Ålen har funnits i 70 miljoner år. Det borde innebära att vi behandlar ålen med respekt så att inte vi blir den generation som utrotar ålen från Sveriges sjöar och vattendrag.

350 f.Kr. Aristotiles skriver i ”Historia animalium” att ålen föds ur sjöarnas bottenslam.
1550 Gustav Vasa får en femtedel av statens skatteintäkter från ålfisket.
1800-tal. Inlandsvattnens fiskbiomassa utgjordes till hälften av ål. När ålen utestängs ändras hela ekosystemet och sjöarnas näringsbiologi.
1900-talets första hälft. Vattenkraften byggs ut med tusentals dammar i Sverige. Forsar torrläggs, biotoper överdäms, vattnen korttidsregleras. Enorma, okompenserade skador uppstår.
1933 Statkraft insamlar 1,3 ton ålyngel i Lagan dvs. ca 1,3 miljoner naturligt invandrande ålyngel. Energiforsk anger att 20% blir blankål dvs minst 260 ton blankålar vandrade årligen ut från Lagan!
1973 Ätrans vattenvårdsförbund bildas. Fiskerikonsulent Gösta Edman: ”Om det inte ordnas fria vandringsvägar för ålen i Ätran, kommer ålen att försvinna från vattensystemet inom en snar framtid”. Källa: ÄVVF historik
1984 Ålplan Ätran diskuteras. Drygt ett trettiotal vattenkraftsägare befrias enligt planen från vattendomar med skyldighet att hålla fria vandringsvägar. Bolagen bekostar istället omflyttning av ålyngel till sjöar ovanför kraftverken. Efter ca 20 år när dessa ålar vuxit till blankålar som skall vandra ut, dör de i kraftverkens galler och turbiner. Liknande destruktiva ålplaner finns i flera vattenområden.
2007 EUROPISKA RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Varje medlemsstat skall årligen rädda minst 40% av mängden ursprungligt utvandrande ål, dvs av de som naturligt vandrade ut före vattenkraftens påverkan. Sätts denna siffra för lågt blir åtgärderna få och ålen riskerar att utrotas från våra inlandsvatten.
2009 Sveriges ålförvaltningsplan (ÅFP) antas och godkänns av EU. Inlandsvattnens ursprungliga ålproduktion anges till endast 300 ton per år. Forskare från SLU har uppskattat inlandsvattnens årliga ålproduktion till mellan 37 000 och 72 000 ton.
2010 Karlstads Universitet beräknar empiriskt vid fångst med ålfällor att 5322 blankålar vandrar ut från Ätran detta år. Merparten dör vid kraftverken då bolagen i Ålplan Ätran är befriade från att hålla fria vandringsvägar. ÅFP beräknar Ätrans jungfruliga, årliga ålproduktion till endast 1878 blankålar! Ätrans rika ålbestånd utrotas! Källa: Ål i Ätran.
2014 Kung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen med återställda vandringsvägar för alla fiskar i Ätran. Alla ålar kan nu vandra fritt både uppströms och nedströms förbi Hertings kraftverk. Det finns lösningar för att rädda ålen förbi kraftverken.
2015 Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder som syftar till att förebygga artskyddsbrott, och stärka och samordna berörda myndigheters arbete mot artskyddsbrott.
2019 Ålevangeliet blir storsäljare och vinner Augustpriset.
2019 Finska Jord- och Skogsbruksministeriet fastställer värdet på en ål till 3510 euro. Värdet underlättar behandlingen av förseelser och brott i domstolar mot artskyddet.
2021 Sveriges statssekreterare döms för tjuvfiske av 11 ålar – får böta 38 800 kronor för brott mot fiskerilagen. Inget straff utdöms enligt artskyddslagstiftningen. NOA utreder frågan.
2021 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen”.
2022 Uppdrag granskning sänder ”Den sista ålen – vad hände sen?”
2022 Uppdrag granskning sänder ”Ursprungsålen”. Danske professorn Kim Aarestrup räknar med att Danmarks historiska ålbestånd årligen producerade 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Professorn menar att Sveriges ursprungliga produktion av ål före vattenkraften har varit ca 30 till 40 gånger större än Danmarks, dvs. minst 33 300 ton och inte 300 ton som Sverige rapporterat till EU.
2022 Regeringen beslutar M2022/02251 pausa vattenkraftens omprövning för moderna miljövillkor.
2022–24 Sveriges regering ger FORMAS 12 miljoner koronor för uppdraget N2022/01282 att internationella experter till dec. 2024 utvärderar den svenska ålförvaltningen.
2023–24 Sveriges regering ger Affärsnätverket Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag KN2023/02319 att undersöka hur miljöprövningen av vattenkraften påverkar elsystemet.
2023–2026 Myndigheterna utlyser 21 miljoner kronor för att forska på vattenkraftens miljöpåverkan. Forskare får i uppdrag att påvisa riskerna med att återställa de stängda vandringsvägarna för fisken. Projektet kallas ”Riskvatten”. Är naturligt fria forsar och vandringsvägar ett problem som orsakar spridning av sjukdomar, invasiva arter och miljögifter?
2030 Produktion av blankål från naturligt invandrande ålyngel bedöms upphöra i svenska inlandsvatten år 2030. Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2022:2 se graf nedan.
2024–2044 Miljöprövningar av vattenkraften kommer under de närmaste 20 åren att innebära miljöhänsyn med minskad fysisk påverkan med fria vandringsvägar och ekosystem med ål och övriga vandringsfiskar som lax, havsöring, harr, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, sik, kungsfiskare, utter m.fl. arter.

Ålynglen måste få vandra till uppväxtområden i sina inlandsvatten.
Ålföräldrarna (blankålen) måste få vandra från inlandsvattnen till Sargassohavet för att leka. Stoppas ålen av vattenkraften blir den inte fossilfri – den bidrar till att ålen blir en fossil art.
Vad händer nu – för ålen i tiden – medan tid är?

2023-03-07 Regeringen ger nu Affärsnätverket svenska kraftnät m.fl. uppdraget att kartlägga vilka konsekvenser det blir för elsystemet när vattenkraften skall miljöprövas.

Regeringsuppdraget KN2023/02319 går till Affärsnätverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet samt Havs- och Vattenmyndigheten att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften kan medföra m.m. Uppdraget lyder:

”Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt förmår svara upp mot förändrade behov bedömer regeringen att effekterna av omprövningarna av vattenkraften bör kartläggas och det nationella riktvärdet ses över”. På regeringens vägnar ”Klimat- och näringslivsdepartementet”

Miljöprövningen av vattenkraften är en av Sveriges viktigaste miljöfrågor som legat vilande i ca 100 år. Nu bjuder Klimat- och näringslivsdepartementet in Affärsnätverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet att kartlägga konsekvenserna för elsystemet. Miljöprövningen borde naturligtvis först och främst kartlägga konsekvenserna för miljön! Inget av detta efterfrågas i regeringsuppdraget.

Energimyndighetens hemsida skriver om energipolitiken: ”Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet med konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Vår energipolitik grundar sig på den lagstiftning som fastställts inom EU”.

Miljödepartementet, som är avställt, borde ge Naturvårdsverket i uppdrag att bedöma effekterna av omprövningarna av vattenkraften och se över det nationella riktvärdet så att det anpassas till internationellt och nationellt beslutade miljömål.  ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ett rikt växt och djurliv”, ”Vattendirektivet”, ”Ålförordningen”, ”EU:s nya strategi för biologisk mångfald 2030” samt nya internationella mål enligt Aichimålen och CBD COP15 överenskommelserna är alla avgörande riktlinjer för att Sverige skall klara att anpassa vattenkraften till antagna miljömål med hänsyn till såväl ekosystemtjänster som anpassad energianvändning.

Uppdraget att kartlägga konsekvenserna för miljön skulle kunna ha sett ut på följande sätt om det hade kommit tillstånd:

”Mot bakgrund av den snabbt minskande biologiska mångfalden och behovet att säkra resilienta, hållbara ekosystem som snabbt kan svara upp mot ett tryggt behov av livsmedel och andra socioekonomiska ekosystemtjänster vid såväl pandemi- som konfliktsituationer, bedömer regeringen att miljöeffekterna av omprövningarna av vattenkraften bör kartläggas och det nationella riktvärdet ses över”. På Regeringens vägnar ”Miljödepartementet”

Det är mycket olyckligt när svensk vattenkraft för första gången nu miljöprövas om hänsyn inte kommer att tas till de unika värden som Sveriges över hundratusen sjöar och vattendrag representerar.

2023-03-03 Sverige är ett av Europas sjörikaste länder med hundratusentals sjöar och vattendrag. Sveriges inlandsvatten hade en betydande produktion av ål som nu medvetet offras.

Den europeiska ålen är en akut hotad art. Europeiska unionen upprättade därför RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Enligt förordningen skall varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten av ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner. Förordningen är antagen av samtliga länder.

Energiministern får frågan vid en presskonferens i december 2022 om inte Sverige riskerar böter för pausad miljöprövning, när vi inte följer den gemensamma lagstiftningen i vattendirektivet och ålförordningen. Ministern svarar att ”det är självklart en avvägning vi gjort av vad är det som kommer att kosta mest”. 

Sverige och Finland har på regeringsnivå ett samarbete när det gäller viktiga politiska beslut. Finska miljöministeriet har gett den europeiska ålen ett värde som kan tillämpas när det gäller tjuvfiske eller annan miljöskada. Ministeriet har satt värdet till 3510 euro per ål.

Svenska Havs- och Vattenmyndigheten har hand om reglerna för ålfisket. Reglerna har varit mycket omdebatterade. Ålfisket i Sveriges inlandsvatten är fritt uppströms tredje kraftverket. Myndighetens motivering är att ingen ål ändå kan passera levande nedströms genom kraftverken.

De åtta största kraftbolagen i Sverige har gjort frivilliga överenskommelser med myndigheterna om hur de skall bidra till att rädda ålen i Sveriges inlandsvatten. På Energiforsks hemsida kan vi 2023-03-03 läsa om deras projekt ”Krafttag ål”.  Inriktningen på åtgärderna är att omflytta ålyngel från kusten i andra länder till havskusten i Sverige. Omflyttningen av ålyngel till inlandsvattnen upphör. Blankål skall fiskas i Sveriges inlandsvatten och köras med tankbil förbi kraftverken till kusten. Detta kallas PR-mässigt för ”Trap & Transport” och ”Eels on Wheels”. Målet för 2022 var biltransport av femton tusen blankålar.

Pudelns kärna är då hur stor var den ursprungliga, jungfruliga, opåverkade produktionen (B₀) av vandrande blankål från Sveriges inlandsvatten? Ledande svenska ålforskare (Wikström/Åström) och Energiforsk anger att (B₀) var 37–72 miljoner blankålar per år. Denna storleksordning stöds också av danska ålforskare. Det innebär att ett årligt värde på (B₀) var 130 till 253 miljarder euro. Sveriges fiskevattenägare förvaltade dessa värden. På Gustav Vasas tid inbringade ålfisket 1/5 av statens totala inkomster.

EU kräver att 40% av (B₀) klarar sig oskadda förbi vattenkraftverken ut till havet. Sveriges Ålförvaltningsplan (ÅFP) anger att (B₀) var 0,3 miljoner blankålar vilket är ett absurt lågt antal jämfört med ålforskarnas bedömning. Bolagens PR-kampanjer med omflyttning av ålyngel och ”Eels on Wheels” är en droppe i havet för att ta Sveriges ansvar för ålens överlevnad.

Sveriges sjöar kan lätt göras tillgängliga för vandringsfisken och ålen. Hertingprojektet är ett av de goda exemplen som visar på effektiva åtgärder. Sverige har valt en annan väg. Kraftverk klassas som KMV där inga miljöåtgärder skall göras för fria vandringsvägar. Vi offrar fungerande habitat och ekosystem med ål, majfisk, staksill, sik, havsnejonöga, flodnejonöga, lax och havsöring.

Sveriges inlandsvatten producerade ekosystemtjänster från vandringsfiskar som årligen var värda miljardbelopp. Sveriges regering väljer bort dessa miljövärden. Valet innebär att ett flertal arter av vandringsfiskar inklusive ålen, inom kort kommer att försvinna från den svenska naturen.

Beslut har dock ändrats förr när vi till fullo förstått innebörden av besluten. För ålens, majfiskens, havsnejonögats, laxens och vår egen skull hoppas vi att de styrande omprövar beslutet så att antagna miljömål och internationell miljölagstiftning prioriteras framför kortsiktig vinning.

2023-03-01 Frågan är om vi vill rädda ålen i Sverige? Varje år dör hundratusentals ålar helt i onödan i våra svenska vatten.

Miljontals ålynglen hindras och dör årligen vid kraftverksdammarna. Hundratusentals lekmogna blankålar dör årligen vid kraftverkens galler och turbiner. Hertingprojektet visar att vi kan återställa fria vandringsvägar för våra vandringsfiskar. Ålslakten i Sverige sker helt i onödan.

Svenska ålexperter Wikström/Åström har beräknat den naturliga, årliga invandringen av ålyngel till svenska inlandsvatten som är nödvändig för att upprätthålla en naturlig produktion och lekvandring av blankål till Sargassohavet. 118–360 miljoner invandrande ålyngel är deras expertbedömning.

Energiforsk samlar kraftbolagens betalda ålexperter och de rapporterar att ca 20% av ålynglen överlever till utvandrande blankålar. Det innebär att den naturliga, årliga produktionen av vandrande blankålar från Sveriges inlandsvatten var 37–72 miljoner blankålar enligt Energiforsk.

Sverige har därmed ett stort ansvar för den akut hotade europeiska ålens överlevnad. De åtta största kraftbolagen i Sverige utför åtgärder i en satsning kallad ”Krafttag ål”. Bolagen utför huvudsakligen två åtgärder, omflyttning av ålyngel till svenska inlandsvatten och biltransport av blankålar förbi kraftverken.

Årligen har bolagen transporterat ca 0,4 miljoner engelska/franska ålyngel med flyg till Sverige. Bolagens mål är att ca 0,015 miljoner blankålar fiskats av fiskare och transporterats med lastbil till kusten. Bolagen kallar projektet ”Eels on Wheels”. Alla förstår att ”Krafttag ål” endast är en droppe i havet för att verkligen rädda den hotade ålen. Åtgärden betyder mer för PR-värdet än för ålens överlevnad. Vattenkraftbolagen hjälper 15 000 ålar ut på sin långa vandring | (energiforsk.se)

Alla förstår också att den enda åtgärd som räddar ålen är att öppna fria vandringsvägar. Problemet är att vattenkraften har omoderna miljötillstånd som ger dem rätt att döda alla ålar vid kraftverken. De kraftverk som har villkor i sina vattendomar att ordna fria vandringsvägar har blivit befriade från dessa krav av Länsstyrelserna mot att de omflyttar några få ålyngel från utlandet till Sverige. Detta hjälper inte ålens överlevnad.

Svensk ålförvaltning måste tillåta ålynglen att komma till svenska vatten och växa. Svensk ålförvaltning måste tillåta blankålen att vandra till havet för att leka. Fria vandringsvägar är lösningen som bl.a. tillämpas vid Hertings kraftverk i Ätran.

Regeringen har pausat omprövningen av vattenkraften. Formas har fått 12 miljoner kronor för att utvärdera den svenska ålförvaltningsplanen till 2024-12-31. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har gett forskarna 21 miljoner kronor för att till 1 mars 2026 bl.a. utvärdera negativa effekter och risker med att öppna fria vandringsvägar för ålen. Projektet kallas ”Riskvatten”. Fria vatten för miljoner | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Handen på hjärtat. Vill Sverige ta sitt ansvar för att rädda den akut hotade europeiska ålen och den biologiska mångfalden i våra svenska sjöar och vattendrag?

2023-02-26 Vattenkraften utrotar ett flertal fiskarter från sjöar och vattendrag i södra Sverige. Detta är välkänt men vi fokuserar helst på att rädda hotade arter i fjärran länder. Nu är det hög tid att ta hand om den unika svenska naturen.

Martin Falklinds naturdokumentär och trilogi ”Fiskarnas Rike” har fått utmärkelsen ”Best Environmental Film” samt ”Best Nature Film” vid Filmfestivalen i Cannes. Temat var ”Remember the Future”. Svenskarna har fått en dokumentation av det vackra och fascinerande livet under ytan i hundratusentals svenska sjöar och vattendrag.

SVT:s dokumentärer ”Den sista ålen” och uppföljarna ”Den sista ålen – vad hände sen” och ”Ursprungsålen” har på ett påträngande sätt förklarat vad som händer vid de svenska kraftverken där den akut hotade ålen offras. Ingen kan förbli oberörd av dessa scener.

Artutrotningen började med att Sveriges sydligaste bestånd av harr försvann från Lagan. Sportfiskarna har startat ett projekt för att undersöka återintroduktion av den försvunna harren.

Den vårlekande siklöjan finns kvar i ett fåtal sjöar i världen. Fegen är en av dessa sjöar. Kraftbolaget reglerar Fegen med 1,8 meter vilket innebär att omfattande strandområden torrläggs. Stranderosion och sedimentflykt ger tidvis syrebrist i Fegens djupområden där den akut hotade löjan leker. Ett av värdens få kvarvarande bestånd är på väg att offras. Fiskgjuse och storlom är andra arter som lider av den omfattande regleringen av sjön Fegen. Allvarlig syrebrist i sjön Fegen | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Hallands landskapsdjur laxen är under gränsen för en gynnsam bevarandestatus i flertalet hallandsåar. (Källa: SLU). Flera laxbestånd har mist sin genetiska särart. Nio laxälvar på västkusten bedöms ha en reducerad produktion som ligger under gränsen för bevarande. Ätrans unika laxbestånd bedöms enligt SLU att liksom nio ytterligare älvar ha risk för reducerad produktion. Årligen dör 61,000 laxsmolt i Ätran på grund av Unipers korttidsreglering och åtgärder vid Ätrafors kraftverk. (Källa: Länsstyrelsen i Halland). Ätranlaxen är hindrad från att nå sina forna lekområden uppströms Ätrafors.

Ålen är akut hotad. Ca 100 000 ålar beräknas årligen dö i vattenkraftens galler och turbiner i Sverige och de invandrande ynglen stoppas av dammar från att nå sina uppväxtområden i tiotusentals svenska sjöar och vattendrag. Endast en hundradel av Europas ålbestånd finns kvar. Enbart i Ätran omkommer nu årligen (2010) ca 5000 blankålar i kraftverken. Källa: Ål i Ätran. I ”Ålplan Ätran” ger Länsstyrelsen alla kraftbolagen tillstånd att ignorera de vattendomar som kräver ålens fria vandring. Finska Miljöministeriet har beräknat värdet av en ål till 3510 euro. Kraftbolagen i Ätran dödar således i dag årligen utvandrande blankålar till ett värde av 3510×11,13×5000 kronor = 195 331 500 kronor.

Havsnejonögat är en akut hotad art som enligt forskarna i Sverige minskat från 1000 till 100 lekmogna individer på några få år. Ätran har Sveriges rikligaste förekomst av havsnejonöga. Arten kan vandra 20-850 km upp i vattendragen för lek men hindras i Ätran av Ätrafors kraftverk. Uråldriga fisken på väg att utrotas – regeringen fördröjer miljöåtgärder – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio 

Majfisken och staksillen fanns förr rikligt i Sveriges sydligaste vatten. I Rhen i Tyskland fångades vissa år på 1800-talet över 250 000 ton. Alosasillarna tävlade förr med laxen om att vara älvarnas viktigaste fiskresurs. Majfisken kan vandra 800 km uppströms havet i vattendragen för att leka.

Under 2000-talet har endast tre majfiskar registrerats från Ätran. 2011-06-03 sportfiskades en majfisk i Garvareforsen, 2018-06-07 filmades en i kameran vid Herting och 2018-09-18 fångades en utlekt majfisk i besefällan. Det vore en stor förlust om dessa Alosasillar helt utrotades från Ätrans vatten!

Sverige har med sina över 100 000 sjöar och vattendrag en unik ställning i Europa. Vi har fått ett ovärderligt natur- och kulturarv att förvalta. Fria vandringsvägar är en förutsättning för överlevnad av alla våra vandringsfiskar som ål, lax, havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk och staksill. Föråldrade vattenlagar som tillåter miljöskada och utrotning av arter behöver snarast bytas mot en vattenlagstiftning som enligt gällande EU-direktiv säkrar god ekologisk status i våra svenska vatten.

2023-03-13 Flera forskningsprogram skall nu visa hur våra vatten skall förvaltas efter omprövningen av vattenkraften. Laxen och ålen längtar efter lösningarna.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avsätter 21 miljoner kronor till sex forskningsprojekt som skall ”underlätta genomförandet av Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften”. Projekten skall utföras från första mars 2023 till sista februari 2026.

FORMAS har 2022-05-25 N2022/01282 fått regeringsuppdraget att för 15 miljoner kronor utvärdera svensk ålförvaltning till 2024-12-31. Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder att användas för en nationell omprövning av vattenkraften (NAP) de kommande 20 åren.

Hur skall Naturvårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens sex projekt underlätta genomförandet av Nationella Planen med fria vatten för miljoner fiskar?

Samhällsekonomi och konfliktlösning
Tre projekt med en budget om 15 miljoner kronor skall utföras under perioden första mars 2023 till sista februari 2026. Projektens fokus ligger på samhällsekonomi och intressekonflikter när nuvarande omoderna vattenlagar från 1918 skall ersättas med modern miljölagstiftning. För det första skall det särskilt utredas hur förlorad elproduktion bör värderas samhällsekonomiskt. Forskare inom statsvetenskap, process- och miljörätt skall studera de intressekonflikter som uppstår vid införandet av modern miljölagstiftning. Forskarna skall identifiera hur myndighetspersoners rättsbefogenheter och politiska normer påverkar prioriteringar och samverkan.

Påverkan ekosystem
Tre projekt med en budget om 6 miljoner kronor skall utföras under perioden första mars 2023 till sista februari 2025. Projektens fokus ligger på att identifiera eventuella negativa effekter i s.k. riskvatten, vid införandet av moderna miljölagar med fria vandringsvägar. Negativa effekter som skall studeras är spridning av sjukdomar, hälsofarliga ämnen och invasiva arter. Dessutom skall lämpliga fiskevårdsåtgärder i reglerade sjöar och magasin utredas ytterligare.

Ser inte mångfalden för vanligt vatten
Omprövningen av vattenkraften är en process som innebär konfliktlösning. Därför är det positivt att myndigheterna avsatt 21 miljoner kronor för att underlätta genomförandet av den nationella planen (NAP). Problemet med myndigheternas satsning är att de missar huvudsyftet med NAP som är att ”säkra en hållbar vattenresursförvaltning som gynnar den biologiska mångfalden i rinnande vatten”. Myndigheterna stöttar däremot ekonomisk och ekologisk forskning som syftar till att permanenta nuvarande missförhållanden med reglerade sjöar och stängda vandringsvägar. Kraftbolagens nuvarande kompensationsodling är en större risk för spridning av sjukdomar än fiskarnas naturliga vandring, vilket kan exemplifieras med aktuella fall från Ätran.

Kraftbolaget satte ut 1200 odlade laxsmolt i Ätran i slutet på 1980-talet. Kraftbolagets laxodling i Laholm var vid tillfället smittad med laxparasiten Gyrodactylus salaris. (Pers.com. G. Malmberg SU, Viggo Persson bolaget, B. Holmberg FiV). 1991 konstaterades smitta i Ätran (Alenäs, Malmberg, Carlstrand). Överlevnaden på naturliga laxsmolt är sedan dess kraftigt reducerad.

Karantäniserade ålyngel sätts ut i Ätran både nedströms och uppströms Ätraforsdammen. 2020 rapporterades smitta av ”vita pricksjukan” Ichthyophthirius multifilis hos ålyngel fångade i ålyngelledare vid dammen. (Pers.com J.Tielman). Kraftbolagen sätter ut yngel och blir därmed berfriade från att hålla fria vandringsvägar. SVA har rapporterat smittan i Ätran 2021. Hälsostatusen på de utsatta ålynglen från karantänen i Helsingborg, som förser hela Sverige med ålyngel, är sekretessbelagd handling. Ålyngel som stoppas vid Ätraforsdammen har kraftigt stört simbeteende.

Lösningar finns
Hertingprojektet visar att vi redan 2012 kunde genomföra en modern omprövning av vattenkraften som innebar fria vandringsvägar och en återställning av hydrologin. Därför finns ingen anledning att avvakta utvärderingar av pågående forskning (FORMAS, Naturvårdsverket och HaV) för att framgångsrikt genomföra NAP. Behovet är dessutom akut då det utan paus beräknas ta ca 20 år att genomföra NAP i alla Sveriges avrinningsområden. Både pågående och nya relevanta forskningsrön får implementeras i vattenkraftens moderna miljövillkor efter hand som de tas fram.

Genomförandet beslutat
Förenta Nationerna antog december 2022 ”Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” (GBF) vid COP15 mötet i Montreal. Mötet enades om 30/30 målet till 2030 och samtliga medlemsländer är uppmanade att implementera strategin i sin förvaltning. Denna strategi innehåller tydliga krav på restaurering av naturmiljöer, bland annat återskapandet av 25 000 km fritt strömmande vatten. Här kommer Sveriges hantering av omprövning av vattenkraften med restaureringsinsatser att vara avgörande för genomförandet av vår del av strategin.

2023-02-06 Sverige har över 100 000 sjöar där merparten är lämpliga som uppväxtområde för europeisk ål. Tyvärr stänger 10 0000 dammar och 2 000 vattenkraftverk numera vandringsvägarna för ålen till tidigare uppväxtområden.

Regeringen ger Formas i uppdrag (2022-05-25 N2022/01282) att anlita internationell expertis som skall genomföra en internationell utvärdering av svensk förvaltning av europeisk ål. Myndigheten ska senast 31 december 2024 lämna en slutredovisning till Regeringen. Totalt anvisas 15 miljoner kronor till uppdraget. Samtidigt som forskning pågår har den hotade ålen ett akut behov av åtgärder för att överleva.

Sveriges mål för ÅFP

Nuvarande förvaltning och åtgärder
Sverige missar förvaltningen av ålen eftersom den baseras på en ursprunglig produktion av 300 ton blankål, vilket är minst två tiopotenser för lågt, med hänsyn till Sveriges ursprungliga produktion av lekvandrande ål. Konsekvensen blir att en åtgärd bedöms som tillräcklig när den endast åtgärdat en hundradel av behovet. I januari 2021 kunde vi läsa på SLU:s hemsida en artikel skriven 2016: ”I Sverige realiserades vår plan 2009. Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. Artikeln är nu borttagen från hemsidan.

Sverige satsar främst på omflyttning av ca en miljon karantäniserade ålyngel, vilket är en kontraproduktiv åtgärd för att gynna produktion av lekvandrande blankål. Sveriges satsning på Trap & Transport av ca 12 ton blankålar är en mycket liten åtgärd i sammanhanget.

Stor åtgärdsbrist råder i dag när det gäller att lösa vattenkraftens påverkan på fria vandringsvägar för ål. Tillsyn och dokumentation saknas i allmänhet när det gäller vattenkraftens påverkan. Åtgärdsbrist råder även avseende försurning, miljögifter och påverkan från de areella näringarna.

Vad behöver förbättras?
Målet bör vara baserat på en årlig, naturlig invandring av 118–360 miljoner glasålar, vilket innebär att målet skall relatera till en ursprunglig produktion av 37 000 – 72 000 ton blankål (Elforsk anger 20% överlevnad av glasål) för att följa EU:s beräkningsgrunder.
Fria vandringsvägar uppströms och nedströms är en förutsättning för att målet skall kunna uppnås. Arbetet med omprövning av vattendomar för fria vandringsvägar har anvisats 10 miljarder och beräknas pågå under en 20-årsperiod. Ålen är nu akut hotad varför arbetet behöver påskyndas.

Vattenkemi, miljögifter och areella näringar behöver ses över för att minska negativ påverkan. Tusentals sjöar är försurade och behöver kalkas för att upprätthålla en god produktion av ål. EU pengar till kalkning för ålen! | Ingemar Alenäs (alenas.se) Förvaltningen av fisket behöver anpassas till beståndets storlek så att målet uppnås.

Hertingprojektet är ett gott exempel där forsen återställts och fiskens vandringsvägar är fria för katadroma och anadroma fiskarter såväl uppströms som nedströms till lek- och uppväxtområden.
Projektet är ett föredöme avseende åtgärder och snabb omprövning av vattendomar. Fria vandringsvägar för alla fiskarter och god ekologisk status i forsen har gett önskat resultat.