Alla inlägg av ingemar

2. Vattenblänk, Laxens år 2019

Laxparasit undersöks

Sportfiskarna undersöker nu i vår förekomsten av laxparasiten (Gyrodactylus Salaris) i våra västkuståar på uppdrag av Hav, enligt ett särskilt program. Läs mer på Sportfiskarnas hemsida här.

Laxparasitens spridning på västkusten är en lång och pinsam historia. Först upptäcktes den i Göta Älv och Säveån i slutet av 1980-talet. Därefter upptäcktes den 1991 i Ätran av dåvarande kommunekologen. Legendariske fiskerikonsulenten Brodde Almer hade då flaggat för dålig överlevnad av laxyngel i Högvadsån. Tankarna gick till kalkningen som kanske inte fungerade? Vad Brodde inte visste var att laxar odlade i Laholms laxodling och utplanterade i Ätran bar på den fruktade laxparasiten.

Åsikterna går isär om parasitens ursprung och vad den betyder för överlevnaden av vår Atlantlax. De som vill ”sopa problemet under mattan” menar att parasiten har alltid funnits i Sverige och den har därför ingen påverkan på laxens överlevnad. Då har myndigheter och odlingsverksamhet inget ansvar för att den införts och inget ansvar om parasiten orsakar stor dödlighet hos laxen.

Därför gjordes 1997 en utvärdering av effekterna på Ätranlaxen efter fem års studier av kommunen, Sportfiskarna och Stockholms Universitet under ledning av parasitexperten Göran Malmberg. Undersökningen kan läsas i sin helhet här.

Några fakta från rapporten:
1. Malmberg analyserade prover från Laholms laxodling på 1980-talet när Laganodlingen odlade och kraftbolaget satte ut smolt i Ätran som kompensation för regleringar. Smolten konstaterades infekterad med laxparasiten. (Malmberg pers.com.)
2. Författarna drar slutsatsen att laxparasiten är införd till Ätran och inte är ursprunglig i vår fauna.
3. Författarna dokumenterar att överlevnaden av yngel på uppväxtplatserna från yngel till smolt minskar med ca 80-90% jämfört med perioden när parasiten inte var införd.
4. Författarna föreslår ett antal viktiga åtgärder för att hindra att parasiten sprids till fler västsvenska vattendrag.

Högvadsån. Utvandrande mager, parasitangripen smolt som är dåligt rustad att påbörja resan till sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland.

Laxparasiten är en liten knappt millimeterstor hakmask som fäster på utsidan av fisken och äter hål på fiskens skyddande slemskikt och hud. Vuxna fiskar klarar detta men yngel som infekteras med hundratals och tusentals maskar lider svårt. ”Förnekarna” av teorin att parasiten inte påverkar laxen har som argument att minskningen beror på att något är fel i havet då smolten inte kommer tillbaka. Betänk då att parasitangripen smolt har svårt att klara den mycket kostsamma omställningen från sött till salt vatten.

Minskningen av mängden tvåsomriga laxyngel i Högvadsån talar också sitt tydliga språk. Det kläcks många laxyngel men dessa överlever inte till sin andra sommar i Högvadsån.

Högvadsån producerar bra med årsyngel. Efter införande av laxparasiten överlever få ynglen till andra sommaren. Minskningen tycks ha stabiliserats på 80-90% av ursprunglig kapacitet. Myndigheternas rapporter separerar inte olika årsklasser av laxyngel vilket innebär att effekten på den minskade överlevnaden döljs.

Läs mer om åtgärder för att rädda Ätranlaxen här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Fåglar skadas av Roundup

2020-04-26 Åbo Universitet har gjort långtidsstudier som visar att fåglar skadas av bekämpningsmedlet Roundup som innehåller Glyfosat som aktivt växtgift.

Tillverkare och användare hävdar att Roundup är ett effektivt medel mot ogräs och att det inte är skadligt för varken människor eller djur. I USA har två domstolar redan utdömt skadestånd för att Roundup förorsakat fall av cancer hos människor som exponerats. Nu visar en långtidsstudie att Roundup orsakar allvarliga skador på fåglar. Läs mer här och här (engelska).

I Sverige är Roundup det bekämpningsmedel som används mest i det konventionella jordbruket. Ca 700 ton har använts årligen på Svenska åkermarker. EU röstade 2017 om medlet skulle förbjudas eller tillåtas. Det var flera länder som drev linjen om att förbjuda detta växtgift ex Frankrike, Italien och Österrike. Men förslaget om fortsatt användning vann med en rösts övervikt. Roundup får därmed användas under fem år fram till 2022 med ytterligare ett års förlängning och utfasning fram till 2023.

Sverige röstade för fortsatt användning och var ett av de länder som var ”tungan på vågen” för fortsatt användning av detta potenta växtgift. Vad hände då med fåglarna som matades med växtgiftet Glyfosat i den finska långtidsstudien?

Fåglarna drabbades av en lång rad av allvarliga symptom. Honorna fick ökad risk för hjärnskador, försenad fjädertillväxt och det hittades glyfosat i fåglarnas lever, muskler och i ägg. Det utvecklades färre ungar än normalt. Dessutom fanns det mycket höga halter av glyfosat i de undersökta fåglarnas avföring och det kan i sin tur påverkar vilda växter och odlingsväxter i omgivningen.

Tyskland har aviserat att man kommer att rösta för ett förbud i EU nästa gång frågan behandlas 2023. Då får vi anta att Sverige följer beslutet och upphör med besprutning av det mest använda växtgiftet i Sveriges natur.

Ogräsbekämpning med Roundup intill betsesmark invid Ätrans odlingslandskap. Ingressbilden visar ogräsbekämpning med Glyfosat invid laxens lekområden i Högvadsån.
2. Vattenblänk

Vattendirektivet skyddar våra vatten

2020-04-24 EU:s vattendirektiv är en viktig miljölag som skyddar våra vattentillgångar mot exploatering. Sverige vill nu riva upp denna miljölagstiftning.

Över 375 000 EU-medborgare, nästan 6 000 forskare och över 130 ideella organisationer har tagit ställning för att stötta vattendirektivet i sin nuvarande form. Läs mer här.

I spetsen för det svenska arbetet för en försvagning av direktivet går lobbyorganisationen Swedish Water Alliance, en bred allians av olika organisationer från industri-, energi- och jordbrukssektorn i Sverige. En majoritet i den svenska riksdagen (fem partier) stöttar kravet att Vattendirektivet ska omprövas och att det skall finnas fler undantag för att behöva uppnå god ekologisk status i våra vatten.

Våra vatten är en naturtillgång för både människor och djurliv och är i stort behov av skydd mot olika typer av exploatering och industrialisering. Andra länder som Indien, Nya Zeeland och Colombia ger vatten och floder en stärkt juridisk status medan Sverige är ett av de europeiska länder som förespråkar exploatering och en försvagning av vattendirektivet framför god ekologisk status.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Jordens dag 50 år

2020-04-22 Den 22 april firas jordens dag. Google har en trevlig animation där man firar biet. Firma Inger o Ingemar Alenäs har nästan fullbelagt på sitt bihotell.

De minsta djuren betyder allra mest för att jordens ekosystem skall fungera. Ju mindre desto viktigare och många är små, mycket små men finns ändå. De utför alla viktiga ekosystemtjänster så att vi människor kan överleva som en del av jordens näringsväv.

De små glasålarna är sköra och ålen är exempel på en akut hotad art 2020.

Den viktigaste frågan för moder jord är den biologiska mångfalden. Därför skall vi människor vara ödmjuka och inte förstöra den biologiska mångfalden. Då sågar vi av den gren som vi själva sitter på. Vi måste sluta att utrota jordens alla djur i vår änglamark.

För visst är det underbart att kunna njuta av blomdoften, fågelsången, humlesurret och hoppande laxar! En promenad i naturen är ett fint sätt att fira jordens dag!

Skogsavverkning och igenväxning är de största hoten mot den biologiska mångfalden Läs mer här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Hertingforsen sinar

2020-04-20 Ätran har de senaste dagarna haft en ganska omfattande korttidsreglering. Flödet kan variera på timbasis från 58 till 32 till 12 kubikmeter per sekund. Detta är onaturligt för laxarna och livet i ån som riskerar att påverkas.
2020-04-20 Hertingforsens stenar kommer fram när flödet sinar.

Enligt gällande vattendom skall forsen ha ett minimiflöde på 11 kubikmeter per sekund. Det ser ut som att kraftverket har ett rikligt flöde medan forsens fiskar suktar efter syrerikt vatten.

Kanske missar FEAB att anpassa kraftverkets intag av vatten på grund av den ojämna regleringen i Ätran uppströms från Ätrafors? Eller är det en felräkning där man räknar med flödet från utskovsluckan? Detta flöde rinner direkt i en sidokanal till den gamla sprängda kanalen och kommer inte Hertingforsen tillgodo.

När man nu satsat 45 miljoner på Hertingforsen och fått en produktion av 30 000 laxyngel är det dumt att inte hålla vattendomen på 11 kubikmeter per sekund och förstöra dessa värden. Det är hög tid att kontrollera vad det är som felar. För ett tränat öga så är flödet alltför lågt i Hertingforsen. Detta indikeras också av peglarna vid kraftverket och uppströms som visar 6,81 resp. 6,84 m.ö.h.

2020-04-20 Vattenytan är precis över ledarmarna så att det sipprar vatten över betongen. Det samlade flödet i forsen uppnår inte minimiflödet på 11 kubikmeter per sekund.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

vad tål en ål

2020-04-17 ”Ålen vandrar vidare till Sargassohavet och dör efter leken” kan man läsa i dagens uppslagsverk. En uppdaterad mera aktuell beskrivning är: ”Ålen åker flyg från England och lastbil från Helsingborg till de svenska sjöarna. Ålen dör på sin lekvandring i kraftverken innan den når fram till havet och bidragit till släktets fortlevnad”.

Tidningen ”Aktuell hållbarhet” har i dag en artikel av Pernilla Strid med helgläsning som de kallar ”Influgna yngel har inte räddat ålen”. Pernilla har gjort en grundlig research som klart visar att ålen befinner sig på utrotningens brant om vi inte ändrar strategi. Pernillas artikel är ännu mer belysande för ålens situation än det nyligen kritikerrosade Ålevangeliet av Patrik Svensson.
Läs mer här.

Vän av ordning frågar sig säkert varför inte influgna ålyngel från England räddar ålen? Det är ju så som myndigheter och kraftbolag kommit överens att ålen skall räddas.

Ynglen hamnar efter flygresan i karantän i Silver Eels anläggning i Helsingborg. Varje år väljs här en miljon ålyngel ut för att födas upp till mänsklig konsumtion, det ger en inkomst för 120 ton ål årligen. Detta räddar inte ålen i naturen utan ålen som rätt på matbordet.

Resten av ålarna skall efter flygtur, karantän och lastbilstransport hamna i de svenska sjöarna för att växa till sig. De planteras ut uppströms kraftverken för att fiskerättsägarna skall ha någon ål att fiska. När de resterande ålarna efter 15-20 år växt färdigt och skall vandra till Sargassohavet för att leka, möter de döden i kraftverkens turbiner och galler. Vägen till lekområdena är stängd.

Men då frågar sig vän av ordning vart tar de yngel vägen som trots allt vandrar in från Atlanten till Europa? Svaret är att de möts av kraftverksdammar och kan inte vandra upp till sina sjöar och uppväxtområden. Bolagen är befriade från att hålla ålyngelledare.

Det är därför kraftbolag och myndigheter kommit överens om att flyga in ålyngel från England. Någon kläckte då iden att vi kan ju sätta ut de karantäniserade ålynglen nedanför kraftverken så att de kan vandra tillbaka och leka?

VD för Silver eel säger att karantäniserade ålar blir till övervägande delen hanar medan ”vilda” ålar blir honor som har hundratusentals romkorn. Honålarna är större så att de klarar 800 milavandringen från Sverige tillbaka till Sargassohavet.

Danska undersökningar av karantäniserad ål visar att endast hälften så många överlever predation jämfört med ”vilda” ålar. Då frågar sig vän av ordning om det över huvud taget är möjligt att rädda ålen?

Det enkla och självklara svaret är att vi måste lyda naturen. Därför måste ålynglen ha möjlighet att fritt vandra upp till sina uppväxtområden. Blankålarna måste ha fria vandringsvägar till havet så som de haft i tusentals år. Hertingprojektet är ett exempel på att detta är möjligt att genomföra i alla våra åar! Detta är den enda och säkra lösningen för att rädda våra akut hotade ålar.

PS Just nu pågår vårvandringen av ål i Ätran. Samtliga utvandrande ålar dör i kraftverkens turbiner och galler DS

1. Naturnytt

Salamandrar vandrar

2020-04-12 Nattens regn lockade salamandrarna att vandra över Forsvägen i Vessigebro. 38 st av dessa små färgglada ”drakar” föll offer för trafikdöden.

Vägsamfällighetsföreningen i Vessigebro var snabba med att sätta upp varningsskyltar för salamandrar redan den 17 mars. Sedan dess har det varit relativt torrt varför salamandrarna inte vandrat i någon större omfattning, men efter gårdagskvällens vårregn var det dags.

Vessigebro Forsvägen där salamandrarna vandrar. De har övervintrat i skogen och skall nu vandra till våtmarken för att leka och ha det mysigt.

På kvällen ser man inte de små liven när de kryper över vägen. Vad kan vi då göra för att rädda liv? Boende uppmanas att välja Solliden istället för Forsvägen om man kör på kvällen, natten eller tidig morgon när salamandrarna finns på vägen.

Dagtid är det få salamandrar som vandrar då de riskerar att bli uppätna av kråkfåglar. Ta gärna en kvällspromenad med ficklampan och titta på dessa söta små drakliknande varelser. Och visa dem för barnen. Men tänk på att salamandrar och paddor har ett lätt giftigt sekret som kan klia om man får det i ögonen.

Så i dessa tider undvik närkontakt och pussa dem inte i hopp om att de skall förvandlas till prinsar.

1. Naturnytt

1700 laxar undersökta på svenska västkusten

2020-04-09 Västkusten har 25 älvar med förekomst av vildlax. Statens Lantbruksuniversitet har nu gjort en stor undersökning för att kartlägga laxbeståndens genetik.

Genetiken styrs av arv och miljö. Det är mycket viktigt att bevara den genetiska mångfalden inom bestånd samt att bevara den biologiska mångfalden av arter. Ätran har ca 35 fiskarter, ett stort antal rödlistade arter samt en genetiskt unik laxstam. Vi har ett ansvar att förvalta denna naturskatt till kommande generationer. Därför har nu Hav avsatt 445 000kronor till en förvaltningsplan för Ätran.

Linda Söderberg, vid SLU:s avdelning för vandringsfisk, har arbetat med den omfattande genetiska utredningen som visar att Atlantlaxen från samtliga vattendrag längs västkusten är genetiskt skilda ifrån varandra. Tidigare undersökningar av Falkenbergs kommun inom projektet Living North Sea, i samarbete med de tekniske undersökelser vid Köpenhamns universitet, har också visat Ätranlaxens särart.

”– Ju större habitat desto större blir den genetiska variationen i en population och det är viktigt för bestånden som därmed kan ha en större möjlighet att anpassa sig till miljöförändringar”, säger forskaren Linda Söderberg. (habitat=lek och uppväxtområden red. anm.)

Detta innebär konkret för laxförvaltningen och åtgärdsstrategier att det är mycket viktigt att ta väl hand om befintliga lekområden för laxen samt att göra tidigare lekområden tillgängliga för laxen. Falkenbergs kommun påbörjade detta arbete genom att restaurera Hertingforsen som varit dämd och torrlagd i 70 år.

N2000 området vid Ätrafors förvaltas i dag så att både leklax och laxyngel omkommer.

– ”För att säkra Atlantlaxens genetiska variation och motståndskraft mot miljöförändringar så måste vi fortsätta arbetet med att restaurera och tillgängliggöra habitat. Det är särskilt viktigt av att vi fortsätter att ta bort onödiga vandringshinder i vattendragen så att laxen kan nå sina gamla uppväxtområden, som ofta gjorts otillgängliga på grund av vattenkraftutvinning”, avslutar Linda Söderberg. Läs mer här.

Laxens tidigare lekområden vid Yngeredsforsen har gjorts otillgängliga för laxen.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Laxfisket i Gudenåen

2020-04-08 Gudenåen i Danmark har en laxförvaltning där man öppnat upp laxens vandringsvägar som varit stängda av vattenkraftverk. Ätranlaxen är en av de stammar som användes vid restaureringen av Gudenåen.

Hur har det då gått för Gudenåen och laxfisket? Man kan säga att Gudenaasammanslutningen-Lakseprojektet arbetat mycket framgångsrikt. Läs mer på deras informativa hemsida här. En av nycklarna är att de fick ta del av en av värdens bäst bevarade och genetiskt unika laxstammar dvs. Ätranlaxen. En annan del är att de verkligen öppnat upp för vandringsfisken och anpassat vattenkraften efter vandringsfiskens behov. Ätrans förvaltare har en del att lära av detta goda exempel.

Resultatet på laxfisket lät inte vänta på sig och talar för sig självt. Laxfisket i Gudenåen började redan den 1 mars. Till dags dato (2020-04-07) har man fångat 85 storlaxar med en vikt över ett halvt ton. Statistiken finns att läsa på deras hemsida här.

Fångsten av lax i Gudenåen var i mars 2020, 64 laxar och till 7 april 21 laxar dvs. totalt 85 laxar

Ätranlaxarna har redan börjat vandra genom Falkenberg vilket man kan konstatera om man kollar fiskräknaren vid Herting. Medan de fått 85 laxar i Gudenåen och ett 20 tal laxar under april väntar vi fortfarande på den första laxen i Ätrans laxfiske. Ätrans nedre fiskevårdsområde har nu fått 450 000 kronor i bidrag för att upprätta en förvaltningsplan för Ätran. Förhoppningsvis kan vi därefter förvalta våra Ätranlaxar med samma framgång som danskarna gör i Gudenå.

Men då måste vi inse att att våra laxar inte skall dö i döda åfåror vid kraftverken eller att Högvadsåns lekområden torrläggs av nolltappning vid vattenkraftsdammar. Falkenberg har en fantastisk naturresurs i Ätran och laxen, om vi förvaltar den på rätt sätt! Det har laxförvaltningen i Gudenåprojektet visat med all tydlighet. Läs mer om hur danskarna öppnar upp ”döda” åfåror i Gudenåen här.
”Liv og strøm tilbage i Døde Å”. Ännu är det inte för sent att rädda de avstängda åfårorna i Ätran!

En av Ätrans torrlagda forsar där laxen tidigare hade sina lekområden….
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Mindre luftföroreningar

2020-04-07 Luftföroreningarna minskar i Coronavirusets spår. Flygandet har minskat med över 50%.

Länderna drar ned på flygverksamheten vilket man kan se på nätsidor som visar flygaktiviteten. Sedan förra året skriver Flightradar att flygaktiviteten gått ned med ca 50 %. Läs mer här.

Denna stora skillnad är inte synlig bara virtuellt på nätet utan det är påtagligt hur himlen nu är oskyldigt blå utan vita fartränder. Naturnytts redaktör tog en bild från bron i Vessigebro för något år sedan när många satt på planen till sina semesterorter. Varje vit strimma representerar ett jetplan. Det är nästan så att solen förmörkas.

Naturligtvis är det tråkigt att flyget har svårt att överleva. Visst är det trevligt att kunna unna sig en upplevelse av andra kulturer ibland. Men bilden från Vessigebro stämmer till eftertanke. Kanske kunde någon avstått någon resa för miljöns skull? Förhoppningsvis lär vi oss att ta mera hänsyn till varandra och till miljön. Och sätta värde på nya saker. Hemester kan också vara trevligt.