2020-01-02 Svärdstören fanns ända fram till 2000-talet i Yangtzefloden i Kina. Den kunde bli ca 7 m lång och var en av världens största sötvattensfiskar. Nu är dess saga all. Läs mer här.
Även den Kinesiska staksillen fanns i floden och anses också 2015 utrotad och bortom all räddning. Det är sorgligt med denna förlust av biologisk mångfald i den artrika, kinesiska floden. Vattenkraftens utbyggnad anses som en viktig orsak till att dessa arter nu försvunnit för alltid.
Men tyvärr kanske vi inte behöver gå längre än till Ätran för att hitta liknande exempel. Ingen vet i dag hur det står till med staksillen som tidigare fanns i Ätran. Den nära släktingen majfisken återfinns numera inte årligen i Ätran.
Utlekt majfisk funnen i fiskfällan vid Herting
Den Europeiska ålen återfinns visserligen varje år men finns nu på listan för akut hotade arter i Ätran. Skall dessa arter gå samma öde tillmötes som den kinesiska svärdstören? En liten ljusning är att alla fiskarter i Ätran fick fria vandringsvägar vid Hertings kraftverk 2013. Detta var kanske räddningen för det hotade havsnejonögat som art. Havsnejonögat bedöms endast finnas kvar i ca 100 exemplar i Sverige och dess starkaste fäste är Ätran.
Sverige har tagit fram en nationell plan för att hotade arter skall få fria vandringsvägar även uppströms och tillgång till sina forna habitat. Åtgärder brådskar då även våra fiskar i Ätran är under akut hot att försvinna som arter inom en generation. När det gäller hotade arter är problemet inte endast förlusten av exotiska arter i främmande land utan det gäller i högsta grad även vår svenska natur!
2020-12-30 Svenska regeringens departement stöder i ett memorandum syftet med EU:s gröna taxonomi. Läs mer här
Departementen sänder dock med synpunkter på att taxonomin kan skapa ogynnsamma förhållanden för vattenkraften och för svenska bönder och skogsägare. Läs om vattenkraften här.
EU kräver en ”förbättrad skogsförvaltning” (improved forest management) vilket regeringen vill ändra till ”nuvarande skogsförvaltning” (existing forest management).
Svenska regeringen önskar hålla fast vid ”nuvarande skogsförvaltning” medan EU kräver en ”förbättrad skogsförvaltning” i sitt förslag på en grön taxonomi.
EU kräver vidare att lantbruken skall identifiera verksamhetens risker att påverka våra vatten. Regeringen påpekar att detta klart överstiger gränsen för vad som kan förväntas av lantbruket. Regeringen anför att Sverige använder bekämpningsmedel hållbart och att om de används så prioriteras lågriskprodukter. Läs mer här.
Skogsstyrelsen har sektorsansvaret för miljömålet ”Levande skogar”. Därför har de utvecklat metoder för nyckelbiotopsinventering bl.a. i Rapport 2019/12. De stora skogsbolagen är anslutna till FSC där avverkning av nyckelbiotoper innebär att skogen då inte får säljas som certifierad.
Skogsstyrelsen skriver i Rapporten om nyckelbiotoper: ”Det är vår förhoppning att arbetet kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med nyckelbiotoper såväl för Skogsstyrelsen som för andra aktörer. Ett varmt tack riktas till alla medarbetare och andra involverade för stora arbetsinsatser och värdefulla bidrag, Gävle i juni 2019 Avdelningschef, Skogsstyrelsen, Senior advisor, Skogsstyrelsen”.
Skogsstyrelsen har nu beslutat att från och med den 1 januari 2021 upphöra med att registrera nyckelbiotoper (skogsområde med höga naturvärden) i samband med avverkningsanmälningar. Skogsindustrierna och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnar beslutet.
Regeringens miljömål Levande skogar och Biologisk mångfald uppfylls inte i dagens skogar enligt Naturvårdsverkets senaste utvärdering. Slopandet av nyckelbiotopsregistreringen innebär sannolikt en ytterligare försämring av de svenska skogarnas naturvärden. Därför vore det mer logiskt att regeringen ställde sig bakom EU:s taxonomi med en ”förbättrad skogsförvaltning”. Det är också förmätet att anta att den svenska användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk är en hållbar användning. Läs mer här.
Det är positivt att Sveriges departement stöder syftet med EU:s gröna taxonomi. Därav följer också att Sverige bör införa de miljöförbättringar som EU föreslår, eftersom vi med nuvarande markanvändning inte ens uppnår de av den svenska regeringen fastställda miljömålen. Läs om miljömålen här.
Det är viktigt att Sverige antar EU:s gröna taxonomi och behåller begreppet nyckelbiotoper. Annars kanske vi glömmer bort vad vi skulle skydda.
2020-12-27 Nya Zeeland tar nu krafttag för att rädda sitt hotade bestånd av den storvuxna Nya Zeeländska ålen.
Landet satsar nu i coronatider åtta miljarder kronor i ett program för ”jobb för naturen” för att öka sysselsättningen. Coronapandemin har inneburit att vi fått upp ögonen för att människan behöver naturen.
Ett delprojekt handlar om vandringsfisken. Man skall riva 25 vandringshinder och dammar vilket gör att 1250 kilometer av nya habitat öppnas för havsvandrande fiskar som den storvuxna Nyazeeländska ålen (Anguilla dieffenbachii).
Detta projekt beräknas sysselsätta 26 personer under fem år. Läs mer på reportage från Nya Zeeländska radion här. Det är imponerande att se hur detta land som har sin elförsörjning till 60% från vattenkraften nu tar krafttag för att rädda de ”instängda” hotade arterna.
Även Sverige har ett projekt som kallas för ”Krafttag ål” för att rädda våra akut hotade ålar. Men vi har hittat en helt annan lösning på problemet. Vi importerar, ”omflyttar” ca 3 miljoner glasålar från England. Dessa ålar, som tillhör samma bestånd, sätts i karantän i bassänger i Helsingborg. En miljon av dessa föds upp till hektostora silverålar som säljs för konsumtion!
Kraftbolag och myndigheter köper för ca 5 kr/st resterande ålyngel som går till utsättning. Vissa sätts ut uppströms kraftverken och går då en säker död till mötes när de efter ca 10-15 år skall vandra till Sargassohavet för lek. Statliga Vattenfall har dock en policy att ålynglen skall sättas ut i vattendrag där det saknas dammar, eller direkt i havet. Dessa ålyngel som åkt flyget till Sverige har nu ca 100 mil längre att vandra till sina lekområden än sina engelska fränder!
Sveriges inlandsvatten producerade ursprungligen enligt Fiskeriverket ca 55 000 ton blankål och nu är alltså dessa områden helt stängda av dammar. Sverige väljer ofta sina ”egna lösningar” för att lösa problemen. Forskarna finansierade av ”Krafttag ål” skriver att ”Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”.
Naturnytt har svårt att se hur en omflyttning av tre miljoner ålar från England, samt att en miljon av dessa säljs till konsumtion, kan ge en hållbar förvaltning av det europeiska ålbeståndet. Däremot kan den Nya Zeeländska modellen med att öppna upp vattendragen vara framgångsrik och skapar dessutom betydligt fler arbetstillfällen än den svenska modellen.
Och så har vi det goda exemplet vid Hertings kraftverk i Falkenberg där fria vandringsvägar och återställda habitat varit en succé för ålen och andra vandringsfiskar.
Ålen är utestängd från de svenska inlandsvattnet där det fordom varje år producerades ca 54 800 000 blankålar enligt Fiskeriverket.
Dammar i svenska inlandsvatten. Vattenfalls policy är att sätta ut ål där det saknas dammar…
2020-12-22 I går publicerades nyheten att Downing Renewables & Infrastructure avser att investera €64m i åtta svenska vattenkraftverk i mellersta och södra Sverige.
Det engelska investeringsbolaget skriver fritt översatt på sin hemsida: ”Senaste årtiondet har vi investerat i mer än 140 energi- och infrastrukturprojekt och liknande projekt utomlands. Eco-vänliga investeringar stödjer våra ansträngningar att minimera behovet av fossila bränslen. Förnybar energi bidrar till ett grönare samhälle och säkerställer en bättre, renare framtid för oss alla och genererar ett hållbart resultat på lång sikt för intressenterna”. Dessa investeringsprojekt i förnybar energi har stabila, förutsägbara, långsiktiga penningflöden och följer oftast helt eller delvis inflationen. Läs mer här.
EU-kommissionen publicerade nyligen förslaget till ”den gröna taxonomin” där vattenkraften inte längre skall klassas som en hållbar energikälla. Läs mer här. Under rubriken ”Jättar oroas” skriver Tidningen Ny Teknik att företrädare för energijättarna Fortum, Uniper och statliga Vattenfall uppmanar regeringen att ligga i för att förhindra regler som skulle kunna hota energiförsörjning i Sverige.
Bolagen skriver i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet att: – ”det ställs krav på fiskvägar och särskilda turbiner som långt ifrån alltid är verkningsfulla eller ens önskvärda med hänsyn till de lokala biologiska förutsättningarna”. Man menar att Sverige redan har en mycket ambitiös nationell plan för en samordnad miljöanpassning av vattenkraften och att styra bort från denna plan genom ytterligare detaljkrav skulle inte bara leda till ökade kostnader utan också totalt sett ge en lägre miljönytta. Det kommer också vara styrande för hur både banker och kreditinstitut lånar ut pengar och hur finansmarknaden väljer att investera. Det är också i detta sammanhang värt att påminna om att vattenkraftsbranschen själv finansierar genomförandet av denna nationella plan för omprövning om total 10 miljarder kronor”.
Svenska regeringen har i samband med energiöverenskommelsen beslutat att ge vattenkraften 70 miljarder i skattelättnader för sina fastigheter. Vems pengar som då bekostar att göra vattenkraften hållbar, grön och miljövänlig kan diskuteras, det primära är resultatet. Bästa Möjliga Teknik har visats i Hertingprojektet där Falkenberg Energi gjort sina kraftverk mer miljövänliga.
När nu de svenska kraftverken skryter om att de avsatt tio miljarder av statens skattelättnader för miljöinsatser borde vi snart se fler fria vandringsvägar och färre döda fiskar. Om dessutom Downing Renewables & Infrastructure investerar planerade 647 miljoner kronor i åtta svenska vattenkraftverk finns goda förutsättningar att göra kraftverken mer eco-vänliga enligt företagets policy.
Svensk vattenkraft har nu goda förutsättningar att genom aktiv handling det närmsta decenniet få omklassat vattenkraften till mera hållbar. Kraftbolagen utövar redan nu påtryckning politiskt för att EU skall ändra klassningen från icke hållbar till hållbar redan innan åtgärder vidtagits. Därmed spelar vattenkraften ett högt spel där man sätter sin egen trovärdighet på spel för att slippa vidta aktiva miljöåtgärder för att åtgärda de pågående skador som orsakas på vandringsfiskarnas hemmiljö. Det är också i detta sammanhang värt att påminna om att Vattenfall ägs av staten.
2020-12-17 EU föreslår att vattenkraften skall klassas som icke hållbar.
Det är föga förvånande att en verksamhet som styrs av lagar från början av förra seklet uppmärksammas som icke hållbar. Nu påbörjas en stor omprövning i Nationella Planen av vattenkraftens föråldrade lagar. Det är därför extremt viktigt att även vattenkraften kommer att omfattas av det miljötänk som vi har i samhällets övriga verksamheter. Lyssna mer här på TV4.
Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. EU:s nya taxonomi är ett verktyg för att avgöra vilka investeringar som är hållbara. Dagens svenska vattenkraft stänger av åarna med dammar och dödar vandringsfiskar i turbiner vilket inte anses hållbart. Läs mer på Regeringens hemsida här.
Ett exempel på vattenkraftens miljöskada är att den nu håller på att utrota den akut hotade ålen som funnits på jorden i 40 miljoner år. Innan vattenkraften och dammar byggdes producerade svenska inlandsvatten enligt Sötvattenslaboratoriet ca 40-70 miljoner blankålar. Vattenkraften stängde vägen för ålynglen med dammar. De utvandrande blankålarna omkommer till största delen på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Denna slakt av ett hotat djur saknar motstycke i modern tid. Fisket efter ål är en västanfläkt vid jämförelse med denna massutrotning. Lyssna även på TV4Play morgonprogrammet 2020-12-17. här
Ålynglen kämpar för att komma till sina uppväxtområden. När de vuxit färdigt efter 10-20 år slaktas de i kraftverkens turbiner och galler. Nu skall vi få nya lagar som kan göra vattenkraften mer miljövänlig och hållbar. Hertings kraftverk är ett av få exempel där alla vandringsfiskar som lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga och ål har fria vandringsvägar.
2020-12-16 I dag flög Skaraborgs flygflottilj (F7) med fyra större TP 84 Hercules plan i formation över Falkenberg. Formationen skulle föreställa en julgranskula. För att uppleva detta fick vi använda oss av flygvapnets fantasi, där även en lastbil kan bli en helikopter.
”Julgranskulan” beskrivs som att Västsverige bjuds på en riktig ”smällkaramell”. Det var dock svårt att bilda en cirkelform med fyra plan och de skred lugnt fram på decemberhimlen utan att störa middagsluren för någon.
2020-12-16 ”Julgranskula” med fyra TP84 Hercules plan passerar Falkenberg. Ett av planen i tåget ser ut att ha hamnat på ”efterkälken”.
De sävliga Herculesplanen kan lasta runt 20 ton och har plats för 91 soldater. Svenska Flygvapnet äger sex Herculesplan så vi kunde se 2/3-delar av flottan. Ett plan kostar runt 160 miljoner kronor. Kostnaden blir totalt 640 miljoner vilket är i särklass julens dyraste ”julgranskula”.
Planets besättning består normalt av sex personer: lastmästare, piloter, taktisk systemofficer och flygmaskinist. Planet har en marchfart på 550 km/tim. Ett av Herculesplanen är godkänt för operativ lufttankning.
Lite ”kuriosa” är att planen är bestyckade med två toaletter som består av två trattar som leder rakt ut under flygkroppen. Vi antar att det inte var några toalettbesök över Falkenberg….
2018 års JAS julgran bestod av 16 flygplan och var betydligt mer spektakulär än årets uppvisning. Trots namnet Hercules. Läs mer här.
Herculesplan stoppas tillfälligt 2020-09-16 Läs mer här
2020-12-04 Länsstyrelsen har nu gjort årets utvärdering av våra gemensamma miljömål. Slutsats: Halland når inget av de uppsatta miljömålen och på fyra områden försämras miljön.
Enligt Länsstyrelsens bedömning har inget av målen i Halland uppnåtts till 2020. Antalet mål med negativ trend där miljökvalitén försämrats är: Biologisk mångfald, Hav i balans, Myllrande våtmarker och Levande skogar.Miljömål där man fortfarande inte uppnått målen är: Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Läs mer här.
Sammanfattningsvis behövs åtgärder inom många olika samhällssektorer om miljömålen ska kunna nås. Trots den dystra bilden kan konstateras att det på många håll sker ett aktivt miljöarbete och medvetenheten kring miljöfrågor tycks öka. Medvetenheten behöver omsättas i handling och hinder undanröjas för att kunna nå de av regeringen beslutade miljömålen. Det naturliga steget är stort innan vi uppnår målen, men vi måste redan nu på ett enkelt sätt påbörja vandringen i rätt riktning och det finns goda exempel som visar vägen.
Exempel nr 1. Falkenbergs kommun erhöll 2010 miljonbelopp i EU-bidrag för att kalka försurade sjöar. Då uppmanade kommunen via ÄVR Havs- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen att söka EU medel för den svenska kalkningsverksamheten. Läs mer här och här. Läs Havs svar om EU-finansiering här.
Länsstyrelsen konstaterar nu att andelen försurade sjöar i Halland uppgår till cirka 75 procent. Det innebär att Halland har störst andel försurade sjöar i landet. För vattendragen saknas underlag för att göra motsvarande beräkningar men situationen är troligen liknande. Länsstyrelsen konstaterar nu att: Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och bedöms inte kunna nås inom överskådlig tid med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Förslag till handling: Ansök snarast om EU-medel för kalkning.
Exempel nr 2. Hertingprojektet genomfördes 2013 och vi fick fria vandringsvägar vid kraftverket i Herting. Dessutom fick vi tillbaka Hertingforsen genom att vatten släpps i den naturliga åfåran.
Länsstyrelsen konstaterar att länets största miljöproblem i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan samt det största hotet mot den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Länets vattendrag är påverkade av fysiska ingrepp genom vattenkraft och många sjöar är reglerade. Dammar behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar upp- och nedströms. För vattenkraft med nolltappning, korttidsreglering eller som på annat sätt inte bedrivs enligt miljöbalkens krav behövs en översyn. Att avlägsna fysiska hinder kan ur ett ekologiskt perspektiv vara den bästa lösningen. För att nå framgång i vattenarbetet krävs både samverkan och ökade resurser. Not. Länsstyrelsen och vattendomstolarna må behöva mer resurser men vattenkraften som skall åtgärda har fått 70 miljarder i skattelättnad av regeringen. Av dessa går 10 miljarder till Vattenkraftens Miljöfond som skall bekosta de praktiska åtgärderna för att följa modern miljölagstiftning.
Förslag till handling: Följ Vattenmyndighetens åtgärdsförslag om vatten och fria vandringsvägar vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs.
Genom att praktiskt utföra dessa två förslag och följa tidigare goda exempel skulle fyra av miljömålen och miljökvalitén i Halland få en rejäl push framåt för en förbättrad måluppfyllelse. Hallands miljö behöver handling och tål inte fortsatt försämring.
2020-12-02 Havs- och Vattenmyndigheten har nu ute ett förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön i Nordsjön 2022-2027.
Vattenblänk har med intresse tagit del av förslaget och kollat hur det kan komma att påverka några av havets akut hotade arter.
På myndighetens hemsida kan man läsa att arten” Pigghaj är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Arten är fredad i svenska vatten, såväl i fritidsfisket som yrkesfisket”.Det går även att läsa i Havs resursöversikt: ”Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU-lagstiftning. Innan förbudet började gälla var den totala tillåtna fångstmängden (TAC) på 0 ton sedan 2011”.
Trots förbud kan man läsa att det i dag 2020-12-02 onsdagen den 2 december på Göteborgs fiskauktion auktionerats ut 28 lådor pigghaj för 5 226 kronor och med en sammanlagd vikt på 487 kilo!
Kollar vi vidare på de danska fiskeauktionerna kan vi se att det den senaste månaden från den 1 november auktionerats ut 25,5 ton pigghaj på de danska fiskeauktionerna i Hanstholm, Hirtshals och Strandby.
Hur hanterar då den ärevördiga Havs- och Vattenmyndigheten det faktum att hotade arter utsätts för ett omfattande fiske trots att de är fredade?
Jo, myndigheten ger fiskeridödligheten för Pigghaj grönt ljus trots att den är fredad och att den är förbjuden att landa och fiska (?) och trots att det lyser en röd varningslampa för att antalet lekfiskar inte klaras! Kan Havs- och vattenmyndigheten ha missat att det pågår ett omfattande fiske efter Pigghaj? Läs mer här.
När det gäller den kommersiellt viktiga torsken är nog alla medvetna om det akuta läget på Västkusten. Alla utom myndigheten som säger att fiskeridödligheten inte varit möjlig att bedöma. Genom att färga dessa rutor grå undviker man att hamna i rampljuset och ta ställning till den penibla frågan om torskens fiskeridödlighet.
2021-03-10 Tidningen Syre artikel om Pigghajens farofyllda återkomst. Läs mer här.
2020-11-27 EU-kommissionen föreslår att vattenkraften inte skall klassas som en hållbar energikälla. Det rapporterar Sveriges Radio. Läs mer här.
Villkoren för vad som anses vara en hållbar grön investering finns i sex punkter som är beslutade i EU-parlamentet och i ministerrådet. Vattenkraften hamnar alltså inte på listan över hållbar energi. Listan är en viktig del i EU:s ”Green deal”.
Biträdande finansminister Per Bolund säger till Sveriges Radio att han och regeringen nu kommer att försöka påverka tjänstemännen i EU-kommissionen att ändra sig. Det är först i vår som ett beslut kommer att tas.
Studio Ett reder ut begreppen om vattenkraftens hållbarhet och miljövänlighet. Lyssna här
Sammantaget motsvarar utsläppen från kraftverkens dammar ca 2 procent av den växthuseffekt som orsakas av kända mänskliga utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan. 2 procent kanske inte låter så mycket. Men man måste då beakta att man i den allmänna klimatdebatten ofta utgår från att vattenkraftens bidrag är 0. Istället är bidraget ungefär 10 gånger större än Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Dessutom svarar vattenkraften bara för ca 3 procent av världens energiförsörjning. Om den trots sin lilla andel ändå står för 2 procent av alla utsläpp, så betyder det att bidragen av växthusgaser från vattenkraften är nästan lika stora som genomsnittet för alla energikällor. Läs mer här. och här.
Vän av ordning kan påpeka att de svenska vattenkraftsmagasinen bidrar med förhållande små växthusutsläpp. Undersökning av Kanadensiska dammar visar att om de är belägna i torv- och skogsmarker kan det bildas metangas som har 21 gånger större klimateffekt än koldioxid. Motsvarande svenska undersökningar saknas.
Vattenkraften i Sverige omfattas av en ålderdomlig lagstiftning som inte tar hänsyn till moderna miljölagar och vattendirektivet. Därför är det föga förvånande att EU gör bedömningen att den svenska vattenkraften inte är hållbar. Denna uppfattning delas av Roland Jansson docent i ekologi vid Umeå Universitet som intervjuas av Studio Ett.
Vattenkraften i Sverige skall nu omprövas i den Nationella Planen den s.k. NAPP:en. För den oinvigde syns det mer naturligt att regeringen på hemmaplan arbetar för att den svenska vattenkraften görs mer miljövänlig så att den förtjänar att klassas som hållbar. Dagens vattenkraft har en alltför stor negativ inverkan på naturmiljön och de vandrande fiskbestånden för att klassas som hållbar.
Lobbyarbete inom EU för ändrad klassning påverkar inte den faktiska situationen vid de svenska vattenkraftverken. Om man vill göra skillnad kan man titta på hur Falkenbergs kommun löst problemen vid Hertings kraftverk i Ätran vid Falkenberg. Hertings strömkraftverk har ändrats med bästa möjliga teknik (BMT) från att vara icke hållbart till att bli ett gott exempel för hållbar vattenkraft. Läs mer här.
2020-11-24 Flodpärlmusslan klarar inte Havs- och Vattenmyndighetens förslag att sänka pH målet till 6,0.
Den ärevördiga Havs- och Vattenmyndigheten föreslår nu att pH-målet kan sänkas i de svenska vatten där det finns flodpärlmussla. Ett antal experter har därför undertecknat en skrivelse till flodpärlmusslans försvar. För musslorna tiger som muren och vi måste visa respekt för dessa ”sköra” hundraåringar!
Experterna menar att beslutet att sänka pH målet är dåligt underbyggt. Norska experter har fastställt ett pH mål för flodpärlmusslans vatten på 6,4 vilket är 2,5 gånger bättre försurningsstatus än det föreslagna svenska målet. Det nuvarande svenska målet föreslås sänkas till ett vatten som är 1,6 gånger surare än nuvarande pH mål på 6,2.
Till saken hör att musslans larver lever på lax och/eller öring under en del av sin livscykel. Norska forskare har konstaterat att smolt som levt med pH under 5,8 och aluminium i den kalkade ån, dör när de vandrar till havet. Lax som levt med pH 5,8 – 6,5 hade problem medan lax som levt med bättre pH klarade sig bättre. Laxen är flodpärlmusslans värdfisk. Därför rekommenderar norska forskare inte lägre pH än 6,4 i sina musselvatten. Läs mer här.
Naturnytt har för två år sedan vädjat om aktsamhet för flodpärlmusslan då den har svårt för sin överlevnad. Vi måste värna om våra urinnevånare i våra vatten. Läs mer här. Det är mycket glädjande att den svenska kalkningsverksamheten varit en av våra mest lyckade miljöåtgärder alla kategorier. Därför är det viktigt att vi upprätthåller de positiva resultaten och avvecklar med förstånd när det sura nedfallet minskar. Det handlar inte enbart om pH värde utan markernas buffertsystem måste också hinna återhämta sig.
