. Vårt dricksvatten och våra livsmedel (öl från Carlsberg) innehåller giftet glyfosat (Round-Up) som anses cancerframkallande och används flitigt som växtskyddsmedel i Halland och Skåne  inom det konventionella lantbruket.  Läs mer här.

Se bild på effekt av växtskydd med glyfosat vid Högvadsån och Ätran här och här

2016-12-09 Karlstad. Daniel Nykvist disputerade i fredags med sin doktorsavhandling som handlar om atlantlaxens beteende vid vandring och damm passage i reglerade älvar. Daniel beskriver i den svenska sammanfattningen sitt arbete: 

”I den här avhandlingen rapporterar jag resultaten från telemetristudier där jag utvärderat vandrande Atlantlaxars beteende och överlevnad i relation till vattenkraftverksdammar. Jag har studerat uppströmsvandrande lekfisk liksom nedströmsvandrande unga laxar (smolt) och utlekta laxar (kelt). Jag utvärderade nedströmspassageframgång vid kraftverksdammar utan fiskpassagelösningar i Klarälven, Sverige, och vid dammar med enkla passagelösningar i Winooski River, USA. Jag har också undersökt två-vägs passageframgång med bästa tillgängliga fiskpassage teknik vid ett kraftverk i Ätran, Sverige”. 

När det gäller de olika lösningarna i Klarälven, Winooski River och Ätran kallar Daniel lösningen i Ätran, Hertingforsen för ”bästa tillgängliga teknik”.

”De enkla passagelösningarna resulterade inte i effektiv fiskpassage medan bästa tillgängliga teknik, bestående av ett snedställt fingaller och en naturlik fiskväg, resulterade i snabb passage av en hög andel av den vandrande vuxna laxen”. 

Det är med glädje vi konstaterar att det är möjligt att lösa fiskvandringen både uppströms och nedströms vid kraftverksdammar genom att använda bästa möjliga teknik, där Hertingforsen är ett aktuellt exempel.

Länk till avhandlingen finns här

2016-11-18 I dag var det ”Black Friday” på fiskauktionerna i Göteborg och Hirtshals. Dräktiga hajhonor auktionerades ut till högstbjudande.

Göteborgs fiskauktion försålde 13 lådor pigghaj för 2970 kronor.
PS 14 december 2016 auktionerades 1,5 ton rödlistad pigghaj DS

De danska fiskauktionerna i Hanstholm och Hirtshals auktionerade ut över två ton haj till ett pris av 38 927 svenska kronor.

Hajfenor säljs till otroliga priser. Mellan 3 000-4 000 kr/kg förekommer på marknaden.

Sverige och Danmark har nollkvoter på fångst av akut hotad pigghaj och fångst får ej ilandföras i svenska hamnar. Trots detta pågår  försäljning av fredad haj på Göteborgs fiskauktion och danska fiskauktioner.

Läs mer här.

Skåne och Halland har högst uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten och dricksvatten. Cancersjukdomarna ökar allra mest i Skåne och södra Halland. Halländsk öl (Carlsberg) har högst halter växtskyddsmedel av 16 ölsorter testade i Sverige och 14 ölsorter testade i Tyskland.  Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser av resultaten. Bilden visar en åker vid Ätran där ena delen är växtskyddad med glyfosat. Vilken?

Växtskyddsmedel i Ytvatten
SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon, kvinmerak och metazaklor. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat, och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne och 46% i Halland. 
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Växtskyddsmedel i Grundvatten
Havs- och vattenmyndigheten: Växtskyddsmedelsanvändningen inom jordbruket är störst i Skåne, med 490 ton aktiv substans och även omfattande i Halland med 42 ton. Som framgår så används i genomsnitt betydligt större mängder per hektar i Skåne än i övriga län (1,11 kg/ha) och Halland (0,39 kg/ha). Analyser visar att ett eller flera bekämpningsmedel kunde detekteras i ca 16 % av alla prov i dricksvatten jämfört med ca 36 % för övrigt grundvatten inkluderande både prover från vattenverk och generella prover. Yngre grundvatten (dvs. från 1970-talet och framåt) hade en högre andel fynd av bekämpningsmedel än äldre grundvatten, fyndfrekvensen var i genomsnitt 55 % i yngre grundvatten (1970–1990) och 35 % i äldre grundvatten (1945–1970). Resultaten i denna rapport visar att det har påvisats bekämpningsmedel i grundvatten från samtliga regioner, liksom i tätorter, i jordbruksområden och i skogsmark.
Läs mer i rapporten från Hav:
 ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. 

Glyfosat (Round-Up) och cancer
KEMI Kemikalieinspektionen:
Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och på hösten efter skörden.
International Agency for Research on Cancer, IARC, har publicerat en rapport i juli 2015, med slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. IARC är specialiserat på cancerforskning och lyder under World Health Organisation, WHO. Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige är mellan 600 och 700 ton. Det innebär att glyfosat är det vanligast förekommande verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige.
Ny Teknik: Minst 1,2 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från vattentäkter som innehåller bekämpningsmedel mot ogräs. I de flesta fall går vattnet orenat vidare till medborgarnas kranar. Det framgår av statistik från Vatten- och avloppsverksföreningen, VAV, som Ny Teknik bearbetat. Läs mer här.

Cancersjukdomarna ökar
SVT Nyheter Skåne: ”Cancersjukdomarna ökar i hela landet men allra mest i Skåne och i södra Halland…. En person i timmen får cancer i Sydsverige”.
Mef Nilbert är verksamhetschef på regionalt cancercentrum och har varit med och tagit fram statistiken som visar att det är de vanligaste cancertyperna som ökat kraftigt det senaste året. Hon påpekar också att en av tre patienter drabbas av mindre vanliga typer av cancer, såsom blodcancer och urinblåsecancer.– Det är viktigt att lyfta att så många som en tredjedel får dessa cancersjukdomar trots att de inte är de vanligaste, säger hon. – Vi måste göra någonting, för gör vi ingenting så kommer kurvan bara fortsätta att peka uppåt.
Läs SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser när det gäller förekomsten av växtskyddsmedel i våra sjöar och vattendrag, i vårt dricksvatten och våra livsmedel. Vi tillhör naturen. Det vi äter och dricker kommer från naturen.

Artikelbilden visar gränsen mellan behandlad och obehandlad åker med glyfosat invid Ätran.

Läs även Göteborgsposten:
Ogräsmedel i Öl
Testet visar att Carlsberg ligger högst med 36 µg/l av glyfosat. Troligtvis är det maltkornet som besprutas, säger Torbjörn Synnerdahl, testledare på laboratoriet Eurofins som utfört analyserna. Ölen från Carlsberg (Sverige) har högre innehåll av glyfosat än 14 testade Tyska ölsorter. Läs mer här.

SRP1 Glyfosats hälsoeffekter granskas Klotet
Folket i Argentina drabbas

SVT Nyheter mars 2016:
Cancerframkallande enligt WHO
I juli förra året klassade Världshälsoorganisationen WHO:s egna cancerforskningorgan International Agency for Research on Cancer IARC glyfosat som sannolikt cancerframkallande. Även den svenska kemikalieinspektionen menar att det finns en misstänkt koppling till cancer. 
Sverige går emot EU
Sverige går som ensamt land mot EU:s preliminära bedömning.