Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

förvaltningsplan för laxen i Ätran

2020-07-14 Jordbruksverket beviljade 2018-01-03
445 000 kronor till framtagande av en förvaltningsplan för Ätran. Nu går den treåriga bidragsperioden mot sitt slut 2020-12-31.

Jordbruksverket skriver i villkoren: ”…framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga fiskevårdsområdes-föreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.

Jordbruksverket skriver vidare: ”Framtagande av planen innefattar även framtagande av en webbaserad portal. Portalen ska vara utformad på ett sådant sätt som beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens rapport (förvaltning av lax och öring 2015:20), med syfte att skapa transparens, kunskap och ökad möjlighet till delaktighet i förvaltningen”.
Läs mer på Jordbruksverkets hemsida här.

Projektet beskrivs även på hemsidan för Lokalt Ledd Utveckling Halland LLUH där man kan läsa: ”Utvecklings- och förvaltningsplanen ska skapa långsiktighet och säkerställa att den framtida utvecklingen av fisket sker på ett hållbart sätt, att förvaltningen är hållbar med hänsyn till beståndet”. ”Projektet skapar också förutsättningar för att mer resurser läggs på fiskevårdande åtgärder i Ätran”. Läs mer här.

Det är mycket glädjande att fiskerättägarna och fiskevården för vandringsfisken nu får sin röst hörd i Ätran. Naturnytt har tidigare rapporterat om allvarlig miljöskada på Ätrans laxbestånd. Läs mer här.

En fiskevårdsplan för vandringsfisken kommer nu mycket lägligt och kan ligga till grund för fiskevårdande åtgärder inför kommande omprövning av Ätrans vattendomar 2027.

Vattenmyndigheten skriver i sitt förslag till åtgärdsplan för Ätran: ”För att uppnå god ekologisk potential i befintliga torrfåror/naturfåror krävs det att minimitappningen är minst lika stor som medellågvatten-föringen i Ätran. Minimitappning behöver införas i torrfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs kraftverk där det idag förekommer nolltappning”.
”Korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk har en påverkan på nedströms vattenförekomster som ingår i Natura 2000-området. Åtgärder för att minska korttidsregleringens effekter och införa miljöanpassade flöden behövs för att minska miljöpåverkan i den nedre delen av Ätran och stärka bevarandestatusen för lax i Natura 2000-området”. Läs mer här.

Kraftkoncernen Uniper har enligt Wikipedia en omsättning på 72,238 miljarder euro. Om de likt Falkenbergs kommun släppte föreslagen minimitappning i den nu döda åfåran skulle de få en starkare miljöprofil. Varje år som laxar dör i döda åfåran vid Ätrafors är en belastning både för laxbeståndet och bolaget.

Yngeredsforsen är mäktig när vattnet forsar. Ätrans torrlagda åfåror är ca en mil och kan producera hundratusentals laxyngel om Ätrans vatten får flöda fritt. Hertingforsen är ett gott exempel där 30 000 laxyngel har sina uppväxtområden efter 70 år av torrläggning.

Upprepad miljöskada

2020-06-30 Uniper orsakar upprepad miljöskada i N2000 området nedströms Ätrafors kraftverk och kontroll saknas när det gäller rutiner och tillsyn.
2020-06-30 Instängda laxar hoppar i N2000 området nedströms Ätraforsdammen
2020-06-30 Tjuvfiskare har uppmärksammat laxarnas prekära sitution och gillrat fasta linor i hopp om att kuna fånga någon Ätranlax

Vi rapporterade om Unipers tillfälliga vattensläpp i Ätran den 25 juni. Läs mer här. Under en hel dag lockades de lekvandrande laxarna upp i den annars torrlagda åfåran. Unipers förklaring till den oväntade öppningen av kraftverkets dammluckor var att det var väderaktiviteter med åska i luften. Det är något förvånande att en större kraftverkskoncern inte har rutiner som undviker miljöskador även om det är åska i luften.

Men nu har det alltså hänt igen! Måndag 2020-06-29 öppnar Uniper utan förvarning kl 14:20 en dammlucka och 14:30 två dammluckor! En lax kraftigt angripen av fiskmögel syns. Påsläppet pågår ca en timma. Vi frågade oss om fler laxar kommer att lockas upp i Unipers fälla vid N2000 området i Ätrafors?

Vid detta tillfälle var det inte åska i luften, men krafbolagets personal syntes vid kraftverket. De skall ha gjort ett misstag och öppnat två dammluckor som inte stängdes förrän efter en timma? Enligt länsstyrelsen skulle inget mer vattensläpp ske.

Vi besökte dagen efter 2020-06-30 kraftverksdammen vid Ätrafors. De instängda laxarna hoppade i dammen på samma sätt som vid vårt förra besök den 27 juni (i lördags). Vad som tillkommit var att vi såg flera hopp av smålax s.k. börling. Då börlingen nu börjat vandra kan dessa smålaxar ha lockats upp vid måndagens vattensläpp. Flera vattensläpp syns bara göra skadan värre.

Nu har också tjuvfiskare upptäckt de instängda laxarna. De har lagt ut fasta linor för att lura till sig någon av de strandsatta laxarna.

Nu är också häckningssäsong för en stor mängd fåglar. Vi kan bara spekulera i hur många fågelbon som satts under vatten när den terrestra miljön i gamla åfåran plötsligt sattes under vatten. Sädesärlor sågs krypa in i stensättningen vid dammen.

2020-06-30 Sädesärlorna hade boat in sig i kraftverksdammen där vattensläppet skedde. Där sågs även flera exemplar av den gula forsärlan.
2020-06-30 Den 450 meter långa åfåran med gräsmark och buskar är lämplig biotop för många häckfåglar. Deras bon har nu spolats bort av den tillfälliga flodvågen på åtskilliga kubikmeter i sekunden.

Naturnytts förhoppning är att vi nu inte skall behöva rapportera om denna miljöskada i fortsättningen. En enkel lösning vore att återställa Ätrans naturliga åfåra och Natura 2000 område med en minimitappning.

PS Från Hedenäs kraftstation rapporteras nu samma typ av driftstörningar som för Ätrafors DS Läs mer här. SVTs uppdrag granskning rapporterar att av 2100 svenska vattenkraftverk är det bara ca 100 som har fungerande fiskvägar… Läs mer här.

PS Lokalbefolkningen rapporterar andra veckan i juli om att döda laxar setts i N2000 området nedanför dammen DS

Vad är det som plaskar vid Ätraforsdammen!

2020-06-27 Våldsamma plask hörs från hålorna i ”döda fallen” vid Ätrafors. Vattnet har fått tillfälligt liv. Är det badande som dyker från klipporna och svalkar sig i sommarhettan?

Nej, tyvärr är svaret detsamma som alla tidigare år denna sorgliga händelse utspelar sig i detta skyddade Natura 2000 område. Ätranlaxarna kommer vandrande nu från sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland, för att sluta livscykeln och reproducera sig till hösten. Då fångas de i den gigantiska laxfälla som kraftbolagtet Uniper ordnat vid Ätrafors. Plaskandet är laxarnas sätt att ropa på hjälp! Save Our Salmon. SOS

Vi berättar varje år om hur bolaget tillfälligt ”spiller” vatten i den gamla åfåran, vilket lockar laxen ända upp till kraftverksdammen. Bolaget stänger så helt flödet, laxen stängs inne och går en plågsam död till mötes.

2020-06-27 Instängda Ätranlaxar hoppar för sitt liv i hålan nedanför Unipers kraftverksdamm i Ätrafors.

I Torsdags hade Uniper ett av dessa tillfälliga, förödande vattensläpp från dammen. Det kombinerades med att Ätran korttidsreglerades och att flödet tillfälligt skruvades upp och tredubblades från ca 10 kbm/s till drygt 30 kbm/s. Trots att bolaget sagt sig kunna köra max 9,5 kbm/s på grund av rådande torka! Denna lockelse kunde laxen inte motstå och är nu instäng i dödsfällan som gillrats av Uniper. Läs mer om vattensläppet här.

Förra året dog det flera laxar. Om de inte dör direkt av värmeslag, syrebrist och kvävning, dör de en långsam död av sjukdomar där de formligen ”möglar” bort av den smittsamma sjukdomen fiskmögel som drabbar dessa stressade laxar.

2020-06-27 Tre stora laxar cirklar runt i hålan vid Ätrafors likt djuren i bur på cirkus.
2020-06-27 En meterlång, instängd lax gömmer sig vid några stenblock. Stora laxhonor har tiotusentals särskilt värdefulla romkorn som här riskerar att gå till spillo.

Problemen med laxdöden i Natura 2000 området vid Ätrafors är lätt avhjälpt om bolaget släppte en minimitappning med vatten i den gamla naturliga åfåran. Laxen skulle överleva och fortplanta sig på samma sätt som den nu gör i Hertingforsen!

PS Måndag 2020-06-29 Dags igen! Uniper öppnar utan förvarning kl 14:20 en dammlucka och 14:30 två dammluckor! En lax kraftigt angripen av fiskmögel syns. Kommer fler laxar att lockas upp i Unipers fälla vid N2000 området i Ätrafors? DS

Moderna miljövillkor för vattenkraften

2020-06-25 I dag har regeringen formellt beslutat att en nationell plan skall genomföras för moderna miljövillkor i vattenkraften. Prövningarna av vattenkraften skall enligt regeringens pressmeddelande leda till ”största möjliga nytta för vattenmiljön, och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel”. Läs mer här.

I pressmeddelandet tillkännages att alla vattenkraftverk i Sverige kommer att prövas systematiskt utifrån den nationella planen . För Ätrans del innebär detta att prövningen i de nedre delarna till Ätrafors plus Högvadsån till Ödgärdet skall prövas 2024. Övriga delar av Ätrans vattensystem skall prövas 2027.

Ätran ger ett obetydligt tillskott till reglerkraften men har stora nationella och internationella miljövärden och är därför utsedd till N2000 område som särskilt internationellt bevarandevärd. Läs mer här.

I dag på beslutsdagen för omprövningen av Ätrans omoderna vattendomar fick vi en påminnelse om behovet av den förestående omprövningen. Uniper öppnade tillfälligt vattenflödet i Ätrans naturliga N2000 område. Brunfärgat vatten, med sediment, stockar och grenar spolades ned över havsnejonögonens nyligen grävda och inventerade lekgropar som innehåller den känsliga rommen. Ätran blev under någon timmar ”bruna floden”. Vi får hoppas att man meddelat Vivab om tilltaget så att de inte körde in detta smutsvatten i kommunens vattentäkt.

Dagarna före den 25/6 har Uniper kört en tappning på ca 35 kbm/s genom Ätrafors. De har använt Ätrans Vattenråds hemsida för att torgföra reklamen om att bolaget frivilligt kör 11 kbm/s med omtanke om fisken, men att tillrinningen är så låg att man endast kan köra 9,5 kbm/s. Nu skriver bolaget vidare på hemsidan att man nu på lördag den 27/5 planerar att gå ned till 9,1 kbm/s.

Det är ganska uppenbart att nuvarande reglering av Ätran inte följer vattendirektivet och den svenska regeringsförklaringen om ” största möjliga nytta för vattenmiljön”.

Den nystigna laxen vandrar ofta upp i de tillfälliga kraftverkssläppen vid Ätrafors. När vattnet stängs av dör de lekvandrande fiskarna. Måtte inte laxarna ha vandrat upp vid dagen tillfälliga släpp. Ett permanent minimiflöde skulle rädda mången lax plus att de skulle kunna använda Ätrans N2000 område till reproduktion som det är menat innan dagens omoderna vattendom om nolltappning.

Fisken vandrar i Ätran

2020-06-11 Över 500 laxar och 40 havsnejonögon har hittills passerat räknaren vid Herting i Falkenberg.

Vi ser nu att det var mycket värdefullt att dammen revs och att vandringsvägen med den naturliga, ursprungliga åfåran öppnades vid Herting. Det hotade havsnejonögat har nu funnit en vandringsväg.

Under våren har den hotade ålen vandrat ut på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Tyvärr har ålarna vid Ätrafors tvingats att vandra genom turbinerna i kraftverket vilket troligen lett till stora förluster. Endast fyra utvandrande ålar har registrerats vid Herting. Vi får hoppas att några vandrat ut via öppningen vid det fisksäkra gallret.

Smolt- besefällan kan användas för räkning av nedvandrande fisk, men den används alltför sällan.

Nu väntar vi på att årets första majfisk skall registreras, men det börjar närma sig slutet av säsongen för uppvandringen av denna sällsynthet.

Rapportera märkt lax som fångas i Ätran!

2020-06-10 Märkningsförsök pågår för att få mer information om Ätrans värdefulla laxbestånd. Laxfiskare rapporterar nu om fångst av märkta laxar i Ätran och bidrar till vårt vetande om laxen.

Alla som fiskar i Ätran och fångar en lax kan hjälpa till genom att kontrollera om laxen har en liten sändare i bukhålan. Denna information kan sedan bl.a. användas till den nya förvaltningsplan som nu tas fram för att värna om Ätrans laxbestånd.

Naturnytt fick en påringning av en fiskare som undrade vad han skulle göra med sitt fynd av märkt Ätranlax. Till saken hör att det finns två olika märken; ett som använts av Göteborgs Universitet och ett som används av SLU. Detta var det större märket som används av GU. Denna märkning känns igen på att det är en svart glasfiberstav som mäter ca 3×30 mm se bild. Fiskens buk har sytts igen med ett stygn av en blå suturtråd.

SLU märkningen har bl.a. utförts av Berit Möller vid Nydala. Detta märke är betydligt mindre och ligger i fiskens bukhåla. Märket är ditsatt med ett litet skalpellsnitt och ingen suturtråd har använts. Här krävs detektivarbete för att hitta märket!

Båda märkena är av typen PIT-tag märken där förkortningen står för Passive Integrated Transponder. Sändaren har ett inbyggt microchip som aktiveras så att registrering sker. GU använde märkningen för att kontrollera överlevnaden på utvandrande smolt från Ätran. SLU använder märkningen för att Nydala skall registrera antalet återvandrande fiskar.

Om du fångar en märkt fisk kan PIT-taggens information registreras och du bidrar på så sätt till kunskapen om Ätrans unika laxbestånd!
Leta dessa millimeterstora sändare nästa gång ni resar er nyfångade lax och sänd in dessa ”minisändare” till forskarna.

Kontakt vid fynd av det större märket kan tas med Professor Johan Höjesjö vid Göteborgs Universitet johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Kontakt vid fynd av det mindre märket kan tas med Högvadsåns Nedre Fiskevårdsområde som handhar märkningen.

Lågt vatten hotar laxen

2020-06-03 Laxens livsutrymme krymper när vattenståndet sänks i våra vattendrag. Är detta lågvatten naturligt eller kan vi påverka situationen vid reglerdammarna i Ödgärdet och Ätrafors?

Vid bron uppströms Ullared har ätranlaxen ett av sina viktiga lek- och uppväxtområden i Högvadsån. Varje år dokumenterar länsstyrelsen laxförekomsten med elfisken. Elfiskestationen i Ullared är för närvarande i det närmaste torrlagd. Senaste årets elfisken visar förekomst av katastrofalt lite laxyngel.

2020-06-02 Elfiskestation Ullared vid ön uppströms vägbron. Laxynglen har ont om plats och brist på syrerikt vatten.
2020-06-02 De djupare mer lugnflytande hålorna nedströms elfiskestationen vid bron. Lågvattnet blottar åbottnens sediment där bl.a. nejonögonens larver skulle leva.

Även från Ätrans huvudfåra kommer rapporter om extremt låga flöden och tidvis torrläggning av stränder och laxens grunda lekområden. Ätrans flöde regleras inom ramen för gällande vattendom. Korttidsregleringen följer elpriset som kan variera mycket på timbasis. Regleringen av Ätran i maj innebar att det på en timma kunde variera med över 200 000 ton vatten som släpptes genom Ätrafors turbiner! Detta är förödande för djurlivet och leder till erosion och sedimenttransport i ån. Läs mer här. Tillrinningen vid Yngeredsfors visar att det hydrologiskt inte funnits fog för att korttidsreglera till 11 kbm/s eller mindre nedströms vid Ätrafors. Vattenframrinningen har varit tillräcklig men korttidsregleringen styrs helt av ekonomiska intressen utan verderbörlig hänsyn till Ätrans N2000 värden.

Situationen i Högvadsån, laxens barnkammare, är än värre än i Ätran och liknar mer regleringen i Ätrafors vid ”döda fallen”. Här har kraftbolaget tillstånd att helt stänga av vattenflödet uppströms laxens skyddade (N2000) lekområden. Vid vårt besök på elfiskestationen i Ullared var läget allvarligt för laxen. Ynglen stred om livsutrymmet i det syrefattiga vattnet. Hägrar, kråkor, trastar och skrakar kalasar på lättfångade byten.

Om vi värdesätter laxen och Ätrans-Högvadsåns N2000 värden kan vi lätt tillse att inte stänga av allt vatten i Högvadsån och inte korttidsreglera Ätran så att naturen skadas. Det vore rimligt med tanke på att de som äger ett enskilt avlopp eller en industri får ta sin del av kostnaden för miljövården. Dessutom har Högvadsån kalkats för mer än 150 miljoner kronor för att laxen skall överleva…….. men laxen lever inte utan vatten och är helt i händerna på kraftbolagen som med små åtgärder kunde förbättra sin egen miljöpolicy.

2020-06-02 Uttröttat laxyngel i Högvadsåns lågvatten vid Ullared. Stressad av ständig kamp med sina syskon och att undfly predatorer tar på krafterna i varmt, syrefattigt lågvatten. Kraftbolaget uppströms stänger flödet helt i väntan på bättre elpriser. PS Laxynglen gömmer sig normalt sett även för fotografen DS.

Havsnejonögonen vandrar i Ätran

2020-06-01 De senaste fyra dagarna från fredag till måndag har det räknats tio havsnejonögon och nio laxar i fiskräknaren vid Herting.
Havsnejonöga fotograferat av Thomas Andersson/N när Krister Lindkvist lyfte de hotade djuren förbi dammen vid Herting (före 2013 när dammen revs).

Vi vet extremt lite om livet för havsnejonögonen. Kameran vid Herting visar att just nu är tiden för deras lekvandring. Vi kan också anta att det fina vädret med ökande vattentemperatur är en faktor som triggar deras lekvandring.

Vi vet också sedan tidigare att havsnejonögat är svagsimmande och inte klarade att vandra upp i laxtrappan. Krister Lindkvist fick därför lyfta nejonögonen över dammen för att de skulle nå sina lekområden. Men nu är dammen borta och de kan självmant simma upp genom Hertingforsen.

Dessa dagar har det också varit extremt lågvatten vilket gör att en del av laxynglens uppväxtområden är torrlagda. Kanske är det också så att havsnejonögonen då har extra lätt att ta sig genom fiskräknaren vid Herting. Inget ont utan att det har något gott med sig!

Nu hoppas vi på en lyckad lek fram till midsommar för havsnejonögonen, så att denna urtidsfisk kan fortleva i Ätran. Nejonögonen har en utvecklingshistoria som går längre tillbaka i tiden än när dinosaurierna fanns på jorden. Det känns rätt att de nu kan nå sina forna lekplatser i Ätran.

PS Fram till 2020-06-04 har det filmats 37 havsnejonögon i räknaren vid Herting DS.

Biologiska mångfaldens dag 22 maj 2020

2020-05-22 I dag är det den biologiska mångfaldens dag. Tidpunkten är bra vald med tanke på att naturen lever upp under våren.

Flyttfåglarna har anlänt och våra inhemska fågelarter häckar. Jag satte upp fem fågelholkar i går, bättre sent än aldrig. Bihotellet på husväggen är ganska fullbokat. Insekterna börjar besöka vår oklippta ”vildäng” i gräsmattan. Nu i coronatider har vi tid att uppskatta naturen och vara tacksamma för att vi får uppleva detta skådespel.

Nattetid brummar ollonborrarna i trädgården och kornknarren, nattskärran och näktergalen kan man ha turen att höra vid nattliga promenader i Ätradalen.

Det som händer nattetid under ytan kan vara ändå mer fördolt men det är en viktig del av näringsväven i våra vatten. Nattsländorna kläcks efter några år som larver och surrar nu över nattsvart vatten och blir föda för fladdermöss och fiskar.

2020-05-22 Nattsländan (Glyphotaelius pellucidus) flög vid Ätran i den biologiska mångfaldsnatten.

Ätranlaxen återvänder från Färöarna och vandrar upp i Ätran vid Tullbron , vidare till Garvarforsen, Hertingforsen och forsarna vid Vessigebro. Men vid N2000 området i den tidigare forsen vid Ätrafors (Rävigeforsen) är vattnet avstängt av kraftbolaget som borde ha modet att ge den biologiska mångfalden en chans.

Flera vandringsfiskar kommer nu upp i Ätran efter sitt liv i havet. Majfisken är en art som vi hoppas skall återvända till Ätran. Ålynglen kommer från Sargassohavet och hjälps nu upp av Nedre Möllans naturvårdare via en ålyngelledare i Lillån i Vessigebro.

Havsnejonögonen blir filmstjärnor vid sin nattliga vandring vid Herting. De vandrar upp i Ätran efter att ha avslutat sin havsresa, där havsetappen kanske innebar att de liftat med en val eller tonfisk.

Havsnejonöga vid Herting. Källa www.fiskdata.se

Just i natt, på den biologiska mångfaldens dag, har fem havsnejonögon filmats när de vandrade upp i den ”befriade” Hertingforsen. Varken ålyngel eller nejonögon kunde tidigare vandra upp i Ätran då de under 70 år (1944-2014) hindrades av kraftverksdammen.

Falkenbergs kommuns arbete med Hertingforsen uppmärksammas nu på den biologiska mångfaldens dag av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Tidigare kommunekologen prisas med hederstecken som en av deltagarna i detta lyckade projekt med vandringsfisken i Ätran. Läs mer här.

”Förhoppningen är att återställandet av Hertingforsen kan ge mod och inspiration till andra kraftverksägare att genomföra åtgärder som är till gagn för den biologiska mångfalden och ökar möjligheten till ett gott sportfiske”. Citat av H.M. Carl XVI Gustaf vid invigningen av Hertingforsen den 1 april 2014.

Allvarlig syrebrist i sjön Fegen

2020-05-17 Ätrans vattenråd har hand om recipientkontrollen av Ätrans vattensystem där Fegensjöarna ingår. Synlabs årsrapport visar en omfattande syresbrist vid 2019 års sommarprovtagning.
Regleringen av sjön Fegen är brutal. Det skiljer 1,75 meter på lägsta och högsta nivå enligt vattendom. Notera märken efter tidigare vattennivå på dörrarna till båthuset. Notera torrlagda sediment i ingressbilden och att båtarna ligger ca 60 meter från vattnet.

Ätrans vattenråd hade årsstämma i fredags och inför denna har man på hemsidan gjort en sammanfattning av årets recipientkontrollrapport. Läs sammanfattningen här.

Vattenmyndigheten för västerhavet skriver i sin förvaltningsplan om aktuella åtgärder för åtgärdsområde 42 Ätran. ”Ätran är kraftigt reglerad med många kraftverk som ger betydande påverkan. Inom Ätrans åtgärdsområde har 21 sjöar och 55 vattendrag ett dokumenterat förbättringsbehov gällande fysiska förändringar. Alla har ett förbättringsbehov med avseende på bristande konnektivitet och ett antal vattenförekomster har även ett förbättringsbehov när det gäller morfologiska förändringar och flödesförändringar”. Läs mer här.

Ätrans vattenråd har en recipientkontrollgrupp som föreslår vilka parametrar som skall mätas för att uppnå god vattenkvalité och god ekologisk status och för att se åtgärdsbehovet. Kommuner och industrier ingår i gruppen och betalar även kontrollprogrammet. Vattenkraften deltar ej och är undantagna från finansiering av programmet. Trots att vattenkraften enligt vattenmyndigheten är en av de verksamheter som har störst påverkan på Ätrans vattensystem.

Kraftbolagets reglering av Fegensjöarna syns tydligt när stränder påverkas och ger negativa effekter för båtlivet. Vad som inte syns lika tydligt är vad som sker under ytan. Fegen har ett av världens få kvarvarande bestånd av den vårlekande siklöjan. Denna art är beroende av kallt syrerikt vatten och simmar därför på sommaren i det kalla, syrerika vattnet på lite större djup. Den är en laxfisk och beroende av syrgashalter över 7 mg/liter vatten. Även den höstlekande siklöjan är beroende av syrerikt vatten. Den vårlekande siklöjan lever på utrotningens gräns och den höstlekande har minskat kraftigt under de senaste åren.

Fegens syrefattiga vatten är en stor stress för sjöns känsliga ekosystem med bottenfauna, plankton, fisk och fåglar. Normalt sett uppstår endast syrebrist tillfälligt i sjöarnas bottenvatten. V Fegen har i sommar haft syrebrist i hela vattenmassan under termoklinen från 9 meter och ned till över 20 meter med värden < 3 mg/l.

Syrebrist uppstår vid nedbrytning av organiskt material. Det kan inte uteslutas att den brutala regleringen och torrläggningen av Fegens stränder ger en onormal sedimenttransport och erosion som flyttar organiskt material till djupare områden. Syrebrist uppstår då sommartid när detta material bryts ned.

Ätrans brutala korttidsreglering ger även effekter i huvudfåran ända ned till Falkenberg. Sedimenttransporten är omfattande. Läs mer här.