Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Ålevangeliet ålens gåtfulla liv

2019-10-03 Ålen har funnits i ca. 70 miljoner år. Nu är den akut hotad. Kommer det att innebära dess undergång och att våra barn kan läsa om den på samma historiesida som dronten och vandringsduvan? Vi har nu kunskapen om det akuta läget men vill vi erkänna och vill vi rädda ålen? Dör ålen ut kan den inte återuppstå.

Ålevangeliet är Patrik Svenssons fängslande bok om relationen mellan en son och en far. Det som höll ihop relationen var deras gemensamma förhållande till barndomens ålar och ålfisket. På samma sätt som miljontals ålar är en viktig del i naturens näringsväv och ekosystem.

Ålbeståndet har på bara en mansålder genomgått en förändring från att ha varit jordens vanligaste katadroma fiskart till att bli akut hotad. På samma sätt som den utdöda amerikanska vandringsduvan. Ingen kunde tro att denna miljonhövdade fågelart skulle dö ut! Vandringsduvan fanns i 3,5 miljarder individer och det sista exemplaret dog 1 september 1914. Skall vi nu ta vid ”arvet” och bli den generation som utrotar den europeiska ålen?

TV programmet ”Malou efter tio” tar upp problemet med att klockan för ålen nu pekar på fem i tolv. Peters fina filosofiska förhållande till sin far och till ålen, och hur detta band dem samman, är fascinerande. Men om ålen dör ut kan den varken vara kittet mellan människor eller de limniska ekosystem som den i dag håller samman.

Malou hade också bjudit in en av Sveriges och Europas ledande ålforskare för att få en förklaring till varför ålen är akut hotad. Hans diplomatiska svar var att det finns lika många förklaringar som det finns ålforskare. Svaret speglar det faktum att det bakom forskningen finns olika finansiärer som önskar att alla påverkansfaktorer utreds, även om huvudorsaken är känd. Här passar uttrycket ”patienten avlider medan utredning om åtgärder pågår”. 1970 skrev dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman:
”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid”.

Vad är då den kända orsaken som man vill dölja? Jo, ålen har mist sitt ålhem och då är den dödsdömd. Hemmet är Europas sjöar och vattendrag. Dammar byggdes och alla ålynglen utestängdes. Turbiner byggdes och alla de vandrande lekålarna slaktades. Nu finns här bara engelska ålar som åkt flyg till våra svenska vatten. Dammarna byggdes i början på 1900-talet och nu är ålen på utrotningens brant. Eftersom en ålgeneration är ca 25 år.

Ålen förblöder som art på den svenska vattenkraftverkens altare. Ålen är hemlös och livlös och offras som ett oskyldigt lamm. Det finns teknik att installera ålyngelledare och säkra utvandringsvägar förbi kraftverken. Tekniken tillämpas inte.

Men kan dammar och turbiner vara ett så stort problem? Ja, bara i Sverige finns över 10 000 dammar och över 2000 turbiner. Inom ålens utbredningsområde har man kartlagt över 415 000 dammar och det beräknas finnas över en miljon dammar…. Gör man en karta över dessa dammar förstår man ålens akuta situation. Och då förstår man att det bara finns en huvudorsak till ålens dramatiska försvinnande. Annat som påverkar ålen negativt gör endast att förintelsen går ännu snabbare. Ålen behöver sitt hem!

Karta över dammar i Sverige och Europa där ålen inte kommer fram. Ålen föds i havet och skulle växa upp i våra sötvatten. Ålen är akut hotad eftersom vi stängt dörren till ålens hem.
Källa SMHI och AMBER

Det ser mörkt ut för Europas ålbestånd där Sverige hade en viktig del. Men är då hoppet ute? Nej det finns hopp. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg har man 2013 gjort vandringen säker för både de uppvandrande ålynglen och för de utvandrande lekålarna! Tekniken finns och kan tillämpas vid alla dammar. Men modet och viljan saknas.

Vill vi rädda den akut hotade ålen? Har vi rätt att utrota ännu en art? Tio miljarder kronor har nu gått till de svenska kraftbolagen för att göra åtgärder enligt den Nationella planen och Vattenkraftens Miljöfond AB. Nu är hög tid att gå från ord till handling och använda pengarna till att rädda världens ålbarn.

Annars blir vi den sista generationen som sett en levande ål. Och våra barn kan läsa i historieböckerna att vi var den generation som ödelade ålens hem och gjorde slut på den ca 70 miljoner år långa eran när den gåtfulla europeiska ålen fanns på vår jord.

Europas ålyngel stoppas effektivt av en miljon dammar som byggdes på 1900-talet. Europas könsmogna ålar slaktas i hundratusentals turbiner när de påbörjar sin 700 milaresa för att reproducera sig i Sargassohavet.

Vem har rätt att stänga av en å och döda all fisk?

2019-10-01 I dag lämnas Nationella Planen (NAP) för omprövning av vattenkraften in till Regeringen för beslut och genomförande. Kommer tusentals torrlagda forsar att få vattnet och livet tillbaka? Har kraftbolagen rätt att ta allt vatten, då de påstår att miljön redan är ”modifierad” (KMV) och då är det OK att låta fiskarna dö?

Kraftbolagen har genom energiöverenskommelsen fått 70 miljarder i skattelättnad. Därför har de nio största kraftbolagen som motprestation avsatt 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond AB. Kraftbolagen har bildat ett gemensamägt aktiebolag där de ingår i styrelsen och har bestämt att de 10 miljarderna under 20 års prövotid får användas till:
§ Kostnader för åtgärder, domstolsprocess, utredningar, ev. utrivning, skadereglering kopplat till miljöåtgärder (15 % självrisk)
§ Kostnader för produktionsbortfall (utöver 5 % av normalårsproduktion)
§ Retroaktivt från 1/1 2016

PPP, omvärsdanalys och CBA (kostnad-nytto-analys) är kända begrepp för verksamhetsutövare i dagens miljösverige. Trots att kraftbolagen fått 70 miljarder av staten, använder de även Vattenkraftens Miljöfond till att öka sina vinster genom att ersätta produktionsbortfall och andra kostnader som uppstår om de gör miljöåtgärder. Fonden riskerar att dräneras på pengar. Enbart i Halland har ca 110 vattenkraftverk anmält sig för att utnyttja fonden. Där finns Ätrafors, Yngeredsfors m.fl. kraftverk i Ätran!

Det finns ca 2100 vattenkraftverk i Sverige och tiotusentals i Europa. Principen för dessa är att de dämt upp åarnas viktiga forshabitat som blivit till kraftverksdammar. Från dammen har de sprängt en kanal som leder till ett kraftverk nedströms där fallhöjden nyttjas och energi utvinns. Den naturliga åfåran ligger fysiskt opåverkad vid sidan om men denna viktiga forsande biotop saknar vatten! När kraftverket inte kan ta allt vatten ”spills” vatten vid sidan om. Detta kan orsaka att tusentals fiskar och andra vattenlevande djur vandrar upp och sedan torrläggs och dör när kraftverket återigen tar allt vatten.

Figur Modifierad efter “Laxens Resa” utgiven av Ätrans Vattenråd 2019. Döda åfåran vid Ätrafors (vitstreckad) där tusentals laxar, havsöringar och ålar får sätta livet till. Kanalen uppströms och nedströms kraftverket är modifierad (sprängd). Ätran nedströms kraftverkskanalens utlopp är modifierad, rensad för att öka flödet. Ätrans ”döda fall” den torrlagda åfåran är inte modifierad. Torrfåran är Ätrans ursprungliga intakta åfåra som endast tidvis saknar vatten!

Energiforsk skriver i sin RAPPORT 2017:429 Identifiering av påverkan, åtgärdsbehov och åtgärdspotential i vattendrag påverkade av vattenkraft: ”Till exempel kan det vara lockande att fastslå fasta gränser för t.ex. tappningar i torrfåror förbi kraftverk, men sådana statiska åtgärder kan riskera att man inte når ett fastställt mål, eller att man påverkar verksamheten i onödigt hög grad utan att man fått en bättre måluppfyllelse”. Denna bedömning är inte seriös då det handlar om en liten mängd vatten för att rädda tusentals akut hotade ålar och laxar undan en säker död. Energimyndighetens förslag på hur man skall vikta miljömål och energimål, är också oseriöst. Läs mer här.

Hertingprojektet i Falkenberg är ett lyckat projekt där man använt bästa möjliga teknik för att få fria vandringsvägar för uppvandrande och nedvandrande fisk. Ätrans ursprungliga åfåra har också fått en minimitappning vilket ger en årlig produktion av ca 30 000 laxyngel, ca 3000 ålyngel och ca 30 miljoner evertebrater. Återupptaget vattenflöde i Ätrans naturliga åfåra (450 meter) efter 70 år av torrläggning är dokumenterat en mycket effektiv åtgärd.

Läs Hertingprojektets slutrapport: Positiva effekter…2017 här.

Ätran har vid sex kraftverk, Herting, Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar, ca 1 mil naturlig torrlagd åfåra och forsar som inte är fysiskt modifierade. Endast vatten skulle återställa dessa forna habitat och återge Ätran en viktig del av sin ekologiska status! Dessa värden omfattas av internationell N2000 lagstiftning och ålförordningen!

Länsstyelsen i Hallands län har i en CBS studie beräknat nettonuvärdet av Hertingprojektet till 65 miljoner kronor. Då har man endast beräknat effekten i Falkenberg av laxfisket och inte räknat med uppströmseffekter eller torrfårans återupprättade produktion. Dessutom har man räknat med en laxuppvandring beräknad till + 100 till +500 fiskar när fiskräknaren visar + ca 2000 fiskar! (vilket är 40 till 200 gånger fler). Energiforsks farhågor om att inte nå uppställda mål och att man därför inte skall släppa vatten i torrfåror är mot bakgrunden av resultaten i Hertingforsen oseriöst! Det gäller att rädda de få opåverkade forsande habitat som återstår! Samt att säkra fiskens överlevnad och fria vandring mellan dessa habitat. Var det inte detta som var meningen med Vattenkraftens Miljöfond?

Sammanfattningsvis är torrfårorna vid ett stort antal vattenkraftverk några av de mest värdefulla och fysiskt oförändrade forshabitaten som återstår i Sverige i dag. Kraftbolagen som fått 10 miljarder för restaurering måste därför snarast prioritera dessa objekt för att rädda hotade och värdefulla ekosystem och arter. Nu är det dags att efter 100 års torrläggning lämna tillbaka vattnet och livet till kraftverkens döda åfåror! Det är en av nyckelfrågorna för att rädda vårt akut hotade ålbestånd.

Följ Kung Carl XVI Gustavs uppmaning i talet vid invigningen av Hertingforsen 2014-04-01 Kungens tal.

Före 2013: Döende laxar i torrfåran vid Hertings kraftverk räddas genom att de lyfts för hand över dammen. Efter 2013: Vatten släpps i döda åfåran där livet återkommit. Laxen leker årligen och ca 30 000 laxyngel växer årligen upp i forsen tillsammans med ca 3000 hotade ålyngel! Vatten har gett livet åter i Hertingforsen. Två mil uppströms finns den i dag torrlagda Ätraforsen….där årligen tusentals ålar och laxfiskar får sätta livet till på samma sätt som i andra halländska åar.

Sill, skarpsill, strömming eller odlad lax?

2019-09-18 Förvirringen är total när det gäller vad som är vad. Inte ens båtarna som fiskar i Östersjön vet vad de fångar? Panerad strömmingsflundra med potatismos och lingon älskas av många men hatas av några.

Havs- och Vattenmyndigheten anger på sin hemsida att kvoterna 2018 i Östersjön är 426.293 ton för sill och 312.332 ton för skarpsill vilket innebär 738.625 ton totalt för dessa båda arter. Man förstår att dessa båda arter är extremt viktiga för Östersjöns ekosystem, när båtarna bedöms kunna göra ett årligt uttag av över 738 miljoner kilo (!) Och tänk om man följer receptet på 2 hekto strömming per person räcker denna sillfångsten till 2.131.195.000 portioner strömming med potatismos och lingon!

Men nu är det så att fångsten landas i Skagen (Danmark) på
FF Skagens fiskmjölsfabrik, där man har en gigantisk anläggning för att mala ner alla fiskar till fiskmjöl. Fiskmjölet blir så till föda för odlade laxar, hundar mm. Sillen blir till odlad lax.

Massmedia rapporterar nu om en skandal kring detta redan tveksamma fiske, nämligen att fiskebåtarna rapporterar fångst av fel arter när de kommer till Skagen med fångsten. Men kan det vara så farligt att man uppger fel art på fångsten?

Saken är den att båtarna rapporterar att de fångar 56% sill/strömming medan myndigheternas kontroller visar att det endast är 27% sill/strömming och att resten är skarpsill. Läs mer här.

Denna medvetna felrapportering ger stora ekologiska konsekvenser för Östersjön och får stora ekonomiska konsekvenser för båtarna och för staterna. Vi antar att yrkesfiskarna ser skillnad på en sill och en skarpsill men att det är den ekonomiska effekten de vill åt.

De förödande ekologiska konsekvenserna är att dessa felaktigt rapporterade fångster ligger till grund för biologernas beräkning av kommande fångstkvoter. Är bedömningsgrunderna fel blir kvoterna fel och det får stor negativ påverkan på Östersjöns hela ekosystem. Och när det gäller torsken, kan det vara så att den påverkas om 738.625 ton av deras basföda fiskas upp för att istället bli fiskmjöl för odlade laxar?

De stora ekonomiska konsekvenserna beskrivs av Kasper Schou vice fiskeriinspektören för norra Jylland. Kasper berättar för P1 Sverige: En av de största svenska fisketrålarnas fusk: ”I stället för 1 000 ton sill som skepparen på båten uppgav fanns 129 ton sill ombord”. (och resten skarpsill) ”Om man gör det till pengar är det cirka 1,4 miljoner danska kronor.” Notera att detta gällde landning av en fångst. Lyssna och läs mer i Radio P1 Program Kaliber här.

Vattenblänk gör den enkla beräkningen att den svenska fiskaren då gjorde en ”vinst” på 1607 danska kronor per ton som felrapporterades. Eftersom felrapporteringen är känd och totala sillkvoten är 426293 ton blir båtarnas totala ”vinst” av felrapporterna ca 285.016.497 svenska kronor! Ett gigantiskt svindleri som hittills varit ganska riskfritt för båtarna. Eller som en skeppare försvarar sig med aktuella klimatargument: ”Det är lättast för oss, mest bränsleeffektivt att fiska skarpsill”. Klimatargumenten går oftast hem men tar sällan hänsyn till den viktiga frågan om biologisk mångfald samt en levande natur med en hållbar utveckling.

Det finns inga långsiktiga vinnare i den här härvan. Östersjön förtvinar. Torsken svälter. Algblomningen ökar då sillen äter djurplankton som betar alger. Fiskebåtarna sågar av den redan sköra gren där de sitter. Möjligen är det strömmingshataren som blir vinnaren då hen slipper doften av nystekt strömming. Men hen kanske istället älskar torskrygg och då är det rökt.


Glyfosat förbjuds

2019-09-08 Glyfosat förbjuds nu även i Tyskland och är sedan tidigare förbudet i flera miljömedvetna jordbruksländer.
Halländsk användning av Glyfosat vid biflödet Hökabäcken invid Högvadsån där lax- och havsöring skall leva och leka. Gösta Edman noterade här rikligt med fiskyngel redan 1947. Bäcken syns till vänster i bild där giftet även hamnat över bäcken.

I Sverige är det däremot tillåtet att bespruta markerna med glyfosat fortfarande eftersom det är för dyrt att avstå enligt Jordbruksverket. Det skulle minska lönsamheten i det svenska jordbruket. Läs mer här.

I Tyskland införs förbud eftersom Glyfosat inte är miljövänligt och är ”irriterande” på huden. 2020 förbjuds Roundup i parker och trädgårdar och totalförbud införs för jordbruket 2023. I Amerika är tillverkaren Monsanto dömda till skadestånd sedan en användare drabbats av cancer. Läs mer här.

Glyfosat och dess giftiga restprodukter är några av de bekämpningsmedel som uppmätts i svenska och halländska vatten. Och även finns i våra livsmedel…. Läs mer här.

Laxförvaltning

2019-08-31 Norrbottens kommuner har tagit fram en plan för förvaltningen av Råne älv för att bevara de stora naturvärden som finns i detta N2000 område. Nu satsas ca. 450 000 kronor för att ta fram en motsvarande plan för Ätran.

Råneälvsprojektet ”Laxförvaltning för framtiden” har använt sig av innovativa lösningar för att utföra moderna förvaltningsåtgärder som också kan ligga till grund för en förvaltningsmodell inom andra N2000 områden där fiskar och fiske utgör kärnverksamheten.

Slutrapporten har nu kommit ut och i sammanfattningen kan man bl.a. läsa att:
1. Alla intressegruppen involveras
2. Vildlaxbeståndet ökar och man satsar på fisketurism
3. Fångstrapporteringen har utvecklats
4. Räkning utförs av uppvandrande lax
5. Smoltfälla har installerats
6. Elfisken har utförts
7. Kunskapsutbyte och information

”Den outbyggda Råneälven är liksom övriga vildlaxälvar i Norrbotten ett Natura 2000-område. I älvsystemet finns förutom lax också arter som flodpärlmussla, utter och bäver. Det primära syftet med att utveckla en modell för älvsspecifik förvaltning av lax- och öring är att säkra fiskbeståndens fortlevnad och utvecklingsmöjligheter. Detta möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen som kan medverka till en positiv landsbygdsutveckling” Läs hela rapporten här.

Ätrans laxförvaltning har i stort sett redan genomfört alla de åtgärder som Råneälvens förvaltningsmodell föreslår. Även om vi kan bli bättre på att involvera fler aktörer och öka kunskapsutbyte och informationen om Ätrans laxbestånd.

Men det är en väsentlig skillnad mellan Råne älv och Ätran. Råne älv är outbyggd och Ätran är utbyggd med ett stort antal dammar och torrlagda naturfåror. I Ätran har över 200 miljoner kronor satsats på kalkningsåtgärder. Ingen förvaltningsplan i världen kan rädda Ätran så länge som N2000 områden torrläggs och all vandringsfisk där effektivt hindras från att nå sina naturliga lek- och uppväxtområden!

Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen har i sina åtgärdsplaner i flera decennier påpekat att döda åfåror och vandringshinder vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen behöver åtgärdas. Naturnytt har visat att det årliga mervärdet skulle bli ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Resultat från Hertingforsen ligger till grund för denna beräkning. Läs mer här.

Det är bra om vi nu får en förvaltningsplan för Ätran med tanke på laxförvaltning för framtiden. Det vore ännu bättre om högsta prioritet nu också läggs på att de laxar och ålar som vi skall förvalta har tillgång till vatten och fritt kan vandra till sina tidigare lek- och uppväxtområden!

Ätrans åfåra, N2000 området nedströms Ätrafors kraftverksdamm.


Ålfrågan har en lösning!

2019-08-20 All europeisk ål härrör från vilda ålar födda i Sargassohavet. Ingen har ännu kunnat lösa gåtan med att odla ål. ”Svenska” ålar som sätts ut som kompensation för vattenkraften är således vilda babyålar som är fiskade vid floden Severn i England och transporterade hit med flyg. Ålen är akut hotad och därför är behovet akut att vi i Sverige utan dröjsmål genomför rätt lösning för den naturligt invandrande ålen.

Fisket av vild ål vid floden Severn i England
Fisket vid River Severn bedrivs bl.a. som ett tjuvfiske där tjuvfiskarna årligen säljer babyålar för 3 miljoner pund vilket motsvarar 35,2 miljoner SEK (*11,726 16/8). Detta innebär en årlig smuggling av 350 miljoner levande babyålar. ”This is the greatest wildlife crime on the planet.” säger talesmannen för ”The Sustainable Eel Group”, Andrew Kerr. Källa BBC.

Karantän I Helsingborg
Alla babyålar som köps av Sverige flygs till Silver Eel AB:s anläggning i Helsingborg. Vad händer sedan med babyålen? Vi citerar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel:
”Scandinavian Silver Eel är det enda företaget i Sverige som odlar ål för konsumtion. Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton”. Läs mer här.

Honålar behövs för beståndets överlevnad
Richard Fordham, VD på Scandinavian Silver Eel lämnar också följande intressanta information: ”Ålen är ett intressant djur med unika egenskaper. I en ålodling utvecklas cirka 75 procent av individerna till små hanar som oftast väger mindre är 200 gram. I ett vattendrag utvecklas i stället cirka 95 procent av individerna till honor som växer sig stora och kan väga 1 – 1,5 kg”. Not. Utsättning i havet ger hanålar. Utsättning i sjöar ger döda ålhonor, se foto nedan.

Dukat bord för ålakråkor.
Vidofilmer visar hur utsättning sker av dessa engelska babyålar i havet i Sverige. Oftast sker det i direkt dagsljus eller solljus mitt på dagen trots att ålen är nattaktiv. Och hela lådor med flera tusen ålar sätts ut på samma ställe. Detta är drömmen för ålätande predatorer som får ”dukat bord”. Se video här.

Ålfrågan har fått en lösning
Hertingprojektet har gett ålfrågan ett mycket enkelt svar. Det är självklart att vi måste se till att den naturligt invandrande ålen kan överleva och växa till livskraftiga ålhonor här i Sverige. Därför behövs:
1. Fria vandringsvägar för ålyngel till uppströms sjöar och vattenområden.
2. Fria vandringsvägar för den vuxna, utvandrande ålen.
3. Vatten i alla torrfåror som tidigare var viktiga forshabitat för ålen.

Tusentals kraftverk släcker i dag livet för den vandrande ålen. Nu återstår att den upplysta vattenkraften följer Kung Carl XVI Gustavs uppmaning och genomför dessa enkla åtgärder:
”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott fiske”. Läs hela Kungens tal här.

Läs FJ:s miljöreportage om ålfrågan här.
Läs om ålens utsatta situation här.

Läs om boken ”Ålevangeliet” här.

Ätran sommaren 2019. I dag hindrar tusentals kraftverk ålynglens vandring.
Ätran våren 2019. I dag dör lekvandrande ålhonor vid tusentals svenska kraftverk.



laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-18 Sumpafallen. 32 personer inklusive guider ställde upp denna dag för att lyssna på information om Laxens år och laxens barnkammare vid Sumpafallens naturreservat.

Länsstyrelsen i Halland ordnade en guidad tur vid Sumpa med Firma Inger o Ingemar Alenäs. Safsans kungliga historia och laxens vandring var några av begivenheterna.

Vi fick en härlig promenad längs ån och någon såg också hoppande lax vid Molinsfallet! Vår Ätranlax är unik och det är en ynnest att få uppleva denna miljö – det är friskvård och fiskevård när den är som bäst! Nu fortsätter vi att fira laxens år 2019!

Vaför Laxens år? Lyssna till David Attenborough här.

Fikat smakar gott och alla har något att berätta om sina erfarenheter av laxen och Sumpafallen.
Vid Molinsfallet såg vi en hoppande lax på väg mot lekområdena vid G-Kås?
Vi berättar om laxuppgången vid Nydala kvarn, och får även en färsk rapport från Berit och Sven-Erik Möller som i morse lyfte 5 laxar och 7 börlingar över fallet i Nydala. Ett fiskevårdande arbete som gett den kommunens miljöpris vid mer än ett tillfälle! Stor respekt för deras mångåriga fiskevårdsarbete! Foto: Niclas Elneus.

Laxens år 2019 Guidning vid sumpafallen

2019-08-15 Nu på Söndag 18/8 kl 10:30 håller Firma Inger o Ingemar Alenäs i samarbete med Länsstyrelsen i Halland en guidad vandring vid Sumpafallens naturreservat. Välkomna!

Sumpafallen. Söndag 18 augusti kl. 10.30 Laxens år 2019. En vandring på cirka 2 km i medelsvår terräng. Våra guider är Inger och Ingemar Alenäs som bjuder in till denna naturupplevelse i laxens barnkammare. Kläder efter väder och medtag fika då vi gör ett stopp vid reservatets grillplats. Samling på reservatets parkeringsplats. Läs mer här.

Naturskyddsföreningen i Södra Halland anordnar Laxseminarium Laxens år 2019. Seminariet pågår i dagarna två 14-15 september. Dag två guidar Firma Inger o Ingemar Alenäs vid Hertingforsen i Falkenberg. Läs mer om programmet här .

Fiskevattenägarna i Sverige/Halland anordnar Laxens dag den 19 september i Falkenberg. Firma Inger och Ingemar Alenäs finns på plats och berättar om Hertingprojektet. Läs mer om programmet här.

Alla hälsas välkomna till dessa aktiviteter Laxens år 2019! Har man förhinder kan man alltid beställa en egen skräddarsydd guidning eller föredrag om Ätran och Ätranlaxen! Hertingprojektet ger oss nya spännande fakta varje säsong!

Halland bidrar till ålens haveri

2019-08-14 Kraftbolag, myndigheter och ”ålodlare” bidrar nu gemensamt till ålens snabba utrotning. Samtidigt som alla försöker ta åt sig äran som ”räddare i nöden” för den akut hotade ålen.

Bakgrunden är att den europeiska ålen befinner sig på utrotningens brant. Säkra källor anger att ålen minskar med 90 till 99 % som inte kommer tillbaka till europeiska och svenska vatten.

Kraftbolagen säger sig ta ”krafttag för ål” när man i själva verket under årtionden hindrat merparten av ålynglen med stängda dammar. Merparten av lekvandrande ålar dör gallerdöden och turbindöden vid kraftverkens anläggningar som saknar skydd för ål.

Hösten 2018 i Ätran gallermärkt, död ål som skulle vandrat vidare för att leka i Sargassohavet.

”Ålodlarna” Scandinavian Silver Eel AB” köper ålyngel från England och flyger dem till Helsingborg i Sverige. För att finansiera verksamheten tar man årligen ut en miljon ålyngel för försäljning till konsumtion, det blir 150 ton vildål som konsumeras enligt deras VD.
Ändå marknadsför man tjänsten som att ”Ålodling gör naturen en tjänst”. ”Odlingen” är endast en flytt av vilda ålar. Läs mer här.

Länsstyrelsen i Halland kommer nu att sätta ut 767 000 yngel av de två miljoner som Skåne, Halland och Västra Götaland får dela på rapporterar Hallands Nyheter. Rubriken är att ”Två miljoner ålyngel skall hjälpa ålbeståndet”. Myndigheterna är de som har tillsyn över fiskens fria vandringsvägar. Läs mer i HN här.

Man behöver inte vara naturexpert för att förstå att denna gigantiska omflyttning av ål med ett årligt uttag av en miljon ålar för konsumtion inte är gynnsam för ålen som art! Denna hantering där vi får betala ca 5 kronor per ål som har åkt flyg hit från England är ett PR-jippo och en ”greenwashing” där media nappar på kroken. Trots att ålynglen ”tar flyget”. De engelska ålarna får dessutom över 100 mil längre att simma när de skall tillbaka till Sargassohavet för att leka!

Man behöver inte heller vara naturexpert för att förstå att våra ålar behöver fria vandringsvägar. Ålynglen måste kunna komma till sina uppväxtområden och föräldraålarna måste kunna vandra till sina lekområden i Sargassohavet. Annars hotas ålen som art. Så enkelt är det. Detta har vi löst vid Hertings kraftverk i Ätran och detta kan alla kraftbolag lösa om viljan finns. Pengar finns då kraftbolagen får 70 miljarder i minskad fastighetsskatt enligt energiöverenskommelsen.

Sommaren 2019 i Ätran. Naturliga ålyngel kämpar förgäves för att vandra uppströms till sina uppväxtområden. Ålynglen som simmat ända från Sargassohavet dör en plågsam död, torkar eller äts upp av predatorer vid kraftverkens dammar.

Det är dags att sluta med PR-jippon på ålens bekostnad där de vilda ålarna får åka flyg från England. Istället måste vi rädda ålen genom att skapa fria vandringsvägar så som vi gjort vid Hertings kraftverk i Ätran. Naturen och ålen är anpassad till fria vandringsvägar så som det funnits i våra vatten i tusentals år före kraftverkens tillkomst.

Sverige prioriterar ned havsmiljön?

2019-08-11 Nästa år skall FNs medlemsstater förhandla om nödvändiga åtgärder för att rädda de stressade ekosystemen i våra hav. Sverige intar en passiv position och avsäger sig ansvar.

Behovet är som bekant stort då misshushållning lett till att svenska fiskares fångster uteblivit när viktiga arter som torsk m.fl. försvunnit. Ett omfattande foderfiske har lett till att den ekologiska balansen i havet påverkas med bl.a. utmärglade laxar som återvänder till västkuståarna, vilket Vattenblänk tidigare rapporterat om. Se bilden på Ätranlaxen ovan och läs mer här.

Bilaterala samtal har inletts och miljöorganisationerna hoppas på
ett starkt avtal som leder till skapandet av ett globalt organ med mandat för införande av reservat med nödvändiga föreskrifter.

– Sveriges regering har varit oroväckande passiva i utformningen av EU:s position inför förhandlingar berättar Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace i Sverige. Frågan om utformningen av system för att stoppa utrotningen av liv i världens hav har fått en väldigt låg prioritet i regeringskansliet. – De ansvariga ministrarna i UD och Miljödepartementet tävlar med varandra om att avsäga sig ansvar för beslut och agerande, säger Dima Litvinov. Läs mer här.

Vi har i färskt minne boken ”Tyst hav” som gavs ut 2008 och skrevs av nuvarande statsministerns ställföreträdare, tillika regeringens Miljö- och klimatminister. Hösten 1939 genomförde svenska staten en ”Tysthetskampanj” för att påminna befolkningen om vikten av att hålla tyst om sådant som skulle kunna vara till skada för det neutrala Sverige. När det gäller havsmiljön använder Sverige hittills samma strategi med ”största möjliga tyssssstnad…..”