Sveriges ålförvaltning utvärderas

2023-02-06 Sverige har över 100 000 sjöar där merparten är lämpliga som uppväxtområde för europeisk ål. Tyvärr stänger 10 0000 dammar och 2 000 vattenkraftverk numera vandringsvägarna för ålen till tidigare uppväxtområden.

Regeringen ger Formas i uppdrag (2022-05-25 N2022/01282) att anlita internationell expertis som skall genomföra en internationell utvärdering av svensk förvaltning av europeisk ål. Myndigheten ska senast 31 december 2024 lämna en slutredovisning till Regeringen. Totalt anvisas 15 miljoner kronor till uppdraget. Samtidigt som forskning pågår har den hotade ålen ett akut behov av åtgärder för att överleva.

Sveriges mål för ÅFP

Nuvarande förvaltning och åtgärder
Sverige missar förvaltningen av ålen eftersom den baseras på en ursprunglig produktion av 300 ton blankål, vilket är minst två tiopotenser för lågt, med hänsyn till Sveriges ursprungliga produktion av lekvandrande ål. Konsekvensen blir att en åtgärd bedöms som tillräcklig när den endast åtgärdat en hundradel av behovet. I januari 2021 kunde vi läsa på SLU:s hemsida en artikel skriven 2016: ”I Sverige realiserades vår plan 2009. Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. Artikeln är nu borttagen från hemsidan.

Sverige satsar främst på omflyttning av ca en miljon karantäniserade ålyngel, vilket är en kontraproduktiv åtgärd för att gynna produktion av lekvandrande blankål. Sveriges satsning på Trap & Transport av ca 12 ton blankålar är en mycket liten åtgärd i sammanhanget.

Stor åtgärdsbrist råder i dag när det gäller att lösa vattenkraftens påverkan på fria vandringsvägar för ål. Tillsyn och dokumentation saknas i allmänhet när det gäller vattenkraftens påverkan. Åtgärdsbrist råder även avseende försurning, miljögifter och påverkan från de areella näringarna.

Flödesschema för Svensk ålförvaltning. Fria vandringsvägar och GES med frisk ål i friska vatten är positivt för ålförvaltningen. Röda flöden med stor påverkan av dammar, turbiner, galler, karantän och konsumtion bidrar i dag till att Sverige inte når målen i ålförvaltningen.

Vad behöver förbättras?
Målet bör vara baserat på en årlig, naturlig invandring av 118–360 miljoner glasålar, vilket innebär att målet skall relatera till en ursprunglig produktion av 37 000 – 72 000 ton blankål (Elforsk anger 20% överlevnad av glasål) för att följa EU:s beräkningsgrunder.
Fria vandringsvägar uppströms och nedströms är en förutsättning för att målet skall kunna uppnås. Arbetet med omprövning av vattendomar för fria vandringsvägar har anvisats 10 miljarder och beräknas pågå under en 20-årsperiod. Ålen är nu akut hotad varför arbetet behöver påskyndas.

Vattenkemi, miljögifter och areella näringar behöver ses över för att minska negativ påverkan. Tusentals sjöar är försurade och behöver kalkas för att upprätthålla en god produktion av ål. EU pengar till kalkning för ålen! | Ingemar Alenäs (alenas.se) Förvaltningen av fisket behöver anpassas till beståndets storlek så att målet uppnås.

Hertingprojektet är ett gott exempel där forsen återställts och fiskens vandringsvägar är fria för katadroma och anadroma fiskarter såväl uppströms som nedströms till lek- och uppväxtområden.
Projektet är ett föredöme avseende åtgärder och snabb omprövning av vattendomar. Fria vandringsvägar för alla fiskarter och god ekologisk status i forsen har gett önskat resultat.

Hertingforsen efter återställning. Forsen var torrlagd av vattenkraften 1944 till 2014 men brusar nu åter fritt. Omoderna vattendomar omprövades och tillstånd erhölls 2012 så att praktiska åtgärder kunde utföras 2013. Ordinarie omprövning av Ätran är satt till 2025-2029.