2024-03-06 Staten har sedan 1978 finansierat kalkning av sjöar och vattendrag. Nu stryper staten anslagen till kalkning och offrar den biologiska mångfalden i tusentals svenska vatten. Det som byggs upp under mer än 50 års miljöinsatser raseras nu i snabb takt. I strid mot nyligen gjorda överenskommelser (COOP 15) för miljön.

Kalkningen är en effektiv miljöåtgärd för att motverka försurning orsakad av skogsavverkning och utsläpp av försurande ämnen. Kalkning, enskild avloppsrening, kommunal rening, industriell rening, restaurering och biotopvård har gjorts av samhället med miljardinsatser. Indragna anslag till kalkning av sjöar och vattendrag är en kontraproduktiv åtgärd som inte tar hänsyn till tidigare åtgärder.

Enligt åtgärdsplanerna ska länsstyrelserna ange behovet av kalkning till Havs- och vattenmyndigheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland påtalar att behovet nu är större än bidraget men regeringen har redan beslutat att strypa kalkanslagen. 2023 var anslaget 172 miljoner kr, men de senaste årens kraftiga prisökningar på kalk resulterade i att kalkningen ändå minskade från 14 300 ton till 11 600 ton. 2024 är anslaget 160 miljoner kr. För Västra Götalands del innebär det en minskning på drygt 1,7 miljoner jämfört med 2023. Länsstyrelsen aviserar att ett större antal tidigare kalkade sjöar nu blir utan kalk.

Neddragningen bryter mot EU:s vattendirektiv som säger att man inte får vidta åtgärder som försämrar vattenkvalitén. Men är politikerna som tar besluten medvetna om att de bryter mot EU:s gemensamma lagar och vad det får för konsekvenser här i Sverige?

• Sjöarna i Västra Götaland beräknas få 1000 ton mindre kalk 2024.
• Halland har 1094 sjöar. 245 av dessa sjöar kalkas, vilket innebär att många sura sjöar kvarstår. Falkenbergs kommun har tidigare fått EU-bidrag för att kalka sura sjöar och rädda akut hotad ål.
• Dagens skogsbruk förvärrar försurningssituationen samtidigt som sjökalkningen minskar.
• Halten av oorganiskt aluminium i vattendragen ökar när pH-värdet sjunker. Aluminiumet är mycket giftigt för levande organismer.
• Kvicksilverhalten i gädda ökar vilket är en fara för gravida kvinnor och barns hälsa. Storlom och fiskgjuse fångar fisk med högre innehåll av kvicksilver och reproduktionen skadas.
• Fiskarnas hälsa påverkas. Mörtens reproduktion uteblir. Abborren får ”puckelrygg” orsakat av deformerade ryggkotor. Det innebär ett stort lidande för fiskarna samtidigt som de blir färre.
• Ålynglens uppväxt påverkas negativt. Ålen är redan nu akut hotad av vattenkraften. Ytterligare försurningspåverkan blir kritisk i ett akut skede för Sveriges bidrag till Europas ålbestånd.
• Fiskevårdsföreningarnas arbete undergrävs. Fisketurismen minskar liksom antalet stugnätter och försålda fiskekort. Detta slår hårt mot en levande landsbygd. Hur väljs drabbade områden ut?
  
  Beslutande politiker skrev nyligen på en överenskommelse i Montreal (COOP 15) om att Sverige tillsammans med andra länder skall restaurera 30% av alla förstörda ekosystem (inkl. inlandsvatten) till år 2030. Försurade svenska sjöar är ett exempel på detta. Det ökar inte trovärdigheten att Sverige handlar i strid mot nyligen gjorda överenskommelser.
  
  Beslutande politiker och personer borde få en ”snabbutbildning” i försurningens orsaker och konsekvenser. Då skulle man se det som självklart att underhålla de investeringar som görs i Sveriges sjöar. Sjöarnas biologiska mångfald är en investering i en levande landsbygd och Sveriges framtid. Varje satsad krona för biologisk mångfald ger 8 gånger insatsen. Källa: Europaparlamentet.