2022-01-04 Forskare rapporterar att mängden invandrande ålyngel ökar något de senaste åren. Riksdagen beslutar nu om krafttag för att rädda ålen.

Problemet har uppmärksammats bl.a. genom SVT:s Uppdrag Granskning och boken Ålevangeliet. Regeringen avsatte 2021 tre miljoner kronor årligen 22/23/24 för internationell utvärdering av Svensk Ålförvaltning. Regeringen avsatte vidare sex miljoner kronor årligen 22/23/24 till ett frivilligt program för ersättning av ålfiskefångster. Dessa 27 miljoner kronor till ålförvaltningen är positivt, men det löser inte problemet med att ålen utrotas och att naturligt invandrande yngel utestängs från sina uppväxtplatser.

Riksdagen beslutar därför hösten 2021 enligt 2021/22:MJU6 uppmana Regeringen att ta initiativ till fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till Jordbruksutskottets betänkande där man kan läsa: ”Fiskens vandringsvägar har i många vattendrag påverkats negativt genom dämning eftersom detta försämrar fiskens rekryteringshabitat. Detta har i sin tur minskat, och i vissa fall slagit ut, lokala bestånd…. Mängden lek- och uppväxtområden är en grundläggande faktor som påverkar mängden vuxen fisk”.

Sveriges ledande ålforskare bedömer att uppvandringen av ålyngel till svenska insjöar och vattendrag före kraftverksepoken (ursprungligt, jungfruligt) var i storleksordningen 188–360 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk är överlevnaden från ålyngel till blankål ca 20% vilket innebär att den opåverkade produktionen av blankål från Sveriges inlandsvatten var 37,6–72 miljoner blankålar eller ca 37 600–72 000 ton blankål.

”Krafttag ål” startades 2011 och är en sammanslutning av de sex största kraftbolagen i Sverige. De skriver på sin hemsida: ”Målet för åtgärder under 2021 är att minst 15 000 blankålar ska transporteras förbi vattenkraftverk. En minskad budget jämfört med tidigare år medför att ingen utsättning av karantäniserade ålyngel kommer att genomföras inom ramen för Krafttag ål under 2021″. 2021 har de sex bolagen avsatt en budget på 2,5 miljoner kronor vilket är ganska kraftlöst och är långt från PPP. Det motsvarar ex 0,5 miljoner ålyngel vid ett pris av 5 kr/st.

Två kraftbolag har rapporterat från sin ålyngeluppsamling under 1930-40 talet i Göta Älv vid Olidan och i Lagan vid Laholm. Under en sommar kunde de samla in 5 miljoner (Olidan) resp. 1,3 miljoner (Laholm) ålyngel vid dessa två kraftverksdammar, vilket tillsammans gör 6,3 miljoner ålyngel. Enligt Elforsk överlever ca 20% till vuxen blankål vilket innebär att de ålyngel som lyftes förbi dessa två uppsamlingsställen gav en produktion av 1 260 000 blankålar eller vid en vikt av ca 1 kg/st 1 260 ton. I Sverige finns över 2100 kraftverksdammar. Detta ger en hint om Sveriges centrala roll som produktionsområde för europeisk ål. Detta har helt missats i den Svenska Ålförvaltningsplanen.

Bolagen i ”Krafttag ål” har årligen som kompensation för sina skador, satt ut mellan 0–3 miljoner influgna engelska ålyngel och med lastbil transporterat ca 10–15 tusen blankålar nedströms förbi kraftverkens turbiner. Dessa åtgärder kan liknas vid en droppe i havet och är tyvärr helt otillräckliga och kraftlösa för att kompensera skador av utestängda ålyngel och turbindödad blankål. I Uppdrag Granskning sägs därför att kraftbolagens insatser ”bara är på låssas”. Man behöver inte vara expert för att inse att det inte är en hållbar lösning att förse några få ålar med vingar eller hjul för att lösa vandringen.

Hertingprojektet i Falkenberg är ett gott exempel där åtgärder genomförts ”på riktigt”. Alla fiskarter har fått fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Dessutom har den tidigare åfåran fått kontinuerligt forsande vatten. Länsstyrelsen har beräknat att lösningen ger ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor. Liknande lösningar skulle kunna tillämpas vid alla kraftverk i södra Sverige om viljan och lagkraven fanns. Därmed skulle de stängda habitaten öppnas för ålen i alla sjöar och vattendrag uppströms. Den enda hållbara lösningen är att ge ålarna tillbaka sina fria vandringsvägar, som de haft under årtusenden.

Fria vatten – EU commissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

2021-12-31 Ätrans laxyngel kämpar under årets första dagar för sin överlevnad. Naturligt skulle deras miljö vara lugn men de genomgår nu vad som kan liknas vid en tsunami.

Ätrans flöden kan variera ganska kraftigt. De naturliga variationerna är dock relativt långsamma och sker mellan månader och veckor när det är variationer i nederbörd. I extrema fall kan det variera mellan dagar men vintertid är det ofta mindre flödesvariationer.

Denna naturliga hydrologiska regim har Ätrans fiskar och bottenfauna anpassat sig till genom århundraden. Vad naturen inte räknat med är en korttidsreglering som vintertid på kvällen snabbt stryper flödet från 57 till 13 kubikmeter per sekund för att nästa morron skapa en tsunami från 13 till 57 kubikmeter som flödar över de stressade och hjälplösa laxynglen. Denna ojämna reglering maximerar bolagets vinst då elpriset är lågt under natten och högt under dagtid när förbrukningen är stor. Se Unipers flödesprognos nedan.

Experter har beräknat att det vid Ätrafors och nedströms årligen omkommer 34 500 laxsmolt på grund av skadlig korttidsreglering. Skadan är dock mycket större än så. Utter, kungsfiskare, strömstare, forsärla, havsnejonöga och bottenfauna påverkas. Laxynglen blir försvagade och påverkas mer av parasiter och predatorer. De orkar inte vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna och havsöverlevnaden försämras. För att nämna några oreglerade skador.

Laxen får nu lita till att Riksdagens beslut 2021-11-25 om åtgärder kommer att göra skillnad. Kommande omprövning av vattendomar skall också ersätta dessa med modern miljölagstiftning, för att minska vattenkraftverkens negativa påverkan på hotade arter. Till dess gäller för laxen ”håll i – håll ut”. Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Se nedan vad Havs- och vattenmyndigheten skriver om förändringar i flöde och sänkhastigheter. Vid ett flöde på 15-25 kbm/s bör sänkhastigheten ligga under 5 centimeter i timman och vid 25-35 kbm/s vara under 10 cm i timman. Laxen är dessutom ännu mer känslig i kallt vatten vintertid. Dessa nivåer överstigs konstant i Ätran vilket ger nuvarande omfattande och okompenserade skador på laxbeståndet och andra hotade arter som exempelvis ål och havsnejonöga.

2021-12-30 Riksdagen beslutade den 25 november 2021 att uppmana regeringen till nio åtgärder för att rädda fiskbestånden. Naturnytts nyårsönskan kan bli verklighet!

Detta beslut understryker allvaret i den akuta situation som råder för flera svenska fiskbestånd. Samtidigt inger det ett visst hopp inför framtiden att den svenska Riksdagen nu pekar med hela handen för att värna om den sargade svenska naturen. Beslutet finns här.

I beslutet uppmanar Riksdagen Regeringen att:

• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse 
• fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Beslutet kommer i rätt tid. Hertingprojektet har med sitt goda exempel visat på åtgärder för både uppströmsvandring och nedströmsvandring av alla hotade fiskarter. Med vissa modifieringar kan liknande åtgärder nu vidtas vid ett stort antal av Sveriges ca 2100 fiskslukande kraftverk. Läs mer om det goda exemplet här.

Vattenkraftens Miljöfond har dessutom 10 miljarder kronor på ett konto som är avsett att klara finansieringen av dessa åtgärder. Vattenkraften gör dessutom rekordvinster vilket underlättar investeringar. Redan 2010 investerade svenska Vattenfall 20 miljoner euro i Europas största fiskväg i floden Elbe norr om Hamburg.

Svenska Vattenfall godkände att bygga fiskvägen som en kompensationsåtgärd vid byggnation av sin närbelägna kraftstation Hamburg-Moorburg. Denna åtgärd hjälpte migrerade fiskar att passera dammen vid Geesthacht som byggdes för över 50 år sedan. Över 40 000 fiskar passerar nu dagligen vilket ger Vattenfall goodwill. År 2013 passerade den miljonte fisken som var en lake. Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Nu väntar de svenska vandringsfiskarna på att de skall få fler fria vandringsvägar förbi stängda kraftverk under 2022. Det brådskar för hotade laxar, havsnejonögon, majfiskar, ålar och lakar.

Den svenska laken går en säker död till mötes när den försöker vandra förbi kraftverken i Ätran, medan kusinen från Tyskland klarar vandringen i Elbe i Vattenfalls fiskväg, som är störst i Europa.

2021-12-24 SLU visar i en ny rapport att den vilda laxen på Sveriges västkust är påverkad av odlad lax.

Det är sedan länge känt att lax från norska odlingar tar sig upp i norska älvar och leker med vilda laxar. Detta har utarmat en stor del av de naturliga norska laxbestånden. De senaste 30 åren har antalet leklaxar i norska älvar halverats och minskat från ca en miljon till en halv miljon.

Nu visar en svensk-norsk studie att även laxälvarna på svenska västkusten är påverkade av främmande, odlade laxar.

Laxen som odlas i kassar har avlats för att få egenskaper som passar storskalig livsmedels­produktion. Den är tydligt genetiskt avvikande från vild lax och sämre anpassad till att klara sig i naturen. När odlad lax reproducerar sig med vild lax blir effekten att populationens överlevnad försämras då genetiska skillnader mellan olika laxbestånd innebär förlust av biologisk mångfald, som riskerar artens långsiktiga anpassningsförmåga, säger Stefan Palm, huvudförfattare och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU till Natursidan. Läs mer på SLU:s hemsida här.

Forskarna har bl.a. undersökt Ätran, Örekilsälven, Göta Älv och Lagan. Hur stor är då andelen vildlax i dessa älvar? Bäst är läget i Örekilsälven (98%) och Ätran (91%). Mer påverkade är Göta Älv (25%) och Lagan (41%). Länk till den vetenskapliga artikeln här.

Hur påverkas då den vilda laxen av dessa odlade ”skräpgener”? Forskarna varnar i rapporten för att införandet av odlade gener i vilda laxpopulationer visat sig ge betydligt lägre överlevnad från 0+ till 2+ laxyngel och är ett potent hot mot överlevnaden av vilda laxpopulationer.

Västkustens 23 laxbestånd består ofta av relativt få individer vilket gör att de är särskilt känsliga för denna genetiska förorening. Vattenkraftens odling av hundratusentals laxar för utsättning i Lagan och Nissan är i detta avseende förkastlig, särskilt i kombination med rymlingar från Norge.

Laxförvaltningen glömmer ofta denna aspekt när man räknar med MSY dvs hur många leklaxar som behövs för ett hållbart laxbestånd. Det är viktigt att även ta hänsyn till beståndets motståndskraft (resiliens) mot påverkan som försurning, torka, miljögifter, bekämpningsmedel, temperaturförändring, sedimentering, parasiter, pelagiskt fiske mm.

Den bästa försäkringen för att bibehålla starka laxbestånd är att ordna fria vandringsvägar och göra tidigare lekområden tillgängliga för laxen. Dagens förhållanden i Ätran ger en beräknad produktion av ca 9000 laxsmolt mellan havet och Ätrafors. Myndigheterna beräknar att om vattenkraftens oreglerade skador vid Ätrafors åtgärdades, skulle ytterligare 34 500 laxsmolt produceras i Ätran.

Inför kommande omprövning i den Nationella planen är det mycket viktigt att dessa oreglerade skador beaktas i alla älvar. Räknar man enbart på hur många laxar som behövs för att bibehålla dagens produktion (MSY) så kommer många västsvenska laxbestånd att utarmas genetiskt och på sikt försvinna. Hertingprojektet har fördubblat uppvandringen av leklax. Den positiva effekten skulle ytterligare förbättras om de oreglerade skadorna vid Ätrafors åtgärdades och laxen får tillgång till fler lekområden.

Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

2021-12-10 Den europeiska ålen har sina uppväxtområden i stort sett i alla Europeiska sötvattensområden. Enligt vattendirektivet har Europa en gemensam modern lagstiftning där miljön prioriteras. Sverige är ett av de länder där EU:s lagstiftning tillämpas strängast. Eller?

SVT:s Uppdrag Granskning rapporterade nyligen om situationen för ålen i svenska kraftverk. Ätran producerar årligen enligt ”Ål i Ätran” ca 5000 blankålar som skall vandra till Sargassohavet för att leka. I stort sett 100% av alla dessa ålar omkommer längs vägen i vattenkraftverkens galler och turbiner. Se ingressbild och bild nedan.

Krafttag ål är en sammanslutning av de 8 största bolagen som verkar i svenska älvar. De är ägare av ca 380 vattenkraftverk och UG visar att vid endast fyra av dessa kraftverk har en helhetslösning införts som effektivt hindrar åldöden. Vattenfall är här en av de största aktörerna och drog förra året på grund av dålig lönsamhet in sitt stöd till Krafttag ål.

Krafttag ål rapporterar i en studie om ”Skonsam drift av vattenkraftverk vid ålvandring”, där de visar på ett antal goda exempel. Vattenfall är medförfattare: ”Ålars passage genom Kaplanturbiner i floden Meuse (Maas), som rinner genom Belgien och Nederländerna, visade att dödligheten minskade från 25 till 8% då man ökade körningen från 30 till 100m3/s. Läs mer här.

Men hur är det då egentligen för ålen i Nederländerna? Jo, svenska Vattenfall äger kraftverket Lith i Maas där det enligt blinker.de dör tusentals ålar varje år. Blinker rapporterar nu 2021-12-06 att Vattenfalls kraftverk är den största flaskhalsen för ålvandringen i Nederländerna. Varken holländarna eller ålarna har läst rapporten att Vattenfalls kraftverk i Maas har en skonsam drift för ålen.

Tingsrätten i Amsterdam har därför beslutat att stänga Vattenfalls ”skonsamma” anläggning till årsskiftet. Ministern för infrastruktur och vattenförvaltning Barbara Visser har förklarat att Vattenfall antingen måste stänga anläggningen eller betala höga straffavgifter. Läs mer här.

Vad händer då med de holländska ålarnas olycksbröder i Sverige? Anmälan till Länsstyrelsen i Halland resulterar efter ca 10 månaders handläggning i följande svar: Länsstyrelsen i Hallands län bedömer att ärendet inte föranleder några åtgärder från Länsstyrelsens sida. Ärendet avskrivs från vidare handläggning. (Not ärendet avser åldöden i Ätran)

2021-12-05 Ordspråk, tänkespråk och sentens är kända begrepp. Men vad är ålspråk?

Ålar har funnits i ca 70 miljoner år och fiskar är väl stumma? Nej, det är bara en förutfattad mening. Sture Palme´r har spelat in ålarnas kommunikation. De har dels kluckande ljud och dels en ”sång” som påminner om valarnas komplicerade kommunikation. Lyssna på ålen här 1:45 min in i inslaget.

Naturnytt inspirerades av detta och satte samman ett antal ”ålspråk”. De skall avnjutas med ”en nypa salt”.
Ett av dessa blev: ”En svensk ål tiger”. Det anspelar på att den oftast är död, flyter med strömmen och är randig av kraftverkens galler. Döda ”tigerålar” har vi fotograferat vid upprepade tillfällen, se bilden överst på sidan.

Om ni önskar kan ni läsa fler ålspråk nedan.

2021-11-30 Riksdagens alla partier (utom KD) beslutade i torsdags att regeringen skall ta initiativ för att öka antalet åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Läs beslutet här.

Sveriges 2100 vattenkraftverk har turbiner, galler och dammar som alla hindrar vandringsfisken från att besöka de ”smultronställen” där de sprider sina gener och söker sin föda i viktiga uppväxtområden. Vilka fiskarter är det då som är beroende av fria vandringsvägar i våra vatten? Överraskande för de flesta är nog att detta gäller i stort sett alla av Ätrans ca 35 fiskarter! Denna rikedom på art- och individnivå är en förutsättning för ekosystemens resiliens (robusthet) mot olika hot som ex. torka och översvämning. Det säkrar också de hotade arternas plats i ekosystemet.

De mest kända vandringsarterna är kanske den katadroma ålen och den anadroma laxen som är beroende av sina vandringar mellan havsområden och sötvattensområden. Mindre kända vandringsfiskar är kanske ett stort antal potadroma, långväga vandringsfiskar som är beroende av sin vandring inom olika sötvattensförekomster. Därför filmas många av arterna i fiskkameran vid Herting. Kameran har varit i drift 2014-2021 och under dessa år har ca 20 olika fiskarter passerat kameran. Uppströms Herting ligger det många olika fiskarter döda och döende på kraftverkens intagsgaller.

Ett exempel på en långväga potadrom fiskart är gösen. Naturnytt besökte under gårdagen 2021-11-30 ett kraftverk i Ätrans vattensystem. Där låg sju döda gösar, en ål och en mört som alla fallit offer för gallerdöden. Den största var en imponerande göshona på 85 cm som torde ha vägt ca 7 kilo. Denna fisk är ca 20 år gammal och bär på över en miljon romkorn varför hon hade ett stort genetiskt värde och var viktig för gösbeståndets fortlevnad. Den mindre hanen vaktar rommen efter leken så att den inte blir uppäten av andra fiskar. Nu transporteras hon tillsammans med de övriga offren till tippen av Unipers entreprenörer.

Nu väntar vi med spänning på att den nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg och den nya miljöministern Annika Strandhäll kommer att genomföra Riksdagens beslut om ökade åtgärder för att minska vattenkraftens påverkan på hotade arter!

Publikationen ”Ål i Ätran” där bl.a. Unipers miljöansvarige är författare, visar att det årligen produceras och omkommer ca 5000 blankålar i Ätran, varför åtgärdsbehovet där är akut. Riksdagen har nu 2021-11-25 i stor enighet beslutat att regeringen skall vidta åtgärder!

Naturnytt har tillskrivit Länsstyrelsen och frågat om fiskdöden (transporterna) dokumenteras, vilket kunde vara intressant för att bedöma behovet av åtgärder. Länsstyrelsens svar finns att läsa här.

2021-11-27 Sveriges riksdag beslutade i torsdags uppmana regeringen att ta initiativ för ”ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter, inte minst den hotade ålen”. Läs beslutet här.

Bakgrunden till Riksdagens uppmaning finns att läsa i Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU6. Läs betänkandet här. Riksdagen har med en stor majoritet av 289 ledamöter ställt sig bakom Jordbruksutskottets betänkande.

Uppmaningen till Regeringen är att: ”ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter”.

I betänkandet kan man bl.a. läsa: ”Det pågår en miljöanpassning av svensk vattenkraft med ambitionen att nå målen i dels EU-rätten, dels energiöverenskommelsen. Sedan januari 2019 har Sverige ett nytt regelverk som innebär att alla vattenkraftverk ska förses med moderna miljötillstånd (prop. 2017/18:243, bet. 2017/18:CU31, rskr. 2017/18:383). Det nya regelverket innebär en skyldighet att ha moderna miljövillkor för alla vattenverksamheter som har eller har tillkommit för att ha en funktion för att producera vattenkraftsel”.

”Havs- och vattenmyndigheten rapporterade hösten 2018 de åtgärder som vidtagits inom den svenska ålförvaltningsplanen. I fråga om turbindödlighet framhåller myndigheten att detta är ett område som myndigheten framöver avser att fokusera på. Enligt uppgift från Havs- och vattenmyndigheten pågår det nu förhandlingar mellan myndigheten och de sex största kraftbolagen om former för det fortsatta åtgärdsarbetet. Enligt myndigheten är målet att nå långsiktiga lösningar”.

SVT Uppdrag granskning belyste 2021-10-20 problematiken och det akuta läget i programmet ”Den sista ålen”. Se programmet på SVT Play här. Riksdagen uppmanar drygt en månad senare regeringen att ta itu med detta akuta problem. Det är snabbt jobbat!

Riksdagen biföll Jordbruksutskottets förslag med 289 Ja, 20 Nej, 40 Frånvarande och ingen ledamot som avstod. Nej rösterna kom från KD. Enigheten innebär att oavsett regering skall fler åtgärder vidtas för att komma tillrätta med vattenkraftens negativa påverkan på hotade arter såsom vandringsfisken och ålen.

Naturnytt hoppas nu att Regeringen följer Riksdagens uppmaning. Myndigheter och kraftbolag måste snabbt komma överens om nödvändiga åtgärder för att vandringsfisken skall få fria vandringsvägar. Ålen, havsnejonögat och majfisken är akut hotade vilket innebär att de riskerar att utrotas. 10 miljarder kronor finns avsatta för ändamålet i en miljöfond. BMT, bästa möjliga teknik, för åtgärder finns presenterad i Heringprojektet. Läs mer på Havs- och vattenmyndighetens hemsida bla. under rapporter Hertingprojeket – positiva effekter här.

2021-11-26 Liberalernas landsmöte behandlar frågan om fria vandringsvägar i fiskarnas rike.

Frågan om fiskarnas fria vandring har nu blivit en fråga i det politiska spelet i jakten efter väljare. Hundratusentals glada laxar och hotade ålar hälsar programmet med hurrarop då det innebär en nystart för dem i de svenska vattnen.

– Liberalerna har den mest offensiva politiken för att återskapa de naturvärden och den biologiska mångfalden som påverkas väldigt hårt av vattenkraftverks utbyggnad, säger Pär Löfstrand i Liberalernas partistyrelse. Förslag till landsmötesbeslut: Programmet kan läsas här.

Omprövning av vattendomar som tillåter
torrläggning av älvfåror

1. att landsmötet beslutar att verka föromprövning av miljöskadliga vattendomar
2. att vattendomar som tillåter torrläggning av älvfåror ska prioriteras
3. att verka för att torrlagda älvfåror återfår strömmande vatten
4. att arbeta för att avveckla ineffektiva eller olagliga dammar.
5. att uppmana staten till stötta alla kraftverks- och dammägare med likvida medel för att ha råd att riva dammar.
6. att Liberalerna verkar för att återställa förstörda vattenmiljöer.
7. att arbeta för att riva bort småskalig vattenkraften i vårt land och i stället satsa mer på att utveckla den befintliga vattenkraften och miljöanpassa denna med t.ex. fångstgaller för fisk och att torrfåror försvinner med ledande fiskefåror så att t.ex. laxen igen kan flöda i Porjus i Norrbotten där historien en gång började

Tyvärr har tryckfelsnisse smugit sig in i den andra attsatsen. Eller är det vattenkraftsnissen som spökar? Ordet skall inte vara prioriteras utan omprövas! Eller? Naturnytt hoppas att motionerna antas och att detta misstag (?) då har rättats!

Vandringsfiskarna behöver dels fria vandringsvägar och dels att vi värnar om deras biotoper där vatten i alla torrlagda åfåror borde vara en självklarhet. Vi kan inte leva utan luft och fisken kan inte leva utan vatten. Enbart i Ätrans nedre delar innebär torrlagda åfåror att ca 70 000 ålar och ca 700 000 laxyngel mist sitt hem.