Sveriges regering har avsatt 15 miljoner kronor för att internationell expertis under tre år 2022, 2023 och 2024 skall utvärdera den svenska förvaltningen av Europeisk ål (Anguilla anguilla). FORMAS har fått uppdraget att genomföra utvärderingen.

Ålen är akut hotad och försvinner från de svenska vattendragen. När man skall förvalta en resurs är det centralt att man vet storleken på resursen. Var den 300 000 eller var den 60 miljoner innan den började försvinna? Vad var orsaken till försvinnandet och vilka åtgärder kan och bör vidtas för att återfå resursen?

Ålyngel vandrar in till hundratusentals svenska sjöar och 50 000 mil rinnande vattendrag. Ledande svenska ålforskare (Wikström/Åström) anger att det årliga behovet av ålyngel för att fylla dessa ålbiotoper är ca 118–360 miljoner invandrande ålyngel. Energiforsk rapporterar att ca 20% av ålynglen överlever till utvandrande blankålar. Det innebär att den naturliga, årliga produktionen av vandrande blankålar från Sveriges inlandsvatten var 37–72 miljoner blankålar.

Den svenska ålförvaltningsplanen (ÅFP) anger att Sveriges årliga, ursprungliga, jungfruliga produktion av blankål var 300 ton eller vid en vikt av ca 1 kg ca 300 000 blankålar. Kan detta vara rimligt? Vilken ålresurs är det Sverige skall förvalta?

Två kraftbolag har rapporterat från sin ålyngeluppsamling under 1930-40 talet i Göta Älv vid Olidan och i Lagan vid Laholm. Under en sommar kunde de samla in 5 miljoner (Olidan) resp. 1,3 miljoner (Laholm) ålyngel vid dessa två kraftverksdammar, vilket tillsammans gör 6,3 miljoner ålyngel. Enligt Energiforsk överlever ca 20% till vuxen blankål vilket innebär att de ålyngel som lyftes förbi dessa två uppsamlingsställen gav en produktion av 1 260 000 blankålar eller vid en vikt av ca 1 kg/st 1 260 ton. I Sverige finns över 2100 kraftverksdammar. Detta ger en hint om Sveriges centrala roll som produktionsområde för europeisk ål.

Danska ålforskaren Kim Aarestrup har också synpunkter på den svenska ÅFP:s uppskattning av vårt ålbestånd. Kim säger till SVT att i Danmark räknar man att deras historiska ålbestånd årligen låg på 1110 ton i sjöar och rinnande vatten – alltså tre gånger mer än vad ÅFP anger för Sverige. Samtidigt är Sverige ungefär tio gånger så stort som Danmark och ett av världens sjörikaste länder. Enligt Kim Aarestrups uppskattning bör Sverige ha omkring 30 gånger högre siffra än Danmark.

Bolagen har en frivillig överenskommelse med myndigheterna att de skall vidta åtgärder som motsvarar att de räddar 40% av den ursprungliga ålproduktionen förbi kraftverken. Kraftbolagen är ofta genom ålplaner befriade från att vidta de åtgärder för ålynglens vandring som man är ålagd genom vattendomar. 70% av utvandrande blankål beräknas i medeltal omkomma vid varje kraftverkspassage.

Eftersom ÅFP kraftigt underskattar den svenska ålproduktionen blir kraftbolagens åtgärder otillräckliga. Deras omflyttning av ålyngel och deras lastbilstransporter av blankål åtgärdar endast en bråkdel av de skador de orsakar.

Åtgärder är lika enkla som självklara: fria vandringsvägar för ålyngel uppströms till sina uppväxtområden samt fria vandringsvägar för blankål nedströms till sina lekområden i havet. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg öppnades Hertingforsen och ett fisksäkert betagaller installerades framför kraftverket. Alla vandringsfiskar kan nu vandra fritt.

Internationell expertis kan åka till Hertings kraftverk i Sverige för att se en praktisk lösning på den svenska ålförvaltningen som de är tillsatta för att utvärdera.

2023-08-10 Okome-Köinge-Svartrå hembygdförening har sitt museum inrymt i Okome gamla kvarn vackert belägen i Högvadsåns dalgång vid Stockån. Kvarnen har en kulturskatt av gamla föremål och området är ekomuseum.

Regnovädret Hans kunde ha slutat med en katastrof för denna kulturskatt. Den var bara en hårsmån från att ha gått förlorad i vattenmassorna. Vattnet steg och rann över dammkrönet och dammen var nära att brista. En rådig person kunde i sista stund öppna dammluckorna och rädda kvarnbyggnaderna med muséet från underminering och eventuell rasering.

Saken är den att Falkenbergs kommun 2015 fick en miljon kronor för att lösa problemet med den osäkra dammen och fiskvandringen. Läs mer här. Förra hösten (2022) hade kommunen efter sju års förundersökningar förbrukat 700 000 kronor av bidraget. Resterande bidrag lämnades tillbaka till länsstyrelsen med motiveringen att nu räckte inte pengarna till åtgärder.

Kommunen fortsätter att kalka Stockån för tusentals kronor årligen. Laxen stoppas fortfarande av kvarndammen där den slår sig blodig när den hoppar in i berg och betong. Årligen skulle Stockån ovanför Okome producera ca 6000 laxsmolt om den nu inte var utestängd. Det är 2/3 av den mängd smolt som beräknas produceras i Ätrans huvudfåra. Värdet av denna årliga produktion överstiger vida kostnaden för återställning av åns ursprungliga förlopp. Kommunen underlåter att ta hand om det naturkapital den är satt att förvalta.

Hembygdsföreningens ekomuseum vid Okome kvarn lever också farligt och riskeras att undermineras och svepas med vid nästa regnoväder som kommer efter ”Hans”. Kulturvärden kommer att gå förlorade vid nästa högflöde. VIVAB var också ute och återställde den raserade vägen till kommunens reningsverk. Denna kostnad lär återkomma nu när kommunen prioriterat bort restaurering av fria vandringsvägar vid Okome.

Kommunen bör kanske tänka om och slutföra det uppdrag som man fick bidrag till att rädda laxen och kulturarvet i Okome.

Läs mer vad SVT Nyheter rapporterar om kommunens nedprioritering av åtgärder vid dammen i Okome
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/lansstyrelsen-missnojd-med-kommunens-nedprioritering-av-lax-projekt

2023-08-09 I augusti 2013 sprängdes Hertingdammen. Hertingforsen har nu brusat i 10 år efter att ha varit ”död” i 70 år.

Falkenbergs stad har nu tre forsar Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen där laxen leker. Om man fortsätter Doktorspromenaden kan man gå Kungastigen från Laxstugan förbi Hertings kraftverk byggda 1903 och 1944, över GC-bron, vika av nedströms till Laxabron och tillbaka till Laxstugan. En lätt promenad på 1,2 km.

Hör man av sig till oss kan man även få en guidad tur och berättelsen om hur denna del av Ätran förvandlades från kraftverksdamm med torrfåra till en livgivande, brusande fors!

2023-07-24 I Falkenbergs stad finns tre forsar; Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen. Den unika Ätranlaxen leker i alla dessa vackra forsar. Liksom havsnejonögat, flodnejonögat, och en och annan majfisk.

Naturen i Ätran hotas av vattenkraften. Torrlägning och vattenreglering minskar årligen laxproduktionen i Ätrans huvudfåra från 70 000 laxsmolt till 9 000 laxsmolt! (Källa länsstyrelsen i Halland). Laxynglen kläcks på våren och lever en eller två säsonger i ån innan de vandrar till sina uppväxtområden i havet. Dygnsregleringen vid Ätrafors kraftverk skördar årligen 61 000 laxsmolt!

Invasiv puckellax vandrar nu 2023 in i Ätran för att leka. Puckellaxen har en livscykel som är helt skild från Ätranlaxen. Den leker tidigare, redan i augusti eller september. När den kläcks på våren vandrar ynglen redan efter några veckor ut i havet för att växa till. (Källa SLU).

Normalt sett är Ätranlaxen bättre anpassad till Ätran än Puckellaxen. Puckellaxen har nu på grund av vattenkraften fått en konkurrensfördel. Ätranlaxens yngel dödas av torrläggning och korttidsreglering. Puckellaxens yngel utsätts endast några veckor för dessa faror och har därmed avsevärt större chans att överleva än yngel av Ätranlaxen. 

Puckellaxen kan också sprida sjukdomar till Ätranlaxen. Kraftbolagen har satt ut lax till Ätran från Laholms laxodling som var smittad med laxdjävulen (Gyrodactylus salaries). Ätranlaxens yngel har hög dödlighet vid infektion av laxdjävulen medan puckellaxen klarar sig bättre genom att ynglen snabbt vandrar till havs.

Falkenbergs bestånd av atlantlax är världsunikt. Läs Wilkinsons Days in Falkenberg. Läs Andreas Hertinges berättelse om ett magiskt laxfiske i Hertingforsen. Läs Johan Bengtssons förslag om ett ”laxcentrum” vid fiskodlingen och vid Herting 2. Förslaget har presenterats för kommunstyrelsen! Läs Olle Calles beskrivning av hur Hertingprojektet inte bara är unikt i Halland utan även internationellt!

Det är dags att riksdagspolitiker och kraftbolagen tar sitt miljöansvar och förbättrar livsvillkoren för Ätrans unika natur!

2023-07-24 Högvadsån brukar kallas Ätranlaxens barnkammare. Här får vattenflödet stängas av så att ån sinar. Laxens avkomma andas med gälar och utan vatten kvävs laxen.

Naturnytt besökte 2023-06-26 Sumpafallens Naturreservat i Högvadsån. Skyltar berättar att i detta Natura 2000 område har Ätranlaxen sin barnkammare.

Men ån var nästan torrlagd och vattentemeraturen en bra bit över 20 grader. Slemmiga grönalger växte och frodades i det låga och varma sommarvattnet.

Saken är den att uppströms vid Ödegärdets kraftverk i Älvsered var ån helt avstängd och inget vatten framsläpptes. Minikraftverket har en vattendom som tillåter att vattenflödet helt stryps till laxens stora olycka.

Ätrans vattendomar skulle ha miljöprövats 2024. Men Sveriges nuvarande regering har pausat miljöprövningen av vattendomar.

Tills vidare får vattenflödet i laxens barnkammare strypas helt. Sverige ignorerar tills vidare helt EU:s lagstiftning om Vattendirektivet och Habitatdirektivet (N2000).

Även korttidssregleringen vid kraftverket i Ätrafors dödar årligen 61 000 laxsmolt enligt Länsstyrelsen i Halland. För laxens skull får vi hoppas att Sverige ändrar inställning och följer den internationella lagstiftning som vi gemensamt faställt i EU.

2023-07-23 För exakt tio år sedan påbörjades arbetena med Hertingforsen. Forsen hade då varit torrlagd i 70 år och allt vatten togs genom kraftverkets turbiner.

Doktorspromenaden har förlängts med ”Kungapromenaden” som går från Laxastugan förbi Hertings båda kraftverk och vidare på den nya Gång-Cykelbron över Ätran. Promenaden fortsätter nedströms förbi hela den naturliga Hertingforsen där laxarna leker ostört och forsärla, kungsfiskare och en och annan utter finner sin föda. Kung Carl XVI Gustaf gick denna promenad när han invigde Hertingforsen 2014-04-01. Missa inte att vandra i Kungens fotspår och reflektera över Kungens förhoppning att fler skall följa detta goda exempel.

Besök därför denna unika plats när Ni vandrar utefter Ätran i Falkenberg! Laxfiskeren Andreas Hertinge beskriver vad den återställda forsen kan betyda för en laxfiskare i berättelsen ”Magiskt sommarfiske”. Detta upptäcktes redan på 1800-talet av Wilkinson som skrev boken ”Days in Falkenberg”. Har Ni tur kan Ni få se en hoppande lax eller varför inte en flugfiskare som likt Andreas och Wilkinson upplever sitt magiska sommarfiske i Ätran.

Läs mer om Hertingprojektet här eller kontakta Firma Ingemar Alenäs för en guidad tur vid forsen! Vi berättar gärna mer om vad som hänt i Ätran sedan kraftverksdammen revs för 10 år sedan!

2023-06-01 Flödet minskar i Ätran. Beror det på klimatet eller andra faktorer? Bilden visar förra årets lågflöde.

Länsstyrelsen i Halland skriver i sin bevarandeplan för Ätran: ”Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt (icke könsmogen ung lax som migrerar till havet) i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Det reglerade flödet i Ätran vid Yngeredsfors har de senaste dagarna på dygnsbasis varierat mellan 14 till 15 m3/s. Den 2/6 kl 0700 är elpriset uppe i 137,81 öre per kWh och då körs enligt bolagets hemsida 33,1 kbm/s vid Ätrafors. Kl 2300 den 2/6 sjunker elpriset till 98,97 öre per kWh och då kör bolaget 10,6 kbm/s vilket är mindre än som överenskommits.

Bolaget bryter således mot den frivilliga överenskommelsen om ökad minimitappning i Ätran, inte på grund av lågt flöde i Ätran utan på grund av att man kan få en marginell ökning av sina vinster.

Situationen för laxen i Ätran är nu kritisk. SLU föreslår 2023 ett fiskeförbud på Ätranlax för att rädda laxen som inte längre har en säkrad bevarandestatus. Stoppat laxfiske skulle rädda något hundratal laxar från att bli uppfiskade i Ätran. Minskad korttidsreglering skulle ge överlevnad för tiotusentals Ätranlaxar.

Omprövningen av Ätran är pausad av regeringen. Myndigheterna har klassat Ätrans naturvärde som lägre än Nissans. Myndigheterna har dessutom klassat Ätrans N2000 område som KMV, kraftigt modifierat vatten. Det kan innebära att bolagen har begränsade skyldigheter att åtgärda den förödande korttidsregleringen av Ätran. Regleringen påverkar även ål, majfisk, havsnejonögon och övrig natur i Ätran.

Stora resurser läggs på rening av avlopp och kalkning för att ge Ätrans fiskarter en god livsmijö. Det är dags att även vattenkraften tar sin del av ansvaret för miljön. Frivilliga överenskommelser fungerar endast delvis. För att följa EU:s vattendirektiv och N2000 är Ätran i akut behov av nya miljöanpassade vattendomar. Ätranlaxens framtid behöver säkras.