2018-01-28 Varning för döda fallet i Ätrafors! Där har skapats en potentiell dödsfälla utan någon varning!

Forspaddling är en växande sport i våra Halländska åar. Vi har rapporterat om att ”Döda fallet” i Ätran vid Ätrafors tidvis har imponerande forsar när bolaget släpper vatten förbi kraftverket.

Området är en dödsfälla för laxen som stängs inne när vattnet stängs av. Forsarna riskerar nu också att bli en dödsfälla för forsrännare om denna forssträcka på ca 700 meter skulle locka någon till forsränning!

Kraftbolaget har nämligen i sina tafatta försök att rädda laxarna spänt en kraftig stålwire tvärs över ån nedströms vägbron vid Ätrafors kraftverk. Om någon ovetande forsrännare försöker passera kan de skadas allvarligt av arrangemanget.

Ett antal laxar omkom i forsen 2017. Måtte inte denna ”fälla” skörda några mänskliga offer!

2018-01-26 Den nuvarande svenska lagstiftningen bryter bl.a. mot skyldigheterna att undvika försämrad vattenkvalitet när man godkänner olika projekt som exempelvis vattenkraftverk.

EU-kommissionen beslutar varje månad om rättsliga åtgärder mot de länder som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten.

Den 25 januari uppmanar kommissionen Sverige i ett motiverat yttrande att anpassa sin lagstiftning till ramdirektivet för vatten. Det gäller bl.a. underlåtenhet att beakta kostnadstäckning för verksamheter som kan förmodas ha en inverkan på vattenkvaliteten. Kommissionen sänder därför ett motiverat yttrande och ger Sverige två månader att reagera. Om Sverige inte lämnar ett tillfredsställande svar angående dessa överträdelser kan kommissionen komma att väcka talan mot landet vid EU-domstolen.

Läs mer här

2018-01-09 Bällforsen klingade ut när kraftverket byggdes 1950. Men i dagarna har forsen fått nytt liv. Vatten släpps förbi dammen i den tidigare åfåran, en sträcka på ca 550 meter. 

Detta kan jämföras med Hertingforsen som är ca 400 meter lång. I Hertingforsen finns nu ca 29 000 laxyngel och ca  3000 ålyngel som växer för den biologiska mångfalden i Ätran.

Ätraforsen, Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har alla fått tillfälligt liv under 2017/2018. Det blir en sammanlagd forssträcka på ca 5850 meter. Men forsarna blir åter döda när allt vatten tas för energiproduktion och inget lämnas till naturen. Så är villkoren i gällande vattendomar för dessa mäktiga forsar.

Så passa på och upplev forsarnas brus och skönhet vid någon av dessa över 6 kilometer långa forssträckor med ofrivilligt flöde där ätranlaxen fordom hade sina lekområden!

2018-01-04 SMHI noterar att det aktuella läget vid Hertingforsen är ca 240 kubikmeter i sekunden. Nu gäller det att de 29000 laxynglen och 3000 ålynglen i forsen gömmer sig i lä bakom stenar och grenar. Så att de kan växa sig starka när vårens överflöd av sländor och maskar ger föda. 

Flugfiskarna kommer kanske också ges tillfälle att vada i forsen till årets laxfiske. De får inte fiska närmast dammen utan får svinga spöt från området vid Store sten ned mot Laxbron. Då får vi se om flödet är det rätta för ett lyckat laxfiske i den nya forsen.

Se provfiskarnas laxfilm från Hertingforsen här.

Rivningen av Hertingdammen innebär att risken för översvämningar minskar både i Falkenberg och uppströms till Vessigebro. Detta är positivt för boende på Ågatan i stan  och för boende nära ån i Vessigebro. Det innebär även minskad sedimenttransport och transport av en mindre mängd näringsämnen och bekämpningsmedel i Ätran. Notan för muddring av hamnen minskar, Bra jobbat med vattenvården Falkenbergs kommun!

Anläggning av skyddszoner i anslutning till vattendragen kan ytterligare förbättra situationen. Läs mer här.

2018-01-04 Auktionen på akut hotade hajar fortsätter 2018. Rubriken låter som den vore tagen från Asien där handel med hajfenor är omfattande. Men icke! Auktionen ägde rum i dag den 4 januari i Göteborgs Fiskehamn där 20 lådor pigghaj gick under klubban för ca 3437 kronor.

Havs- och Vattenmyndigheten har tillsynen över fisket. På deras hemsida kan man läsa: ”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten.” Läs mer här.

Här låter myndigheterna oss tro att vi behandlar det hotade Pigghajbeståndet med varsamhet! Men att sälja 20 lådor hotad haj i fiskehamnen i Göteborg, januari 2018 är tydligen helt OK? 

I dag 2018-01-11 såldes på Göteborgs Fiskauktion 1 låda pigghaj, 16 kilo för 80 kronor. Ingen större förtjänst om den är fraktad på lastbil från Norge som tillsynsmyndigheten påstår.

2018-01-17 var det fiskauktion i Hanstholm i Danmark som har samma EU-regler när det gäller Pigghaj som Sverige. På auktionen försåldes denna dag 6 kilo Torsk, 377 kilo Långa och 1463 kilo Kolja. Dessutom såldes 2611 kilo orensad Pigghaj till ett värde av 35 895 danska kronor. Hittills i år har det de 17 första dagarna sålts över 5 ton akut hotad Pigghaj på auktionen i Hanstholm! Här säljer man ut den hotade och fredade (?) hajen när torskfisket sviker.

Läs mer om de återkommande hajauktionerna i Göteborg här.

Läs mer Västerhavet 2011 (sid 6) här.

2017-12-27 Bilder säger mer än 1000 ord…..

SMHI:s dammregister visar alla dammar som svarta punkter. Vad som händer ålyngel när de kommer från Sargassohavet och möter dammarna visas av bilderna till vänster. Vad som händer vuxna ålhonor när de skall vandra från sötvattnet till Sargassohavet för att leka visas av bilderna till höger. Och på bilden i headlinen visas ålar från Yngeredsfors kraftverk hösten 2017.  Varför försvinner ålen? 

Kraftbolagen är också medvetna om reglerdammarnas påverkan:
”De flesta ålar stannar och växer upp längs våra kuster. De som finns i våra reglerade vattendrag är i första hand sådana som har flyttats dit oftast genom import från England eller Frankrike”. 
Läs mer vad kraftbolagen menar här.

På 1930 och 40-talet kunde fortfarande en miljon ålyngel årligen naturligt vandra upp i Lagan och andra västsvenska åar. Enligt bolagens egen statistik. Om 10% av dessa ålyngel överlevde till utvandringsfärdiga honor producerades då 100 000 ålhonor per Västkustå till Saragasso. Kraftstationerna i Ätran (ca 35 st) har sedan 1983 satt ut ålyngel som kompensation för bortfallet. De senaste åren har de kompenserat med ca 14 000 engelska ålyngel per år. År 2010 beräknades i Ål i Ätran att ca 5 500 ålhonor producerades i systemet (Calles et.al.). Varför minskar ålen?

De historiska dokumenten om hur ålen vandrade upp i våra sötvatten före kraftverksepoken är många:

1. Skeens ålfiske nedströms Bolmen är känt sedan 1100-talet. Det ägdes då av Nydala kloster vars munkar brukade det. Det var ett av de mest givande ålfiskena i södra Sverige. Fångsten var omkring 3 ton ål om året och enstaka ålar kunde väga närmare 4 kg och vara 180 cm långa.
2. År 1552 anlade Gustav Wasa en ålkista i Böleströmmen vid Näsviken. Den arrenderades för ett arrende av en tunna ål eller motsvarande värde i penningar. Arrendet drevs in av kungens fogdar.
3. På 1880-talet sänktes flera sjöar i Femsjö socken. Särskilt Stora Frillen var känd vida omkring som en mycket vacker och fiskrik sjö. Det berättas att fördämningarna brast i samband med sänkningen av Stora Frillen så att man förlorade kontrollen över sjösänkningen. Stora vattenmassor forsade ut och alla ålkistor  ända ner till Marbäck (25 km nedströms) fylldes med ål. Vid Mahults herrgård kördes hästlass av den läckra fisken hem. Många ålkistor klarade inte mängden fisk utan brast.
5. Annonsering vid försäljning av fastigheter innehöll ofta uppgifter om det ingick fasta ålfisken. Då betingade fastigheten ett högre pris.

Läs ”Forskningsresultaten om ålen måste få genomslag”

Läs också debattartiklen
”Rädda den akut hotade ålen”

2017-12-07 Vad har en älv för juridisk status?
Är älven någons ägodel? Är älven en vattenförekomst eller rent av en juridisk person?

”Jag består till 2/3 av vatten. Saknar jag vatten kan jag inte leva.
Mina forsar är mina lungor. Tar man mina forsar kan jag inte andas.
Mina vandrande fiskar ger mig näring. Stänger man ute mina fiskar så svälter jag. Förorenar man mitt vatten har jag inget att dricka.
Jag är Ätran”. Läs mer om ecocentrismens budskap här.

Nya Zeeland har ca 4,4 miljoner invånare. I mars 2017 antog deras Parlamentet en historisk lag som för första gången fastställde att en älv, Whanganui River, enligt lagen blir en juridisk person (legal entity), vilket säkerställer älvens långsiktiga skydd och omvårdnad. Läs mer här på hemsidan för New Zealand Parliament.

EU:s vattendirektiv talar om vattenförekomster. Dessa skall uppfylla vissa miljökvalitetsnormer för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Vattenförekomsterna kan vara kraftigt modifierade (KMV) och då gäller inte god ekologisk status. Då är god ekologisk potential tillräcklig dvs. den biologiska mångfald som kan uppnås efter det att den samhällsviktiga exploateringen tagit sitt.

Sverige har 10 miljoner invånare. Här gäller vattenlagen från  1918. Det innebär att det ofta finns vattendomar som gör det tillåtet att stänga av älvens vatten och stänga vandringsvägen för älvens fiskar. Bolagen äger rätten till älvens vatten och markägaren äger rätten till älvens fiskar. Den svenska lagstiftningen kommer i konflikt med EU:s N2000 lagstiftning som skall skydda internationellt utpekade områden enligt art- och habitatdirektivet. Sverige och Europa är milsvitt ifrån Nya Zeelands personligt vårdande lagstiftning.

Ett exempel är Ätran vid Ätrafors där vattnet tagits och laxen saknas i det av EU utsedda N2000 området. Detta anses helt legalt av Länsstyrelsen i Halland som skriver i beslut 535-7145-17: ”Sydkraft Hydropower AB bryter inte mot några villkor i sin dom. Länsstyrelsen bedömer därmed att anmälan (om laxdöd) inte föranleder någon ytterligare tillsynsåtgärd och ärendet avskrivs från vidare handläggning”. 
Beslut att avsluta utan ytterligare åtgärd(7381268)

2018-01-25 Men Sverige bryter mot EU:s vattendirektiv när man nonchalerar denna lagstiftning. EU kommissionen har tillskrivit Sverige och ger oss två månader att reagera. Om inte Sverige svarar riskerar vi rättsliga åtgärder och böter. Det är pinsamt att Sverige ligger så långt efter när det gäller omsorgen om miljön och vården av våra unika forsar och vatten. Läs mer här

Läs mer tankar om flodens rättigheter här. Lyssna på Kelsey Leonard ”Vem är vatten?” här.