2017-07-25 Hur skall laxen i Ätran skyddas? Hav har infört ett minimimått för lax på 45 cm i svenska västkustälvar. Tanken var god, och innebär att man inte skall fånga laxsmolt i älvarna.
När man införde detta minimimått hade man inte tänkt sig att laxarna skulle återvända för lek till sin barndoms älv och fortfarande efter ett år i havet inte uppnått en längd av 45 cm när det normala efter ett havsår är ca 60 cm. Hur kunde det bli så fel?
2019-07-24 Leklax på 44 cm vandrar upp genom kameran vid Herting. Flera magra laxar mindre än 50 cm noteras nu i kameran. Källa: www.fiskdata.se
Laxen växer uppenbarligen inte på det sätt som den tidigare har gjort i havet. En tänkbar orsak är att laxens föda överfiskats och att laxen inte har något att äta. Hundratusentals ton av ex lodda fiskas nu och går till fiskmjöl till den norska laxodlingsindustrin. Laxar och havsfåglar (lunnefågel m.fl.) svälter i ett överfiskat hav.
För tre år sedan i augusti 2016 rapporterade vattenblänk om dessa problem som fortfarande är akuta. Läs mer här.
Åre kommun tar nu ställning för miljön och konsekvensen blir att man som första svenska kommun slutar att servera odlad lax på förskolor och skolor. Tack Åre kommun för att ni hjälper Halland att bevara vårt landskapsdjur laxen! Och samtidigt undviker de kemikalier som används vid odlingen. Läs mer här.
Det hjälper inte att sätta minimimått på fångst av lax. Regeringen har beslutat om miljömålet hav i balans och där ryms inte överfiske av vissa arter som blir en följd av den norska laxodlingen. Det innebär obalans i våra hav.
2019-07-21 Denna vackra fjäril tillhör kronfjärilarna liksom aspfjäril och sälgskimmerfjäril. I vårt grannland Danmark kallas den ”Hvid Admiral”. I Sverige var den rapporterad utdöd (RE) fram till 2003. Sedan har den börjat dyka upp i Skåne.
Här i Sverige kallar vi fjärilen för Tryfjäril då en av dess värdväxter är skogstry. Men även kaprifol fungerar som värdväxt. Storleken är 5-6 cm och fjärilen är en god flygare med en svävande flykt mellan trädtoppar och mark i solbelysta gläntor.
Efter att ha läst om denna skönhet växte vår längtan att se den i verkligheten. I onsdags begav vi oss därför till Skåne för att eftersöka den ”Vita Admiralen”. Vi var ute i grevens tid eftersom fjärilens flygtid är juni till näst sista veckan i juli.
Biotopen för tryfjärilen är lövskog (bokskog) med små luckor med blomrik ängsmark med favoritblomman björnbär och värdväxten kaprifol som slingrar sig likt en lian upp i buskar och träd.
Väl framme letar vi efter rätt biotop för vårt resmål. Förutsättningarna är goda; solen skiner och när vi vandrar in i bokskogen ser vi blomrika gläntor kantade av björnbär och den söta doften av kaprifol gör sig påmind.
Efter en timmas letande ser vi något misstänkt som kommer från trädtopparna och singlar ned i en glänta. Efter ytterligare en halvtimmas letande är den plötsligt där i björnbärssnåren och dricker av blommornas nektar.
Vi får några bilder blandade med smärta och skönhet, stick från jordgeting och björnbärstaggar i benen, men det känns knappast när man njuter av denna kronjuvels stora skönhet.
2019-07-17 Tryfjärilens vackra teckning är ett bra kamouflage i gläntans ljusspel mellan skugga och solbelysning.
Mer ont gör det när man tänker på att många fjärilsarter och biotoper håller på att försvinna i Sverige på grund av ett intensivt jord- och skogsbruk. Men för stunden njuter vi bara av Tryfjärilens skönhet och får även se fjäril nummer två. Det finns hopp för Tryfjärilen även nästa år i Sverige.
2019-07-15 Första rapporterade puckellaxen är fångad i Ätran. Den 7 juli rapporterades en puckellax i fiskräknaren vid Herting. Fjällprov bör tas och analyseras på fångade puckellaxar!
Vattenblänk har tidigare rapporterat att främmande fiskar som regnbåge och puckellax kan sprida sjukdomar. Puckellaxar invaderade Ätran 2017. Det är nu viktigt att veta om årets puckellaxar är avkomma från dessa och om denna invasiva, främmande lax lekt i Ätran.
P4 Göteborg rapporterar 13 juli att nu skall Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet ta prover i flera vattendrag i Halland och Bohuslän för att undersöka varför vår lax drabbas av olika sjukdomar. Läs mer här. Vattenblänk föreslår att prover nu även tas på puckellax och regnbåge i Ätran eftersom dessa kan bära på smitta.
Naturnytt och vattenblänk föreslår även att man tar fjällprover som analyseras med samma metod som används på årsringarna av flodpärlmussla. (ICP-OES teknik). Ett brett spektrum av grundämnen kan analyseras från musslans årsringar på ppb-nivå. Detta visar vattendragets lokala kemiska förhållanden. Med denna metod skulle puckellaxarnas ursprung kunna bestämmas om fjällets första årsring analyseras. Ätranlax kan användas som referens.
För att vidta rätt åtgärder är det viktigt att veta om puckellaxen vandrar in årligen 2017 och 2019 eller om årets laxar är resultatet från laxar som lyckats reproducera sig i åarna. Vi får nu inte missa att samla in denna viktiga information!
Läs även SLU:s rapport ”Tuffa åtgärder krävs för att stoppa puckellaxen” här.
2019-07-15 I dag rapporterar ordföranden i Storasjöns-Ätrans fiskevårdsområde om torrläggning av Ätran vid Gunnarp.
Orsaken anges till att kraftbolaget Uniper stängt alla luckor vid Skåpanäs kraftverk. Händelsen är rapporterad till tillsynsmyndigheten som är länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Uppströms släpper Uniper ca 8 kubikmeter i sekunden vid Norrströmmen. Nedströms släpper kraftbolaget ca 10 kubikmeter per sekund vid kraftverket i Yngerdsfors. Allt enligt sin egen hemsida. Så torrläggningen beror inte på vädret!
Området är laxens forna lekområden och har även i dag intressanta fisk- och djurarter som dör vid torrläggning. Vid kommande omprövning av kraftverken i Ätran är det viktigt att man säkerställer att inte denna reglering fortgår. För att ta tillvara Ätrans stora internationella N 2000 värden. Läs mer om Nationella Planen för omprövning av vattenkraften här.
Ätrans nu torrlagda åfåror skulle, om bolagen släpper en minimitappning, bli hemvist för ca 700 000 laxar och ca 70 000 ålar. Skåpanäs forna forsar var ett betydande uppväxtområde för Ätranlaxen. Enbart här finns uppväxtplatser för ca 200 000 laxar och 20 000 ålar som idag är torrlagda. Läs mer här.
2019-07-11. Fjäriln vingad syns… men de är 30% färre jämfört med 1990, samma år som Falkenberg fick sin första kommunekolog.
Nu är årstiden då gräsmarkernas fjärilar flyger över blomrika marker. Men färska inventeringar visar att de nu blivit betydligt färre i hela Europa. Även Svensk Dagfjärilsövervakning visar samma minskning av de övervakade arterna ängssmygare, aurorafjäril, puktörneblåvinge, mindre guldvinge, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril, svingelgräsfjäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfläckig blåvinge, ängsblåvinge och väddnätfjäril. Sveriges Radio rapporterar Fjärilskoll Lyssna här.
Det är i dag populärt att skylla orsaker på enskilda personer eller än hellre på klimatet. En fjärilsart som man menar invandrat på grund av ett varmare klimat är den ovan avbildade kartfjärilen. Den är fotograferad vid Ätrans strand i Vessigebro.
Naturvårdsverket analyserar minskningen av nämnda fjärilar och skriver att ”De största problemen för vår världsdels fjärilar är allt intensivare jordbruk och att hävden upphör i småskaliga bygder”.
Mycket beror dels på att jordbruket blivit mer intensivt och dels på att många av de små markerna, marker som kanske inte lönar sig så bra, blir igenplanterade, säger docent Lars Pettersson samordnare för Svensk Dagfjärilsövervakning.
Riktade naturvårdsåtgärder som blomsterrika kantzoner, anpassad slåtter och bibehållen hävd i värdefulla områden tycks vara viktigt för fjärilarna, skriver Naturvårdsverket.
LRF:s ordförande i Halland skriver 2019-07-08 i en insändare i HN -”Den biologiska mångfalden är under stark press. Den mer eller mindre står och faller med betande djur i våra hagar”. -”En värld utan en svensk hage blir tyst och kan inte sjunga om gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol”!
Bra om bönderna följer ordförandens rekommendationer och låter djuren beta i de svenska hagmarkerna! Och skapar fler hagmarker för betande djur och ökad biologisk mångfald.
2017-07-07 kl.14:42 Årets första puckellax passerar i kameran vid Hertingforsen. 2019 är året då eventuella puckellaxar från 2017 års uppvandring återvänder.
2019-07-07 Bilden visar en trolig puckellax som passerar kameran vid Herting. Bilden skall valideras av de som sköter kameran innan uppgiften är säkrad. Data: www.fiskdata.se
Kända fiskeprofilen Hans Schibli är den som rapporterar om årets första möjliga fynd av puckellax i Ätran.
Alla puckellaxar bör avlivas och rapporteras till myndigheterna. Vi får hoppas att de inte får fäste i Ätran och andra västkuståar.
I Ätran kan puckellaxen omkomma om de vandrar upp i döda åfåran i Ätrafors. Där tyvärr även ätranlax, havsöring, ål och andra skyddsvärda arter omkommer så länge som inte länsstyrelsen kräver åtgärder av karftbolaget Uniper. Hertingprojektet visar att en effektiv åtgärd är att ha en minimitappning i den gamla åfåran.
Åfåran vid Ätrafors är dessutom N2000 område där Länsstyrelsen 2013 anvisar minimitappning i sin Bevarandeplan för Ätran. Läs mer här.
SLU föreslår åtgärder mot puckellaxen, läs mer här
2019-07-07 På Torsdagen hände det igen. N2000-området vid Ätrafors vattenfylldes av kraftbolaget Uniper. Fiskarna hamnar på torra land när bolaget dagen efter återupptar kraftproduktionen och stänger av vattnet. Området gör då skäl för sitt namn ”döda fallen”.
Hundratals laxar, ålar, mörtar, gösar, gäddor och andra fiskar hamnar årligen på detta sätt i de snabbt torrlagda döda fallen vid Ätrafors. Detta har uppmärksammats av naturintresserade personer som anmält bolaget för hanteringen.
Kraftbolaget har 2017-12-05 Dnr.535-7145-17 svarat länsstyrelsen att ”Någon fullgod lösning finns ännu inte på plats men arbetet fortsätter med att lösa problemet”. Se kraftbolagets försök att använda ny teknik här.
Länsstyrelsen har svarat anmälaren att ”Sydkraft Hydropower AB har löpande avstämningar med länsstyrelsens fiskeenhet och jobbar på att försöka minimera risken för att fisk blir kvar efter att de släppt vatten i torrfåran”.
Våren 2019 var en riklig utvandring av lekmogna ålar från Ätran till havet. Kraftbolaget har installerat ett lutande galler med flyktöppningar vid Ätrafors. Flyktöppningarna var stängda hela våren och de utvandrande ålarna fastnade och dog på gallren. Vissa skrapades upp av lövränsaren och fraktades bort av kraftbolaget eller den bolaget anställt för att utföra jobbet. Läs mer här.
Ätraforsdammen 2018-11-13. Vattenståndet var detsamma 2019-07-04
2019-07-04 var det lågt vattenflöde när Ätrafordammen delvis tömdes i döda åfåran. Detta innebar att vattenståndet i dammen sjönk till samma nivå som 2018-11-13. Stora områden torrläggs och musslorna hamnar på land. Se torrläggningen här.
2019-07-04-05 var ålyngelledaren vid dammen avstängd. Hundratals ålyngel stoppas här definitivt från att komma vidare till sina uppväxtområden i Ätran.
Just nu vandrar laxar, havsöringar och havsnejonöga upp i Ätran för lek. Det är stor risk att dessa arter fastnar och dör vid Ätrafors. Från dammen uppströms kom mycket vitfisk (mört, löja) och deras yngel. De stängs inne och dör i det torrlagda N2000 området.
År 2015 skulle problemen varit lösta enligt internationell N2000 lagstiftning. Två årtiondens ”löpande avstämningar” mellan länsstyrelse och kraftbolag har fortfarande inte gett resultat. Länsstyrelsen föreslog enligt Bevarandeplanen för Ätran (2013-11-26) en minimitappning i Ätran vid Ätrafors redan 1998. Hertingprojektet visar att en minimitappning skulle lösa problemet med fiskdöden och dessutom ge ett viktigt tillskott till Ätrans naturliga produktion av lax och ål.
2019-07-04 Instängd, döende ål i döda fallen vid Ätrafors. PS Totalt fiskeförbud råder. Kraftbolaget tar död på 1000-tals ålyngel och vuxna ålar slaktas på sin väg ut genom kraftverken DS
Myndigheterna har föreslagit att vattendomarna i Ätran skall omprövas 2038 eller 2028,29. Skall tusentals skyddsvärda fiskar årligen fastna och dö en plågsam död i ”döda fallen” under dessa år ? Eller skall Länsstyrelsen kräva en snabb och effektiv åtgärd av kraftbolaget med minimitappning i N2000 området vid Ätrafors?
2019-07-08PS Glädjebesked från Lagan. Det norska bolaget Statkraft har 2018 samlat in 200 kg ålyngel i Lagan. Det motsvarar 200 000 ålyngel då man säger att de väger ca 1 gram styck. Om de kostar 5 kronor stycket är värdet 1 miljon kronor! Även i år är invandringen av ålyngel god! Lyssna på inslaget i SVT Nyheter här. Nu har man ca 15 år på sig att lösa fiskvandringen förbi alla 13 kraftverken nedströms Bolmen då dessa ålar börjar sin lekvandring till Sargassohavet!
Ålarna är inte födda här utan ”driver in” till svenska kusten. De vandrar upp i åarna lockade av sötvattnet. Ätrans flöde är ca 70% av Lagans flöde och vi kan gissa att ålyngeluppvandringen i Ätran då var ca 140 000 förra året. Men kraftbolaget Uniper har ingen motsvarande uppsamling av ål som det norska bolaget Statkraft. Alla dessa naturligt invandrande ålyngel får ingen möjlighet att växa upp i Ätrans sjösystem uppströms Ätrafors! Kraftbolagen skall istället enligt Ålplan Ätran sätta ut engelska ålyngel för 60 000 kronor. När de förra året troligen stoppade invandrade ålyngel till ett värde av 700 000 kronor! Sedan dör de vuxna ålarna i kraftverken när de skall vandra ut till havet då fria vandringsvägar saknas!
2019-07-04 Högsommaren är här med blommor och bin. Fälten av rödklöver doftar av honung. Arbetarbin jobbar flitigt med insamling av gyllengul honung och pollinerar samtidigt fröklövern så att bonden får bra avkastning på sin investering. Två flugor i en smäll. Men hur gick det för de vilda bina egentligen?
2019-07-03 Bra drag och surr i kupan i det halländska odlingslandskapet.
Bilden av svensk sommaridyll är fullständig. Nästan. Tills man läser odlingsanvisningen av rödklöver från Scandinavian Seed. (här). Och dagens debattartikel i DN om honungsbin (här). Och hur utländska honungsbin sprider sjukdomar till våra humlor och vildbin (här).
Det kan tyckas miljövänligt att lantbruket använder honungsbin för pollinering av fröklövern. Men sanningen är den att naturliga solitärbin och humlor blir alltmer sällsynta. De är känsliga för växtskydd med hjälp av pyretroider. (Läs bekämpning med hjälp av insektsgifter). Dessutom är de känsliga för honungsbinas sjukdomar varför de dör när de kommer i kontakt med utländska, importerade bin.
PS Det finns ekologisk odling av vallväxter. Om klövern på bilden är behandlad enligt odlingsanvisningen nedan framgår ej. DS
2019-07-03 Rödklövern Yngve från Svalöf Weibull och Lantmännen breder ut sig i Ätrans dalgång.2019-07-03 Honungsbin från Halmstad är importerade arbetare som skall arbeta i Falkenberg. Endast på denna bild finns ett 20-tal kupor med tusentals bin som skall göra det jobb som lokala bin och humlor är experter på att utföra.
Från bondens Odlingsanvisning kan man läsa (citerad text): Fröskördeåret Vår Ogräsbekämpning: bör göras så tidigt som möjligt, när växtligheten kommit igång och när ogräsen är i bra tillväxt. Användbara preparat är: • Basagran MCPA 3,5-4 l/ha. • Basagran SG 1,4-1,7 kg/ha + MCPA 0,5 l/ha. Om ogräseffekten vid någon av ovanstående två behandlingar inte blir tillfredsställande, upprepas en ny behandling efter 8-14 dagar. Växtskydd:Klöverspetsvivel Både den fullvuxna viveln och dess larv gör skada. Följden blir sänkt fröskörd. Redan med en larv på vart femte blomhuvud är en kemisk behandling ekonomiskt motiverad. I andra års frövallar skall alltid rutinbekämpning ske. Behandling görs alldeles före blomning. Preparat: Bekämpning med någon pyretroid. Ärtviveln. Bekämpningen är densamma som för klöverspetsviveln. Gammaflyets larv. Larven hade en glupande aptit och gjorde mycket stor skada. Upptäcks inte larven förrän efter begynnande blomning, finns enbart ett biologiskt medel att tillgripa – Turex 1 kg/ha hade bra effekt 1996. Sker bekämpning mot klöverspetsviveln i klöverns knoppstadium, får man också en bra effekt mot eventuella larver från gammaflyet. Nyinsådder går bra att spruta, om larver uppträder. Preparat: Bekämpning med någon pyretroid. Bladdödning: Skördemetod Direkttröskning med föregående bladdödning. Bladdödning skall alltså inte sättas in för tidigt, utan först när 70-80 % av blomhuvudena blivit fullmogna. Vid ogynnsam väderlek kan det bli omväxning och bladdödningen måste upprepas. Preparat: Reglone 2,5-3,5 l/ha + Lissapol Bio 0,1 l /100 l vatten. Mycket viktigt är, att inte för lite vatten används, då det är en stor bladmassa som skall dödas. Minst 400 l vatten/ha.
Har ni någonsin åkt den slingrande skogsvägen mellan Älvsered och Vallen i Mårdaklev? Då passerar Ni den gamla gränsen mellan Hallands och Västergötlands landskap.
Förr dominerade ljunghed men numera är det ett slutet granskogslandskap. Gården Åsebo utmärker sig med ett ljust lövskogslandskap med bok, ek och ask samt betesmarker med en hänförande utsikt ned över Storasjön.
Gården Åsebo med betesmarker ned mot Storasjön.
Vägfarare stannar gärna till och en och annan kanske undrar över livet på gammelgården när man passerar mellan huvudbyggnaden, ”stallet” och ”boa”. Gården ägs numera av Åsebosläktens ekonomiska förening. Med initiativ från Ragnar Lönnäng och bistånd från övriga har vi nu efter år av idogt arbete producerat ”Åsebokrönikan”.
Ni vägfarare, långväga och bygdens folk, behöver inte längre undra över hur livet var på gården Åsebo. Ni kan helt enkelt köpa ”Åsebokrönikan” för det sponsrade priset av 150 kronor, läsa och drömma er bort en stund i livet på landsbygden för 100 år sedan.
”- Levde man verkligen så förr?” var kommentaren från en 80-talist som läst boken. Läs ”Åsebokrönikan” och se vilken relation du själv har till 1800/1900 -talets hållbara, men ibland fattiga livsstil. Några rubriker i innehållet:
Människan och livsbetingelser med bl.a. husförhör och kyrkbesök Jorden, skogen och djuren med bl.a. odling och redskap Storasjön med bl.a. skrönor om fisket, fiskemetoder och ålfisket Epilog Gården och folket Släktförteckning Boken är rikt illustrerad med äldre, svartvita bilder och över 50 färgbilder. Trevlig läsning!
Information om boken och försäljning: asebogammelgarden@gmail.com Lena Åsegård tel. 070-699 23 58 Ni kan också använda kontaktuppgifterna på denna hemsida. Boken är tryckt i 300 ex och är på 120 sidor med många bilder. Boken kan även köpas på Klevs Hembygdsgård i Mårdaklev.
Studiefrämjandet Vuxenskolan, Västergötlands Fornminnesförening, Svenljunga Kommun och Familjen Lorentzon sponsrade utgivningen av krönikan.
Vi som arbetat med Åsebokrönikan, från vänster: Ragnar Lönnäng, Redaktör och författare, Inger Alenäs, sekreterare, Bernt på Alnäs, författare, Gunilla Karlsson, författare, Torbjörn Nilsson, Originalproducent, Lena Åsegård, släktforskat och Ingemar Alenäs, författare.
Läs mer om Åsebo i Inlandsbladet (s.18) 2019 Maj här. Reportage i Borås Tidning 2019 om Åsebo här. Reportage om Åsebokrönikan i Svenljunga Tranemo Tidning v 20. Läs mer här.
Kindsforskaren Nr 3 september 2019 Reportage om Släktgården Åsebo av redaktör Ragnar Lönnäng.
2019-07-01 Den kallas för Vattenkraftens Miljöfond. Den är finansierad via skattemedel. Och används bl.a. för att ersätta vattenkraftbolagens produktionsförlust vid miljöåtgärder.
Vattenkraftens Miljöfond har en alldeles egen hemsida med en alldeles egen informationskampanj. Läs mer här.
Där kan Du bl.a. få veta att åtta av de största Vattenkraftägarna är de som finansierar Vattenkraftens Miljöfond. De satsar 10 miljarder under en 20-årsperiod för att förbättra vattenmiljön. Därför sitter de i styrelsen för fonden och har full kontroll. De har också bestämt att Vattenkraftens Miljöfond även skall ersätta en del av bolagens produktionsförlust som blir följden av miljökraven. De ställer också kravet att miljöåtgärderna (påverkan på vattenkraften) begränsas till max. 2,3% av produktionen.
Läser man på Regeringens hemsida om Energiöverenskommelsen får man en helt annan bild av miljöfonden. Läs mer här.
Vattenkraftens miljöfond finansieras genom att vattenkraftbolagen får sänkt fastighetstaxering. Nettoresultatförstärkningen för vattenkraftsägarna uppgår därmed enligt Regeringens beräkning till ca 3,5 miljarder kronor per år, när reformen är fullt genomförd 2020. Bolagen får alltså en skattelättnad på 70 miljarder under 20-årsperioden av vilka 10 miljarder avsätts till Vattenkraftens Miljöfond som bl.a. skall ersätta bolagens produktionsförluster.
Finansieringen sker genom en höjd energiskatt på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektor. Energiskatten höjs för dessa från 1 juli 2017 till den 1 januari 2019 med 4,2 öre per kilowattimme. För en eluppvärmd villa med en årlig elanvändning på 20 000 kilowattimmar innebär förslaget att elkostnaden ökar med 1 050 kronor per år, inklusive mervärdesskatt.
I verkligheten är alltså detta Hushållens Miljöfond och vi borde sitta i styrelsen och bestämma pengarnas användning. När 10 av de 70 miljarderna hushållen betalar till vattenkraftbolagen använts borde även övervägas om resterande 60 miljarder behöver användas. Och om mer än 2,3 % av vattenkraftens produktion behöver tas i anspråk för att uppfylla våra gemensamma vattendirektiv, art- och habitatdirektiv (N2000) och åldirektiv.
Det verkar helt orimligt att skattebetalarna skall betala vattenkraftbolagens miljöåtgärder, som de gör sken av att de själva har betalat. Dessutom bestämmer bolagen att miljöåtgärderna som skattebetalarna bekostat inte får utgöra mer än 2,3% av deras produktion! Detta strider mot all tidigare praxis i miljösammanhang där det sedan länge tillämpats att verksamhetsutövaren betalar nödvändiga åtgärder för att skydda miljön (PPP).
För handen på hjärtat; Vattenkraftens Miljöfond som vi själva bekostar via skattsedel med 70 miljarder var väl inte till för att öka Vattenkraftens vinstmarginaler, utan för att värna Miljön i våra vatten och rädda den akut hotade ålen från total utrotning?
Läs mer här. i Mittmedias Allehanda varför ordföranden i Sollefteforsens AB är så förjust i Vattenkraftens Miljöfond! Sollefteforsens AB betalar 1-1,5 miljoner kronor årligen till Miljöfonden och får i utbyte en årlig skattelättnad på 10 miljoner som enligt energiöverenskommelsen betalas av elkunderna. Vattenkraftens Miljöfonds styrelse består av kraftintressenterna och pengarna skall användas till reinvestering och utveckling av vattenkraften och delvis till att finansiera en begränsad miljöanpassning av vattenkraften.
