2022-12-15 Näringslivsdepartementet vill nu pausa vattenkraftens anpassning till moderna miljövillkor.

Regeringskansliet skriver på sin hemsida 2022-12-15:
”Med hänsyn till det allvarliga läget i elsystemet är Regeringen nu tvungen att pausa omprövningen”. ”Därför skickar regeringen i dag ut ett förslag på remiss om att flytta fram ansökningsdatumen för alla de omprövningar – som ännu inte har påbörjats – med 12 månader”.

Regeringens promemoria M2022/02251 sändes i måndags ut på remiss och nu på måndag 2022-12-19 förväntas 50 myndigheter och organisationer senast kl. 10:00 ha inlämnat sina svar på promemorian. Microsoft Word – Promemoria slutlig version remiss (regeringen.se)

Vän av ordning frågar sig varför Regeringen sänder ut remissen när man redan konstaterat att ”Regeringen är nu tvungen att pausa omprövningen”. Kanske vill man ha en ”brasklapp” när Sverige riskerar straffavgifter och viten på miljardbelopp för att inte följa EU:s gemensamma lagstiftning? Kanske vill man ha in information om de miljöeffekter av beslutet som man inte redovisat i promemorian? En allvarlig effekt är att två års produktion av ål tappas för varje pausat år. Dels årets utvandring på minst 100 ton blankål och dels årets uppvandring av miljontals ålyngel som skall bygga grunden för ett års utvandring om ca 15 år.

Sverige har ca 2100 vattenkraftverk. Ca 1700 av dessa är småskaliga ”strömkraftverk” som inte används till reglerbar vattenkraft. 1030 av dessa står för 0,2% av Sveriges elproduktion. En miljöprövning av dessa tar ca ett år i domstol plus några år för att utföra åtgärder. Det är alltså osakligt att påstå att Sveriges elsäkerhet påverkas de närmaste 12 månaderna om vi nu startar en miljöprövning av dessa kraftverk.

Kraftbolagen har årligen fått 3,5 miljarder i statsbidrag under 20 år för att miljöanpassa vattenkraften. Regeringens promemoria säger inget om återbetalning av bidraget om processen nu pausas. Man kan förmoda att vattenkraftsbranchen säger ja till detta förslag till lösning av bidrag.

Regeringens promemoria redogör mycket bristfälligt för de ekonomiska och ekologiska nackdelar som förslaget innebär. Regeringen skriver i promemorian: ”En konsekvens av förslaget att pausa omprövningen blir att även de miljöförbättrande åtgärder som följer av de enskilda prövningarna senareläggs. Utöver detta bedöms förslaget inte ha någon miljöpåverkan”.

Naturnytt har sammanställt några av alla de effekter för miljön som en avbruten miljöprövning skulle innebära. Läs mer här.

2022-12-13 Naturen producerar varje sekund, varje timma, varje månad och varje år ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad.

Naturens produktion av mångfald och ekosystemtjänster till oss människor håller på att sina. En miljon arter håller på att försvinna. Europas vandrande fiskarter har kollapsat och på 50 år har de minskat med 93%. Källa: Living Planet Index.

När arter försvinner försvinner de genetiska koder som kan användas till att framställa nya kommersiella produkter som läkemedel, speciella grödor, livsmedel och biologiska material.

Därför samlas nu 10 000 av världens ledare och forskare samt 600 ackrediterade journalister i Montreal på COP15 som står för den 15:e Conference of the Parties. Länderna skall komma överens om hur vi skall bevara jordens biologiska mångfald och fördela dess ekosystemtjänster, vilket skall stadfästas i en konvention Convention of Biological Diversity. CBD.

Den biologiska mångfalden av mikroorganismer, svampar, växter, insekter, groddjur, fiskar, fåglar och däggdjur är livet som driver kretsloppeten av luft, vatten och näring. De utgör grunden för jordbruk, skogsbruk, industri och livsmedel och styr vårt klimat. Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara små eller stora och omfatta ett vattendrag eller hela jorden.

Svenska regeringen hade i måndags en pressträff om vilken effekt det kan bli på både ekosystemen och elsystemen av att pausa omprövningen av vattenkraften i 12 månader. Budskapet från de båda ministrarna var att de ”vill säkerställa att ingen vattenkraft försvinner ur systemet de närmaste 12 månaderna”. Ministrarna torde dock vara väl medvetna om att ingen domstolsprocess med påföljande åtgärder i kraftverken kan genomföras så snabbt som 12 månader. Ministrarna är också väl informerade om att varje år utan miljöåtgärder i kraftverken dör och ”försvinner” årligen minst 100 ton lekmogna ålar på vägen via en plågsam död i turbiner och galler. Detta redovisades inte vid presskonferensen. Dessa tunga fakta är inte heller bekväma för Sveriges delegater att ha med i bagaget till konferensen om biologisk mångfald i Montreal.

Pausad omprövning har således noll eller ingen effekt på svensk elförsörjning under det närmaste året. Pausen har däremot den effekten att det årligen uppstår betydande miljöpåverkan på ekosystemen för varje år som åtgärder senareläggs. Kraftbolagen har dessutom av staten fått en årlig skattelättnad på 3,5 miljarder kronor för att genomföra omprövning och åtgärder. Skattebetalarna undrar nu om dessa miljarder kommer att återbetalas. Fiskerättsägare kan med rätta undra om verksamhetsutövarna som gör intrång i allmän och enskild rätt lämnar ersättning för förlorat fiske enligt principen PPP.

Ministrarna framhåller Sverige som ”ett gott föredöme” när det gäller biologisk mångfald. Men Sverige skulle redan ha anpassat omoderna vattenlagar till EU:s miljövänligare vattenlagstiftning. Enligt beräkningar från WWF riskerar nu Sverige böter på 550 miljoner kronor eller ett årligt vite på 1,2 miljarder för att ha varit detta ”föredöme”. Ministrarna svarar på frågan att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. ”Här ser vi att om vi inte pausar prövningen kommer det att kosta oss långt mer än om vi gör det”. Ministrarnas beräkning av hur och för vem en senarelagd miljöprövning kostar mindre vore intressant att se. Om åtgärder senareläggs ett år brukar ökad inflation innebära att kostnaderna för åtgärderna ökar.

Informationen om effekten på ekosystemen ”glömdes bort” vid pressträffen. Den har förvisso visats i SVT: program ”Fiskarnas Rike” och ”Den sista ålen”. Förlorade ekosystemtjänster och omkomna ålar är dock svåra att prissätta. Varje år dör nu över 100 ton lekmogna ålar i kraftverkens galler och turbiner. År 2019 samlade Statkraft enbart i Lagan in 260 kilo ålyngel vid Karsefors kraftverk. Det går ca. 1000 ålyngel på ett kilo. Det ger en fingervisning om hur många ålyngel som årligen utestängs av kraftverksdammar runt omkring i Sverige.

Ålynglens värde har faktiskt bestämts av Spanska Jordbruksverket och fastställts av spansk domstol. Källa: The Times. Smugglare av 65 kilo ålyngel dömdes till 7,2 miljoner euro i böter och 15 månaders fängelse. Värdet enbart av insamlade ålyngel under ett år i Lagan är således av domstol fastställt till ca 313 miljoner svenska kronor (aktuell kurs) och 60 månaders fängelse.

Sveriges politiker kanske är beredda att skattebetalarna skall bära kostnaden för uteblivna ekosystemtjänster från alla arter i alla vattendrag. Men hur skall vi avtjäna värdet av alla ”livstidsdomar” som vi orsakat ålen och laxen?

Falkenbergs kommun ansvarar för Falkenbergs laxfiske i Ätran genom Kultur och Fritidsförvaltningen. Laxfisket, flugfiskarna och de hoppande laxarna är ett signum för Falkenberg.

Laxfiskepremiären och laxavslutningen har varit viktiga händelser med premiärnerv samt säsongsavslutning med korande av årets laxfiskare och festligt fyrverkeri på Tullbron/Vallarna.

En viktig del i marknadsföringen är fiskräknaren vid Herting. Den är tillverkad på Island och en av Europas mest avancerade fiskräknare. Falkenberg Energi skriver på sin hemsida: Hertingprojektet är en omfattande och ambitiös satsning för anläggning av en naturlig fiskväg förbi kraftstationen. Kommunens energibolag länkar till fiskräknaren där man kan se de fiskar som dagligen vandrar upp i Hertingforsen.

Hittills i år 2022 har sidan där videoklippen på fisken visas haft runt 70 000 besökare. Detta torde vara en viktig del av kommunens marknadsföring som kommunchefen nu beslutat skall monteras ned. Läs mer För dyrt att räkna lax – kritik från sportfiskare mot att Falkenbergs kommun lägger ner fiskkamera | SVT Nyheter

Destinationsbolaget har haft förslag på hur Laxfisket och Falkenberg kan marknadsföras genom att upprusta Fiskodlingsanstalten och Hertings kraftverk till ett Besökscentrum för information och marknadsföring. Ett flertal medborgarförslag har också tagit upp frågan utan åtgärd från kommunen. Se förslaget här Besökscentrum vid Herting | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Falkenbergs kommun har alltid haft en skattkista i Ätran och laxen. Dessa naturtillgångar behöver förvaltas och inte avvecklas. Laxen är en genuint förnybar tillgång som ger kommunen god avkastning om den förvaltas rätt. Några citat från kända personer om dessa tillgångar.

– Det är för mig ett kärlekens verk att offentligen kungöra, att Svenskarne ha en förtjusande stad, som heter Falkenberg, och det är förunderligt att Engelsmän skola nödgas hjelpa dem med att göra denna upptäckt.  W. M. Wilkinson från boken om laxfisket, Days in Falkenberg 1884.

– Laxen finns med i Falkenbergs historia ända sen begynnelsen säger projektledare Johan Bengtsson på Destination Falkenberg.

– Det här är en dröm för förvaltande myndigheter. Vill man miljöanpassa kraftverk, då kan man åka till Hertings kraftverk i Falkenberg och ta intryck, säger docent Olle Calles.

– Projektet är inte bara viktigt för Falkenberg utan för länet, landet och internationellt, säger landshövding Lena Sommestad

– Vi har lämnat tillbaka det vi lånat av naturen. Alla pengar som har satsats har vi fått igen, säger Elisabeth Thysell, Länsstyrelsen. Nettonuvärdet har länsstyrelsen beräknat till 65 miljoner kronor.

– Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske. HM Carl XVI Gustaf invigningstal 2014.

– To have Ätran River as a heritage site, where the salmon is being both protected and studied, would be a treasure for the World, the Europeans and for the people in this region.
Professor emeritus Courtland Smith Oregon State University USA.

2022-12-03 Ätrans vattenråd har förra året utfört en biotopkartering av laxens lekområden i Ätran. Där uppges att de flesta leklaxarna vandrar förbi Ätran till Högvadsån. Detta stämmer inte med den fiskräkning som utförs i Ätran.

Ätran är västkustens viktigaste producent av vild atlantlax. Ätran är av internationellt intresse (N2000-område) med stort bevarandevärde. Ätrans värden påverkas av vattenkraften som korttidsreglerar, torrlägger och stänger fiskens vandringsvägar. Vattenkraften har under ca 100 år orsakat omfattande, okompenserade skador på Ätrans laxproduktion. De omoderna vattenlagar som orsakat dessa skador skall nu omprövas för större miljöhänsyn. För bra beslut och rätt åtgärder är det därför viktigt med rätt information om Ätrans tidigare och nuvarande status som laxälv.

Fiskräknaren vid Herting ger viktig information. Cirka 4000 laxfiskar har under 2022 passerat räknaren men slutresultatet är ännu inte publicerat. Något hundratal laxfiskar som inte passerat räknaren kan förväntas leka nedströms på lämpliga lekområden vid Tullbron, Sandbanken, Garvareforsen, Laet, Knarren, Laxbron och inte minst den restaurerade Hertingforsen.

I Högvadsån vid Nydala har Sven-Erik och Berit Möller lyft ca 300 laxfiskar i år. Flödet har varit lågt hela sommaren och hösten vilket innebär att få fiskar själva kunnat hoppa upp för dammen vid Nydala jämfört med tidigare år. Högvadsån är förvisso mycket viktig för laxreproduktionen. Men det innebär inte att laxproduktionen i Ätrans huvudfåra kan förringas. Torrår som 2022 är den extra betydelsefull.

Åtgärdssamordnaren för Ätrans vattenråd står som huvudförfattare till rapporten: Biotopkartering – Ätran (mynningen – Ätrafors) Datum: 2021-12-02. En av rapportens viktiga slutsatser är att: ”Den mesta av laxen vandrar förbi sträckorna i Ätran för lek i Högvadsån som mynnar i Ätran”. Dessutom anges att en ca 1,8 kilometer lång sträcka nedströms Ätrafors kraftverk ”ej är lämpliga” som uppväxtområden för laxartade fiskar. Dessa områden i Ätran som Ätrans vattenråd klassar som ”ej lämpliga” har enligt länsstyrelsens elfiskeundersökningar en god produktion av lax.

Resultatet av fiskvandringen vid Herting och laxräkningen vid Nydala visar med all önskvärd tydlighet att en stor andel av Ätrans laxbestånd stannar i Ätrans huvudfåra för lek. Dessutom leker merparten av de största laxarna i huvudfåran medan de mindre laxarna och öringarna ofta ses i Ätrans biflöden.

Rapporten från Ätrans vattenråd om Ätrans laxbiotoper har så allvarliga brister att den ej kan användas som en del av underlaget inför kommande omprövning av vattendomarna i Ätran. Rapporten anger dock den pågående korttidsregleringen av Ätran som ett prioriterat åtgärdsområde.

2022-12-01 Det är tio år sedan rapporten kom om ”Ål i Ätran”. Rapporten var ett glädjebesked då den visade att det årligen producerades ca 5000 blankålar i Ätrans avrinningsområde.

Resultatet var också oväntat då Sveriges nationella ålförvaltningsplan (ÅFP) beräknade den ursprungliga, jungfruliga produktionen av blankål i Sverige till 300 ton och i Ätran till 1878(!) blankålar. Denna studie visar att ÅFP kraftigt underskattar inlandsvattnens ålproduktion. Läs rapporten här FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)

Sammantaget visade ”Ål i Ätran” att fri nedströmspassage vid Herting innebär skadefri passage för 1–2000 blankålar per år och att det vid Mölneby gård kan räddas ytterligare c. 2000 blankålar. Stämmer dessa beräkningar skulle åtgärderna i Ätran resultera i att 3–4000 Ätranålar når havet per år, vilket är mer än den mängd ål som nyckeln till ÅFP uppskattat totalt överlever förbi kraftverken i samtliga av de elva högst prioriterade vattendragen i Sverige (Calles och Christiansson, 2012).

Ätrafors kraftverk hindrar fisken i Ätran. Bolagets miljöchef säger till Hallands Nyheter år 2020:
”Anläggningen har varit en förebild för andra kraftverk”. – ”För de vuxna ålarna som ska ta sig förbi systemen och ut i haven har vi den senaste tekniken. Det finns en anläggning som ska lösa problemet, så de tar sig helskinnade förbi turbinerna”. ”Vi har utvärderat den med världsledande forskare och deras slutsats är att den fungerar väldigt väl för ål”.

Miljöchefen syftar på att blankålen vid Ätrafors kraftverk insamlas i fyra fångstburar av metall. (se ingressbild). De senaste åren från 2011 till 2020 har bolaget årligen rapporterat en insamling av 174 blankålar (medelvärde). Bolaget har dessutom i tre ålyngelledare årligen insamlat ca 3000 ålyngel. Som jämförelse kan nämnas att Falkenbergs kommun årligen (2006–2011) vid Hertingdammen insamlade 10–15 000 ålyngel.

Det är ytterst angeläget att ta tillvara alla de ålyngel samt alla blankålar som naturligt vandrar i Ätran och andra inlandsvatten. Våren 2010 undertecknade dåvarande Fiskeriverket ett samarbetsavtal med sex större vattenkraftbolag (inkl. Uniper) om att på frivillig väg reducera den nuvarande totala turbinförlusten i svenska vattendrag till högst 60 % (dvs. 40 % överlever). Bolagen har på 10 år inte varit i närheten av att uppfylla avtalet. Fortfarande dör över 100 000 blankålar varje år i svenska vattenkraftverk. Denna kraftverksdöd förutsågs av Jordbruksdepartementet redan 2008 (se Fig. 12 nedan).

Det är mycket positivt att Falkenbergs kommun helt löst ålvandringen vid Hertings kraftverk och att Uniper gjort försök för att lösa ålvandringen vid Ätrafors. Fiskvandringen vid Herting har ökat med 2000 laxar och 10 000 ålar. Liknande åtgärder kan lätt genomföras vid övriga vattenkraftverk (ca 35 st) och dammar (ca 130 st) i Ätran. Det skulle årligen rädda tiotusentals laxar och ålar undan en plågsam död.

För att gå vidare med åtgärder behöver nu vattendomarna vid kraftverken ändras enligt modern miljölagstiftning. Kraftbolagen har avsatt 10 miljarder för ändamålet till Nationella planen (NAP). Tyvärr har domstolarna begränsade resurser och prövningen förväntas därför ta ca 20 år. Regeringen har dessutom 2022 pausat införandet av moderna miljölagar vilket är beklagligt då de årliga förlusterna av hotade arter är betydande. Sverige har resurser och kunskap att agera miljövänligt och rädda naturresurserna i våra unika älvar och sjöar. Ålen och övriga vandringsfiskar är i akut behov av fria vandringsvägar.

2022-11-19 Tidningen Halland skriver 1895 om det värdefulla fisket vid Ätran i Falkenberg.

Tidningen Halland rapporterar den 19 mars 1895 fakta om hur fiskare från Skrea, Falkenberg och Stafsinge bedrivit sitt fiske under 1894.

Ålfiske bedrevs i älven under våren och senhösten med ljuster. Fångsten inbringade högst 1000 kronor med ett medelpris av 75 öre per kilo. Det innebär en årlig fångst med ljusterfiske på högst 1,33 ton ål. Enligt ekonomifakta.se motsvarar ålfångstens värde år 1894 75,317 kronor i oktober 2022. Rökt ål kostar i dag ca 560 kr/kg vilket blir nära 750 000 kronor för 1,33 ton.

Ålfisket längre uppströms betingade ett betydligt större värde. Ålen var spridd i hela Ätran med alla dess sjöar, bäckar och våtmarker. Fegensjöarna hade en betydande produktion av ål.

Laxfiskare Botel berättar i bandad intervju om laxfisket i Boaforsen innan kraftverksdammarna byggdes. Han och hans far metade lax och sålde till uppköpare i Falkenberg. De sålde lax för två till tre tusen kronor årligen. Det var en stor förlust när dammarna byggdes och laxens vandring upphörde. Men förlusten av ålfisket var mycket större.

Före kraftverksbyggnaden fanns det inte en bäck inte en sjö inte en tjärn utan att där fanns ål. Botel berättar om dagsfångster på flera hundra ålar i ålkistor när ålen vandrade på hösten. Fattiga skogsbönder ägde hundratals ålkistor i Ätrans vattensystem. En stor del av sjöarnas fiskproduktion utgjordes av ål som helt försvann när de stora kraftverken byggdes under 1900-talet. Fiskerättsägarna fick ingen kompensation för förlorat ålfiske. Ett fiske som i dag årligen skulle ha inbringat mångmiljonbelopp om fisken haft fria vandringsvägar.

2022-11-14 Föreningen Norden Ätradalen tände i kväll ett ljus och Evy Olsson högläste ur Ålevangeliet av Patrik Svensson.

Nordiska litteraturveckan är ett högläsningsevenemang där samma litteratur relaterad till ett valt tema läses upp samtidigt i hela Norden, Baltikum, samt övriga Norden-intresserade institutioner runt om i världen. Projektet, som administreras av Föreningarna Norden, verkar för att sprida och manifestera högläsning, nordisk litteratur samt nordisk berättartradition. Det är Nordiska ministerrådet som finansierar litteraturveckan. 

Årets tema är Natur i Norden. Kärleken och förhållningssättet till vår nordiska natur är något som genomsyrar vår kultur och tar stor plats i våra nordiska berättelser och i vår litterära tradition. Den nordiska naturen inte bara förenar oss, den berättar också något om den mångfald och den rikedom som finns i vårt mörka hörn av Jorden.

Det kändes magiskt att över 2000 organisationer från de nordiska länderna under denna vecka samtidigt lyssnar till högläsning ur ”Ålevangeliet”. Flera av åhörarna i Ljungby hade egna, personliga minnen liknande de som höglästes från Ålevangeliet. Ålen har en stor plats i folksjälen hos nordens befolkning. Läs mer här Kura skymning (nordisklitteratur.org)

Vi är fortfarande några som kan föra den egenupplevda berättartraditionen om ålen vidare till våra barn och barnbarn. Men hur länge? Om traditionen skall kunna fortleva måste ålen fortleva. Ålen är akut hotad då dammar och turbiner helt stänger dess vandring. Ålen måste få fria vandringsvägar för att komma till sitt ”Ålhem”. Redan på 800-talet berättas i isländska Eddan att jättarnas namn på havet var Ålhem. Där föddes ålen. Skall vi göra slut på denna ”saga”?

Hertingprojektet vid Hertings kraftverk visar vägen. Där har dörrarna öppnats för ålens fria vandring. Till glädje för vårt ålarv och vår fornnordiska ålkultur.

2022-11-10 Under 2021 revs 239 vandringshinder i 17 europeiska länder.

Merparten av dammarna var mindre dammar, men det är viktigt för fiskvandringen då även små dammar riskerar att utestänga fisken från viktiga lek- och uppväxtområden. Läs mer 0.-REPORT_Dam-Removal-Progress-2021-WEB-SPREADS.pdf (damremoval.eu)

Europakommissionens president Ursula von der Leyen säger fritt översatt att “ge hälsan tillbaka till naturen är nyckeln till vårt eget fysiska och mentala hälsotillstånd”. Restaurering av minst 25000 kilometer floder så att vandringshinder avlägsnas är en av de viktigaste uppgifterna för EU.s Biodiversitetsstrategi inför 2030.

Det visar en rapport 2020 som rapporterade minst 1.2 miljoner barriärer och vandringshinder i floder och åar i totalt 36 Europeiska länder.

Rivning av kraftverksdammen 2013 i Ätran vid Hertings kraftverk i Falkenberg. Ett av de projekt som visade vägen. läs mer: Herting – Havsmiljö och vattenmiljö – Miljöpåverkan – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)

2022-11-08 Undersökningar av ål i Ätran visar nu förekomst av de potentiellt dödliga sjukdomarna herpesvirus och vita pricksjukan.

Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) rapporterar nu i oktober 2022 att vid förra årets undersökningar i Ätran är samtliga undersökta ålyngel (8 av 8) infekterade med vita pricksjukan (Ichthyophthirius multifilis). 25% (2 av 8) är dessutom drabbade av ålherpesvirus.
rapport-hälsoövervakning-av-vildlevande-fisk-kräftdjur-och-blötdjur-2021.pdf (sva.se)

SVA fick 2019 i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att ta fram ett övervakningsprogram avseende smittsamma sjukdomar hos viltlevande fisk. Syftet med uppdraget var att få kunskap om olika bestånds hälsostatus för att kunna utföra en ekosystembaserad och hållbar fiskförvaltning samt att förhindra smittspridning. Programmet påbörjades 2020.

Naturnytt rapporterade till SVA och Länsstyrelsen att natten mellan den 27-28 juli 2020 försökte ett 50-tal ålyngel forcera dammen vid Ätrafors. Flera av dem hade vita prickar och försämrad simförmåga. Även Uniper rapporterade att bland de ca 200 ålyngel de samlat under påföljande natt fanns flera yngel med vita prickar. Unipers miljöchef bedömde att ynglen hade drabbats av den sk. ”vita pricksjukan”. Läs mer här.
Ålen i Ätran drabbad av allvarlig sjukdom | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Någon vecka före denna händelse hade Länsstyrelsen och bolagen satt ut 30 000 engelska ålyngel i Ätran vid Källstorp nedströms Ätrafors. Naturnytt ställde då frågan om de karantäniserade, utsatta ynglen varit friska och bad att få ta del av undersökningsprotokoll. SVA svarade att handlingarna var sekretessbelagda och tog efter Naturnytts förfrågan i augusti för säkerhets skull ett särskilt beslut om att sekretessbelägga ärendet. Naturnytt överklagade då SVA:s beslut om sekretess till Kammarrätten i Stockholm.
Ålar sjuka – sjukdomen kan komma från utsättningar – Aktuell Hållbarhet (aktuellhallbarhet.se)

Stockholms Kammarrätt meddelade domen den 11/11 2020: ”Kammarrätten anser med hänsyn till de berörda uppgifternas art och omständigheterna i övrigt att uppgifterna omfattas av sekretess enligt 31 Kap 12§ OSL och ska inte lämnas ut. Överklagandet skall därför avslås”.

Naturnytt drev ärendet med omtanke om ålen. Alla ålyngelutsättningar i Sverige kommer från samma karantänodling varför det är extremt viktigt att ålarna där är friska. Annars riskerar även den naturliga invandringen och förekomsten av ål i Sverige att smittas.

Naturnytt menar att enda hållbara sättet att förvalta vårt ålbestånd är att restaurera ålens habitat och återupprätta ålens fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Omflyttning av ålyngel från England är inte hållbart. Insamling av ålar i trånga utrymmen för transport förbi dammar och turbiner är inte hållbart. Skador, sjukdomsspridning och stress riskerar att bli följden vid denna konstgjorda hantering.

SVA: ”SLUTSATS: Årets (2021) prover visar på en generellt frisk population, men förekomst av ålherpesvirus kan potentiellt ha allvarliga konsekvenser på populationen och bör tas i beaktande vid flytt av ål. DISKUSSION Generellt var ålarna 2021 i gott skick”.

SVA om vita prick: ”Parasiten (vita prick)förekommer naturligt i sötvatten och har även i SVA:s undersökningar 2018 – 2019 påvisats på juvenil ål från olika lokaler. I undersökningarna SVA genomförde 2018 var det dock flera positiva pooler från kustzonen som innehöll ål med en snittvikt på 0.3 – 0.5 gram, vilket visar att infektion kan ske innan eller i samband med att ålen når den svenska kustzonen. Förflyttning av ål i syfte att stärka bestånd bedöms som en orsak till virusets spridning i Europa (Haenen et al, 2009; Kullmann et al., 2017). Ålherpesvirus är i dagsläget inte en anmälningspliktig sjukdom, vilket innebär att förflyttning av infekterad ål inte är förbjudet enligt gällande lagstiftning”.