2019-04-03 Odling av 1 300 ton lax föreslås nu på Svenska Västkusten. Skall Maritima Odlingståget tillåtas köra över miljö- och naturvårdens intressen och föröda allt framgångsrikt restaureringsarbete som gjorts i våra älvar?

2019 är Laxens år. Förvaltningsplaner utarbetas för våra viktiga älvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas på omprövning av vattenkraften för att ge laxen fria vandringsvägar. Miljarder har med framgång satsats på miljö- och kalkningsåtgärder för laxen. Sveriges västkust har hittills varit fri från kasseodlingar av lax.

Svenska västkusten är mindre lämplig för kasseodling av lax bl.a. på grund av mindre vattendjup och risk för övergödning. Skall vi ändå begå samma misstag som norrmännen och föröda de vilda laxbestånden genom kasseodling?

Uppgifter från sökanden Maritima Odlingståget KB (MOKB) :
Ansökan om laxodling utanför Bua.
”Nu kommer vår ansökan om laxodling eftersom behovet inom laxindustrin i Halland är fullkomligt enormt och detta innebär också en ny näring för Halland som Länsstyrelsen liksom Varbergs kommun kommer att bli stolta över när de får se resultaten av odlingarna”.
”Ansökan avser tre odlingståg i område 4, 5 och 6. Varje Odlingståg producerar ca 432 ton lax. Odlingskassen har följande mått: L 16 m B 9 m och djup 10 m. Kassen har ca 20 kg lax per m³ strax innan slakt med en slaktvikt om ca 2 kg innebärande 10 laxar per m³”. Laxsmolt från odlad laganlax skall användas”.

Maritima Odlingståget skönmålar kasseodling av lax och försöker köra över miljöintressena utan en adekvat miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Halland har sänt ut förslaget på remiss. (Dnr. 621-8981-18). Detta är ett principiellt mycket viktigt beslut då det skulle bli västkustens första kasseodling av lax. Organisationer som värnar miljön i älvarna, Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna, Vattenråden etc. har undanhållits remissen medan ex. Sveriges Fiskares- och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisationer står på sändlistan. Enda kommunen som fått yttra sig är Varbergs kommun där odlingen är belägen trots att övergödning av havet är ett gemensamt problem och spridning av främmande laxfiskar skulle vara förödande för alla västkustens laxbestånd vars havsöverlevnad för närvarande minskar.

Enligt odlingsbranschen i Norge dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Det motsvarar 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. För att producera de 100 miljoner kilona förbrukades till foder ungefär 250 miljoner kilo annan fisk bl.a. makrill som då fiskats, trålats, pelleterats och transporterats till ingen nytta. Anledningen till denna stora dödlighet är bl.a. att för många laxar trängs ihop och stressas i kassarna. 10 fullvuxna laxar per kubikmeter som föreslås vid Bua är långt mer än laxens naturliga beteende och följden blir stress och allvarliga sjukdoms- och parasitangrepp (laxlus mm). Dessa brukar bekämpas med spolning av nervgift (cypermetrin) och vid resistens med inblandning av gift i fiskens foder. Fiskens fekalier (bajs) och oförbrukat foder går orenat rakt ut till havet och bidrar till övergödning.

Fiskodlingarna i Omnefjärden, Mjältösundet och Nätrafjärden längs Höga kusten ska avvecklas inom tre år. Det har Mark- och miljööverdomstolen beslutat. Domstolen ifrågasätter den teknik man använder med öppna kassar utan någon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier. Vattenråden för västkuståarna har åtgärdsprogram för övergödningen av havet. Stora resurser läggs på våtmarker och åtgärder inom industri och areella näringar. Ägare av enskilda avlopp kan behöva satsa upp till 100 000 kronor i ny reningsteknik för att rena några kilogram fosfor. Havsbaserad kasseodling av lax släpper orenat ut tonvis av näringsämnen.

Allvarligaste miljöpåverkan med havsbaserad kasseodling av Laganlax är dock spridning av sjukdomar till vilda lax- och öringbestånd samt den oundvikliga genetiska förorening som det skulle innebära för våra skyddsvärda atlantlaxbestånd i bl.a. Örekilsälven, Rolfsån och Ätran.

2019-04-02 Vårvandringen av ål i Ätran är nu omfattande. Fiskeförbud av ål råder i Halland men vattenkraften har exklusiv ”Licence to kill”. Denna rättighet skall enligt myndigheternas förslag omprövas först år 2038 i Ätran.

En trovärdig, anonym tillsynsman vid ett kraftverk någonstans i södra Sverige låter meddela: ”Jag är just nu på plats vid kraftverket XX. Här ligger i dag ett dussin döda ålar, den största på ca 2 kg. Vårvandringen av ål har varit ovanligt riklig i år”.

Det visar sig att förhållandena i Ätran är likvärda när det gäller ålen. Den hydrologiska regimen under höst-vår är tydligen gynnsam för att ”trigga” ålarnas vandring.

Vi gör tre besök vid Ätrafors 30 mars till 1 april. Sammanlagt ser vi ca 15 döda ålar vid gallren. Kraftbolaget (EON, BÅKAB eller annan?) installerade för ett tiotal år sedan flyktöppningar i gallren. Till dessa kopplades burar där ålarna samlades upp och släpptes nedströms för fri vandring till havet. Nu under vårvandringen 2019 är dessa flyktöppningar stängda för ålen som därför fastnar och dör en plågsam död på gallren! Nuvarande kraftbolag (Uniper, Sydkraft Hydropower eller annat?) hyr firma ENO för att städa bort alla döda fiskar och ålar vid sina vattenkraftverk.

Statens Lantbruksuniversitet skriver att den Svenska ålfiskeplanen ”gått i stå”. Läs mer här. Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet borde ålägga kraftbolagen och deras inhyrda ”städpatrull” från ENO att dokumentera tid och antal för alla döda fiskar och ålar som fångas på kraftverksgallren. Dessa data vore mycket värdefulla för att ompröva kraftverken och för att få en förbättrad förvaltning av vår hotade ål. Myndigheternas förslag att permanenta dagens missförhållanden i Ätran i ytterligare 20 år är groteskt. Då blir vi med största sannolikhet den sista generationen som ser en ål i Ätran.

Läs mer och se fler bilder:

2019-04-01 Året 2019 är Laxens eget år och det är inte utan att det firas ett antal jubileum kring Hallands landskapsdjur just i år.

1-års Jubileum
Det fiskades lax med fluga i Hertingforsen under hela förra året. Efter att ha legat torrlagd i 70 år fick Falkenbergarna tillbaka denna vackra fors mitt i stan. Kommunen sålde första året som fisket öppnades fiskekort för 83 tusen kronor. Nu väntar vi med spänning hur årets fiske blir.

5-årsjubileum
Det är i dag på dagen fem år sedan Kung Carl XVI Gustav under pompa och ståt invigde Hertingforsen med en önskan att fler vattenkraftbolag skulle följa Hertings exempel. Länsstyrelsen i Halland gav vid årsskiftet ut en rapport som visar att nettovärdet av Hertingprojektet är 64 miljoner kronor. Då har man dragit av alla kostnader för ex. energiförluster samt byggkostnader för 45 miljoner, och värderingen gäller endast Falkenbergs laxfiske.

40-årsjubileum
Det är i år på året 10 år sedan Falkenbergs kommun uppmärksammade att det var 30 år sedan kalkningsverksamheten startade i Högvadsån och i Sverige. Möllers räknade endast en handfull laxar vid Nydala och Ätranlaxen stod på utrotningens brant. Flera hallänningar insåg allvaret och i Falkenbergs kommun var det Bertil Johansson och Gösta Edman som startade vad som då var världens största kalkningsprojekt i rinnande vatten. Sedan dess är det kalkat för mer än 200 miljoner kronor i kommunen och insatserna fortsätter! Läs mer här.

65-årsjubileum
Familjen Möller vid Nydala kvarn i Köinge har sedan 1954 årligen räknat laxarna som vandrar upp och ned i Högvadsån. För denna bedrift har de bl.a. fått kommunens Miljöpris. Med dessa data som grund kan man nu utarbeta förvaltningsplaner för atlantlaxen i Ätran, i Sverige och internationellt i NASCO. Nydala har varit och är fortfarande navet i detta samarbete.

2019-03-24
Affärsnätverket Svenska kraftnät, Energimyndigheten samt Havs- och vattenmyndigheten föreslår att vattenkraften i Ätrans huvudavrinningsområde ska omprövas först om 20 år och efterfrågar synpunkter på detta! Läs mer här.

För varje HARO kommer prövning normalt påbörjas längst nedströms och sedan kommer prövningen fortsätta i uppströms riktning. Falkenbergs kommun har för Hertings båda kraftverk redan ansökt om omprövning, erhållit tillstånd 2012 och år 2013 genomfört en rad av åtgärder som ger vandringsfiskarna fri passage. Läs mer här.

De ansvariga myndigheterna skriver i sitt missiv :
”Vi vill gärna veta vad ni tycker om förslaget. (att ompröva Ätran om 20 år). Är det något område som bör tidigareläggas för att det finns särskilda naturvärden?”

Tabell över myndigheternas förslag till datum för omprövning:
Ätran 2038-2039 Lagan 2035-2037
Nissan 2032-2032 Viskan 2020-2025
Suseån 2022-2022 Himleån 2021-2021
Göta Älv 2026-2037
Ätrans sena omprövning är bl.a. orsakad av att Ätran bedöms vara en av de västkuståar som har lägst naturvärden! Omprövning under två år kräver ett rejält tillskott av resurser. Alternativt att man omprövar några få av vattenkraftverken.

Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen i en rapport 2018 bedömt naturvärdet i Hertingforsen till 64 miljoner kronor när man dragit ifrån projektets kostnader. Bedömer man på motsvarande sätt naturvärdena för Ätrafors, Yngeredsfors, Skogsforsen Bällforsen och Skåpanäsforsarna hamnar man på flera hundra miljoner.
Kan det sägas vara särskilda naturvärden?

Situationen i Natura 2000 området vid Ätrafors är akut. Nu har uppvandringen av laxfisk förbi Herting ökat från ca 2000 till ca 4000 och många laxar vandrar upp i den tillfälliga Ätraforsen där Uniper i vinstsyfte endera dagen ”spiller” vatten för att därefter torrlägga. Detta sker varje år! Hundratals leklaxar riskerar livet och varje laxhona har tusentals romkorn som går till spillo. Vinsten vid Herting föröds vid Ätrafors där laxarna kämpar för livet!

Ålen är akut hotad och omfattas av ålförordningen. Tusentals ålyngel vandrar årligen upp i Ätran och kan årligen ses klättra på dammluckorna vid Ätrafors! Där är det stopp och de utmattade ynglen blir mat åt olika predatorer.

När den vuxna ålen skall vandra tillbaka till havet möts de antingen av kraftverkens galler eller turbindöden. Bild från Yngeredsfors kraftverksdamm och den årliga ålslakten. Notera skadorna på den lekvandrande ålen efter kraftverkets intagsgaller.

Tidigare forsade kontinuerligt vatten i de åfåror i Ätran som i dag är torrlagda av vattenkraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. De hade en sammanlagd längd av över 9 kilometer. Här fanns årligen ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Ätran föreslås en minimitappning i dessa torrlagda forsar.

Det känns som ett hån när nu myndigheterna efterfrågar om det finns någon anledning att inte vänta 20 år till med att ompröva Ätrans vattendomar! Tänker man fortsätta att slakta akut hotad ål i ytterligare 20 år? Tänker man årligen strandsätta hundratals unika Ätranlaxar och torrlägga gamla lekområden? Tänker man fortsätta att i ytterligare 20 år negligera nationella och internationella miljöbeslut ? Skall vi bli den sista generation som sett en ål i Ätran?

Myndigheterna avslutar sitt förslag till Tidplan med :
För de HARO (älvar) som ni föreslår ska justeras tidsmässigt behöver vi ett förslag på ny tidpunkt samt tydligt motiv till detta.

Vem menar myndigheterna skall tillrättavisa dem så att Sverige inte under 20 år underlåter att följa svensk och internationell miljölagstiftning? Böter från Europeiska Gemenskapen är kanske den enda tillrättavisningen som biter för den akut hotade ålen och för vår genetiskt unika Ätranlax.

2019-03-11 Uniper släpper nu vatten i samtliga döda åfåror vid sina kraftverk i Ätran!

Det är en fröjd för ögat att se Rävigeforsen vid Ätrafors! Yngeredsforsen blir nu ett tillfälligt besöksmål. Bällforsen som klingade ut 1950 har fått nytt liv. Skogsforsen susar och brusar. De förr laxrika forsarna vid Skåpanäs forsar fram i all sin mäktighet.

Det är fantastiskt att naturen vid dessa högflöden ger oss en påminnelse om att dessa över sex kilometer långa natursköna forsar inte är döda! De saknar bara vatten för att producera fisk!

Ett lysande exempel är den tidigare döda Hertingforsen som nu på sina 400 meter forssträcka håller ca 29 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel. Kung Carl XVI Gustaf önskade för fem år sedan att kraftbolagen skulle ha mod att följa det goda exemplet vid Hertings kraftverk. Modet har inte infunnit sig ännu; resultatet skulle i så fall bli överväldigande och en fin bekräftelse av Laxens år 2019.

Åtgärdsprogrammet för Ätran anger också att en minimitappning skall åstadkommas vid dessa kraftverk. Om man antar att produktionen av lax och ål per sträckmeter skulle bli densamma som den uppmätta i Hertingforsen skulle de nu ”döda fallen” nedom Unipers kraftverk producera ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel!

Kraftverksanläggning Meter   Laxyngel  Ålyngel
Hertingforsen               400       29 000     3 000
Ätraforsen                    750       54 400      5 600
Yngeredsforsen           1600     116 000     12 000
Bällforsen                     550     40 000       4 100
Skogsforsen                 150       11 000       1 100
Skåpanäs forsar           2800     203 000      21 000
Stampån                       3500     253 700      26 200
TOTALT                        9750     706 400     73 000

Kraftbolagen borde följa sin egen reklam och producera el på naturens villkor. Vi väntar oss att de skall följa Kungens uppmaning! Länsstyrelsen var dessutom när kraftverken byggdes ”Kunglig Majestäts befallningshavande”. Om bolagen hävdar 1918 års vattenlagstiftning skall man även följa Kunglig Mj:ts önskemål.
Låt Ätrans döda forsar leva!