Alla inlägg av ingemar

Vingar i Sjönevad

2017-01-06 Sex havsörnar och en kungsörn höll till i trakterna av Sjönevad. De födosökte vid åkermarkerna där det är tillgång på fallvilt och fasaner. De spanade från omgivningarnas tallar och granar och svävade i kullarnas uppvindar. Över kullarna finns många vingar och det gäller att manövrera rätt för att behålla livhanken.

img_4701

Uppe till vänster svävar en havsörn i mitten en ledsagande korp och mot vindkraftsvingen en kungsörn.

img_4622En av de sex havsörnarna spanar från en torraka. I bakgrunden ligger en ljudkuliss med schwishet från kraftverkens vingar.

En tonfisk värd 5 miljoner kronor

2017-01-05 rapporterar TT att det vid Nyårsauktionen i Tokyo såldes en blåfenad tonfisk för ca 5,7 miljoner kronor. Den hotade fisken vägde 212 kilo och kilopriset uppges vara ca 26 000 kronor.

Forskare och miljöorganisationer kräver ett fiskestopp för den hotade blåfenade tonfisken. Förr fanns den rikligt i Öresund och såldes i stora mängder på Göteborgs fiskauktion. Se nedanstående bild från Göteborgs fiskauktion 1916 där över 70 tonfiskar ligger uppradade! Dagens värde? Då trodde man att beståndet av tonfisk vid Sveriges kust var omöjligt att utrota!

p1050566

En blåfenad tonfisk såldes i september 2013 på Göteborgs fiskauktion, trots att den räknas som utrotningshotad och är rödlistad av WWF. Platschefen konstaterar att det var ett misstag som inte kommer att upprepas. – Den här typen av arter kommer vi inte att sälja fortsättningsvis, vi kommer att gå efter WWF:s rekommendationer, säger Henrik Johansson.

2017-01-05 rapporterar Göteborgs fiskauktion att man sålt tio lådor med 111 kilo hotad Pigghaj för 852 kronor. Det blir ett kilopris på mellan 7-8 kronor för vår hotade haj. Pigghaj till ett värde överstigande 100 000 kronor har under 2016 auktionerats ut vid Göteborgs Fiskhamns  Auktioner. www.gfa.se 

Forskarna menar att pigghajen är akut hotad (CR) Critically endangered. Därför råder fiskeförbud och landningsförbud till svenska hamnar. WWF har rödlistat försäljning av alla hajarter i Sverige.  Det vore sorgligt om man fiskar ut våra sista hajbestånd och auktionerar ut dem i Göteborg på samma sätt som skedde med den blåfenade tunan. Tvärtemot WWF:s rekommendationer. Läs mera här

Storm vid Glumsten

Lira, labb, lom, sula och grissla. Det är julafton för skådarna vid Glommens sten när fåglar från Atlantens fågelberg blåser in med stormen Urd över hallandskusten.

Naturens krafter är mäktiga och man skall ha respekt. Vinden larmar och skådarnas larm går. En bredstjärtad labb. Nu syns den mot horisonten. Nu försvann den i en djup vågdal. Nu syns den igen.

img_2271

Fåglar i kikaren vid Glommen.

img_1902

Dvärgmåsarna dansar elegant över havet. Som namnet säger är det små måsar som bara är 24-28 cm långa.

Jag besökte Island i somras och det var med ett kärt återseende några sillgrisslor svepte förbi i vinden. Även de tretåiga måsarna, kryckjorna, defilerade mangrant förbi utanför Glommens vågtoppar och min tanke gick till fågelbergen på Papey, munkarnas ö på Island. Visst är naturen fantastisk!

img_2006

Tretåiga måsen på återseende vid Glommen.

Parkeringen vid Glomsten var välfylld. Sveriges Radio, familjer, par med mobiler upptagna med selfies, ja många var de som på Annandagen gjorde en tur för att uppleva mäktig natur.

img_1968

2016-12-26 Hamnfyren vid Glommen. Vågorna går höga i mobilkameran.

img_2215

2016-12-27 Havssulan passerar utanför Glommens sten. Vingspannet är 165-180 cm, havets giganter.

img_1846

Hamnpiren stoppar de höga vågorna.

Miljöpris 2016

Falkenbergs kommuns miljöpris 2016 gick till Anna Carina Ericson och Hans Svensson som fick miljöpriset  för sitt hållbara, traditionella lantbruk vid Hjärtared i Falkenbergs inland.

Deras traditionella brukningsmetoder har bidragit till att bevara och utveckla de rika natur- och miljövärden som de fått att förvalta från tidigare generationer. Hjärtaredssjön med omgivande variationsrika och öppna landskap är en av kommunens pärlor för utflykter exempelvis när bokskogen grönskar på våren.

Se kommunens Naturguide

Deras traditionella lantbruk visar också på hur vårt omväxlande landskap danats under århundraden med växelvisa brukningsmetoder som innebär hållbar förvaltning. 

img_5682

Anna Carina och Hans lanbruk visar på ett hållbart alternativ till de senaste årtiondenas konventionella lantbruk med monokultur och användning av växtskyddsmedel inom skyddsområden för vattentäkter. Ytvatten och grundvatten förorenas. Vårt dricksvatten och våra livsmedel (öl från Carlsberg) innehåller giftet glyfosat (Round-Up) som anses cancerframkallande och används flitigt som växtskyddsmedel i Halland och Skåne  inom det konventionella lantbruket.  Läs mer här.

Se bild på effekt av växtskydd med glyfosat vid Högvadsån och Ätran här och här

 

Doktor på Ätranlax

2016-12-09 Karlstad. Daniel Nykvist disputerade i fredags med sin doktorsavhandling som handlar om atlantlaxens beteende vid vandring och damm passage i reglerade älvar. Daniel beskriver i den svenska sammanfattningen sitt arbete: 

”I den här avhandlingen rapporterar jag resultaten från telemetristudier där jag utvärderat vandrande Atlantlaxars beteende och överlevnad i relation till vattenkraftverksdammar. Jag har studerat uppströmsvandrande lekfisk liksom nedströmsvandrande unga laxar (smolt) och utlekta laxar (kelt). Jag utvärderade nedströmspassageframgång vid kraftverksdammar utan fiskpassagelösningar i Klarälven, Sverige, och vid dammar med enkla passagelösningar i Winooski River, USA. Jag har också undersökt två-vägs passageframgång med bästa tillgängliga fiskpassage teknik vid ett kraftverk i Ätran, Sverige”. 

När det gäller de olika lösningarna i Klarälven, Winooski River och Ätran kallar Daniel lösningen i Ätran, Hertingforsen för ”bästa tillgängliga teknik”.

De enkla passagelösningarna resulterade inte i effektiv fiskpassage medan bästa tillgängliga teknik, bestående av ett snedställt fingaller och en naturlik fiskväg, resulterade i snabb passage av en hög andel av den vandrande vuxna laxen”. 

Det är med glädje vi konstaterar att det är möjligt att lösa fiskvandringen både uppströms och nedströms vid kraftverksdammar genom att använda bästa möjliga teknik, där Hertingforsen är ett aktuellt exempel.

Länk till avhandlingen finns här

img_9609

Black Friday för Haj

2016-11-25 Göteborgs fiskauktion www.gfa.se rapporterar i dag på sin hemsida att man försålt 29 lådor orensad Pigghaj som tillsammans vägde 545 kilo till ett pris av 8 742 kronor. 

Danska fiskeauktionen www.fiskeauktion.dk rapporterar i dag att man sålt 920 kilo orensad Pigghaj till ett pris av 18 348 svenska kronor.

I förrgår sålde danska fiskeauktionen 1805 kilo orensad pigghaj för 34 383 svenska kronor.

Honorna föder sina ungar efter att ha varit dräktiga i 18 till 23 månader. Tillväxten är långsam, ca 3 cm per år. Honorna är könsmogna när de är 23 år gamla och blir dräktiga med 1-32  pigghajsfoster som då ingår i försålda, orensade fångsten om honan inte hunnit föda.

Lyft för Laxbron

2016-11-21 Nu pågår restaurering av laxbron över Ätran i Falkenberg. Arbetena skall vara klara till laxsäsongen 2017. Bron blir högre och bredare än den gamla bron och bättre anpassad för rullstolsburna. Sittplatser och plats för fiskeutrustning byggs i anslutning till bropelarna.

Falkenbergs kommun skall ha en eloge för arbeten med Ätran när det gäller Hertingforsen och Laxbron. Hittills i år har över 5000 fiskar räknats i den nya fiskräknaren. Tusentals laxyngel kläcks årligen i den nya forsen. Många av dessa laxar återvänder för lek och väntar då nedanför forsen för att i månadsskiftet oktober/november leka där de växte upp något år tidigare.

img_9796
2016-11-21 Laxbron vid Herting renoveras. Hertingforsen i bakgrunden med fiskande ålakråka på Svartehall. (Klicka på bilden för att förstora)

Förutsättningarna för fler och större laxar ökar nu i Ätran. Fortsatta informationsinsatser kring laxfisket kan skapa en ny laxdestination i det centrala Halland. Ett tillfälle bland många är det internationella atlantlaxmötet i Varberg 6-9 juni 2917.

NASCO har sitt internationella möte i Sverige (Varberg) i juni 2017. Senast NASCO höll möte i Sverige var 1996. Troligen kommer man att besöka Ätran och Hertingprojektet eftersom Ätran är enda Indexälv på västkusten. NASCO består av ett stort antal länder med atlantlax (ex. USA, Canada, Danmark, Färöarna, Grönland, EU, Storbritannien, Norge, Ryssland samt Frankrike) och ett stort antal organisationer (37 st.) som värnar atlantlaxen.  Läs mer här och här. 

Trevligt om alla länders representanter och laxfiskare kan njuta av utsikten över Hertingforsen från nya laxbron!

Läs mer om brobygget på kommunens hemsida här

Black Friday för haj

2016-11-18 I dag var det ”Black Friday” på fiskauktionerna i Göteborg och Hirtshals. Dräktiga hajhonor auktionerades ut till högstbjudande.

Göteborgs fiskauktion försålde 13 lådor pigghaj för 2970 kronor.
PS 14 december 2016 auktionerades 1,5 ton rödlistad pigghaj DS

De danska fiskauktionerna i Hanstholm och Hirtshals auktionerade ut över två ton haj till ett pris av 38 927 svenska kronor.

Hajfenor säljs till otroliga priser. Mellan 3 000-4 000 kr/kg förekommer på marknaden.

Sverige och Danmark har nollkvoter på fångst av akut hotad pigghaj och fångst får ej ilandföras i svenska hamnar. Trots detta pågår  försäljning av fredad haj på Göteborgs fiskauktion och danska fiskauktioner.

Läs mer här.

Växtskydd och Cancer

Skåne och Halland har högst uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten och dricksvatten. Cancersjukdomarna ökar allra mest i Skåne och södra Halland. Halländsk öl (Carlsberg) har högst halter växtskyddsmedel av 16 ölsorter testade i Sverige och 14 ölsorter testade i Tyskland.  Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser av resultaten. Bilden visar en åker vid Ätran där ena delen är växtskyddad med glyfosat. Vilken?

Växtskyddsmedel i Ytvatten
SLU: ”I medeltal påträffades minst en substans över riktvärdet i vart annat ytvattenprov, där Skånes och Hallands typområden stod för flest riktvärdesöverskridande”. De vanligast förekommande substanserna i ytvattenproverna från alla typområden och åar var AMPA (nedbrytningsprodukt till glyfosat), BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil), bentazon, glyfosat, isoproturon, kvinmerak och metazaklor. Den enskilda substans som stod för högst andel av den totala mängd som transporterades med ytvattnet i respektive typområdena var glyfosat, och dess nedbrytningsprodukt AMPA, med motsvarande 72% av den totalt transporterade mängden i Skåne och 46% i Halland. 
Läs mer i rapporten från SLU:
Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Växtskyddsmedel i Grundvatten
Havs- och vattenmyndigheten: Växtskyddsmedelsanvändningen inom jordbruket är störst i Skåne, med 490 ton aktiv substans och även omfattande i Halland med 42 ton. Som framgår så används i genomsnitt betydligt större mängder per hektar i Skåne än i övriga län (1,11 kg/ha) och Halland (0,39 kg/ha). Analyser visar att ett eller flera bekämpningsmedel kunde detekteras i ca 16 % av alla prov i dricksvatten jämfört med ca 36 % för övrigt grundvatten inkluderande både prover från vattenverk och generella prover. Yngre grundvatten (dvs. från 1970-talet och framåt) hade en högre andel fynd av bekämpningsmedel än äldre grundvatten, fyndfrekvensen var i genomsnitt 55 % i yngre grundvatten (1970–1990) och 35 % i äldre grundvatten (1945–1970). Resultaten i denna rapport visar att det har påvisats bekämpningsmedel i grundvatten från samtliga regioner, liksom i tätorter, i jordbruksområden och i skogsmark.
Läs mer i rapporten från Hav:
 ”Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten”. 

Glyfosat (Round-Up) och cancer
KEMI Kemikalieinspektionen:
Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och på hösten efter skörden.
International Agency for Research on Cancer, IARC, har publicerat en rapport i juli 2015, med slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. IARC är specialiserat på cancerforskning och lyder under World Health Organisation, WHO. Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige är mellan 600 och 700 ton. Det innebär att glyfosat är det vanligast förekommande verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige.
Ny Teknik: Minst 1,2 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från vattentäkter som innehåller bekämpningsmedel mot ogräs. I de flesta fall går vattnet orenat vidare till medborgarnas kranar. Det framgår av statistik från Vatten- och avloppsverksföreningen, VAV, som Ny Teknik bearbetat. Läs mer här.

Cancersjukdomarna ökar
SVT Nyheter Skåne: ”Cancersjukdomarna ökar i hela landet men allra mest i Skåne och i södra Halland…. En person i timmen får cancer i Sydsverige”.
Mef Nilbert är verksamhetschef på regionalt cancercentrum och har varit med och tagit fram statistiken som visar att det är de vanligaste cancertyperna som ökat kraftigt det senaste året. Hon påpekar också att en av tre patienter drabbas av mindre vanliga typer av cancer, såsom blodcancer och urinblåsecancer.– Det är viktigt att lyfta att så många som en tredjedel får dessa cancersjukdomar trots att de inte är de vanligaste, säger hon. – Vi måste göra någonting, för gör vi ingenting så kommer kurvan bara fortsätta att peka uppåt.
Läs SVT Nyheter Skåne: Stor ökning av cancerfall

Det är upp till läsaren att dra sina egna slutsatser när det gäller förekomsten av växtskyddsmedel i våra sjöar och vattendrag, i vårt dricksvatten och våra livsmedel. Vi tillhör naturen. Det vi äter och dricker kommer från naturen.

Artikelbilden visar gränsen mellan behandlad och obehandlad åker med glyfosat invid Ätran.

Läs även Göteborgsposten:
Ogräsmedel i Öl
Testet visar att Carlsberg ligger högst med 36 µg/l av glyfosat. Troligtvis är det maltkornet som besprutas, säger Torbjörn Synnerdahl, testledare på laboratoriet Eurofins som utfört analyserna. Ölen från Carlsberg (Sverige) har högre innehåll av glyfosat än 14 testade Tyska ölsorter. Läs mer här.

SRP1 Glyfosats hälsoeffekter granskas Klotet
Folket i Argentina drabbas

SVT Nyheter mars 2016:
Cancerframkallande enligt WHO

I juli förra året klassade Världshälsoorganisationen WHO:s egna cancerforskningorgan International Agency for Research on Cancer IARC glyfosat som sannolikt cancerframkallande. Även den svenska kemikalieinspektionen menar att det finns en misstänkt koppling till cancer. 
Sverige går emot EU
Sverige går som ensamt land mot EU:s preliminära bedömning.

Laxens fiender

2016-11-03 I morse var det minus 6 grader i Vessigebro. Laxen leker i Ätran. Just nu är förhållandena fina för laxlek. Men hoten är många för laxen. Vattenreglering, vandringshinder, och vattenkemi är några fysiska parametrar som skall stämma.

img_9873

Laxen är nu fredad för allt fiske. Men minkar och hägrar tar sig gärna en munsbit på lekande laxar och deras ungar. Minken försökte fånga en leklax. Laxen var dock för stark och slog sig loss. Laxynglen lever två år i Ätran innan de vandrar ut till Färöarna för att växa sig stora och starka. Hägern har en näbb som lätt spetsar dessa småfiskar.

img_9865