Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

EU förbjuder ålfiske 2019

2018-12-19 EU:s ministrar förhandlade från i måndags morse till tidigt in på onsdagsnatten och enades om att skydda den hotade ålen med ett ålfiskeförbud för all ål under tre månader 2019. Samtidigt utestängs glasålen från svenska vatten och svenska silverålar läggs på soptippen!

Förbudet omfattar nu även glasålen som fiskats vid Europas kuster och exporterats till bl.a. Kina. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Sveriges Radio: – Det här är ett sätt att kunna rädda ålen som faktiskt är i ett väldigt allvarligt skick. Sverige är ett av de länder som har drivit på för ett förbud mot ålfiske i hela EU.

Mindre känt och ytterst pinsamt för Sveriges miljöimage är att landsbygdsministern samtidigt till Bryssel hade med sig ett krav som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet. – Jag fick inte ens några kommentarer på förslaget säger Bucht till pressen. Hav skall nu besluta om vilka tre månader som ålfiskeförbudet skall gälla i Sverige.  Ålen vandrar som minst vintertid. Om Sverige kommer att besluta om förbud vintertid, när det har som lägst bevarandevärde, skämmer återigen Sverige ut sin miljöimage internationellt.

EU:s ministrar skall ha en stor eloge för att de nu insett allvaret i ålens försvinnande och börjar städa upp i gamla fiskeregler med fiske av glasål som omsätter miljarder. Men viktigast är ålens fria vandringsvägar. Även miljöpåverkan som thiaminbrist, försurning, främmande ämnen och sjukdomar behöver adresseras då all miljöpåverkan nu riskerar att slå hårt på vårt tynande ålbestånd. Målet måste vara att ha ett gott ålbestånd där ett hållbart fiske kan bedrivas!

Dagens svenska lagstiftning tillåter 2018 att all glasål stängs ute från sina svenska uppväxtområden. Den tillåter även att merparten av vuxen lekål omkommer på galler och i turbiner när de är på väg att fortplanta sig i Sargassohavet. © Ingemar Alenäs
Ålyngel som är på väg från havet till sitt ”ålhem”, men liksom tiotusentals artfränder stoppas av hundratals betongdammar. Bilden är från Ätran. © Ingemar Alenäs

Sveriges landsbygdsminister kan nu som internationell pådrivare även ta sig an uppgiften att städa upp framför egen dörr. Tiotusentals glasålar hindras av betongdmmar från att vandra upp till sina uppväxtområden i Sveriges sjöar och vattendrag.

Tiotusentals svenska lekmogna ålar dör och skadas varje år i kraftverkens turbiner och galler. Detta ”fiske” där ålen hamnar på soptippen måste upphöra omedelbart!
Vi upprörs över det internationella ålfisket medan vi här hemma kastar ålen på soptippen! I värsta fall använder vi klimatet som alibi för våra handlingar. Stängda vandringsvägar för ålen har orsakat att beståndet minskat med över 90 procent. Detta har i sin tur lett till att vi inte kan ha ett hållbart fiske av ål. För att lösa problemet måste vi få fria vandringsvägar för ålen!

Åldöd vid Yngeredsfors kraftverk i Ätran där alla lekmogna ålar på väg till Sargassohavet dör galler och turbindöden. © Ingemar Alenäs

Tiotusentals blankålar dör i svenska kraftverk på sin väg till Sargassohavet för att leka. Denna massförintelse av svenska ålar sker med tillstånd av gällande svensk lagstiftning. Dags att Sverige vaknar och ser vad som händer nationellt med vår europeiska ål. När landsbygdsministern kallar Sverige för pådrivare är det tyvärr i egenskap av pådrivare för ålens utrotning. Öppna ålens vandringsvägar nu innan det är för sent! Hertingprojektet är ett exempel på fria vandringsvägar vid två kraftverk.

Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin gemensamma webbportal VISS: ”Nedströmsvandring för lax, havsöring, ål och lokalt förekommande fisk/fauna behöver åtgärdas förbi Yngeredsfors. För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver man anlägga nedströmspassager i enlighet med bästa möjliga teknik.” Läs här

Myndigheterna känner till problemet och ändå dör varje år tusentals utrotningshotade ålar i turbiner, på galler och på betongdammar.

Ålsoptipp vid svenskt kraftverk efter gallerrensning. © Ingemar Alenäs

Julgranen JAS

2018-12-12 Årets upplaga av försvarets JAS julgran. Den har växt sedan förra året från 16 plan till 18 plan.

Då varje JAS tar ca 5 ton flygbränsle blir det ca 90 ton totalt  eller 10 ton mer flygbränsle i år än förra året. EON sände ut ett mail om en hållbar jul. Om man har tänkt använda plastgran så skall man tänka om enligt EON. Och det verkar försvaret ha gjort med årets spektakulära JAS-gran. Läs EON:s mail om vad man rekommenderar för att vara hållbar här.

Redaktören undrar om Försvaret deltagit i årets stora FN-konferens för miljön i Polen och om EON deltagit vid FN- konferensen för biologisk mångfald i Egypten. Kanske bör de redan nu boka en biljett till nästa FN-konferens för våra livsavgörande miljöfrågor.

JAS Gripen-planen flyger bl.a. över Blekinge, Småland, Halland och Skåne i dag onsdag och passerade Falkenberg 14:27

Läs mer om förra årets överflygning av JAS och sångsvanar vid Falkenberg här.

Ål på Julbordet?

2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var har ålen då hamnat?

I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!

Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.

Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON

Falkenbergs kommuns miljöpris 2018

2018-12-06 Kommunens årliga miljöpris har gått till våtmarksbyggarna Folke Svensson, Christer Bengtsson och Ronny Bengtsson, Lilla Backa i Kärnebygd vid Tjärnesjön.

Kommunen utger årligen ett naturvårdsbidrag på en halv miljon kronor och årets pristagare har tidigare fått ta del av detta bidrag. Tidigare har Leif Carlsson Knarrhult fått kommunens miljöpris vid två tillfällen för sina våtmarker i Knarrhult vid Tjärnesjön.

Kommunens motivering till årets miljöpris lyder: ”Med engagemang, kunskap och arbete har pristagarna skapat en livsmiljö i Falkenbergs inland där både människa och djur trivs. Lilla Backa i Gällared visar hur omsorgen om den egna platsen kan gynna biologisk mångfald, friluftslivet och få nästa generation att välja att bo kvar”.

Naturnytt gratulerar 2018 års Miljöprisvinnare till insatsen för den biologiska mångfalden kring Tjärnesjön.

Fler nomineringar till kommunens miljöpris fanns att ta ställning till men det var våtmarkerna kring Tjärnesjön som för tredje gången drog det längsta strået vid miljöpriskommitténs juryarbete.

Auktion på hotad haj

2018-11-28 Göteborgs fiskauktion säljer hotad pigghaj. Vid denna årstiden är honorna dräktiga och skall föda sina ungar efter att ha varit havande i 18-22 månader.

64 lådor akut hotad Pigghaj såldes i dag onsdagen den 28 november på fiskauktionen i Göteborg till ett pris av 11 757 kronor.

48 lådor pigghaj såldes fredagen den 30 november till ett pris av 8831 kronor. Som ”grädde på moset” såldes samma dag 196 kg ål till ett pris av 20635 kronor. Enligt Havs och vattenmyndighetens hemsida: ”Allt kommersiellt fiske efter ål i Nordostatlanten och Östersjön är förbjudet mellan 1 november 2018 och 31 januari 2019”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion av färsk ål är tydligen OK?

Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida:
”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion är tydligen OK? Man lagstiftar på ett sätt och handlar på ett annat sätt med haj som handelsvara.

Vikten av den försålda hotade hajen var 1.18 ton och som jämförelse såldes samma dag 1,58 ton torsk. De landade fångsterna av sej, långa, kolja vitling och rödspotta var betydligt lägre. Det är bekymmer med miljömålet ”Levande hav”.

Vår tids allvarligaste miljöhot är förlusten av hotade arter. Respekten för lagstiftningen och myndigheternas tillsyn verkar tyvärr obefintliga när man på detta sätt håller auktion i Göteborgs fiskhamn på akut hotade hajar.

De dräktiga hajhonorna gråter blod.

PS. Fortsatt försäljning 2018-12-06  Pigghaj 37 lådor 561 kilo till ett pris av 6 872 kronor. Säljs kanske nu i juletid som rökt ”havsål”? DS
2018-12-07 Pigghaj 20 lådor 285 kilo pris 3 414 kronor.
2018-12-14 Pigghaj 22 lådor 343 kilo pris 3 418 kronor.

Miljöhot omvärderas

2018-11-21 Vilket är vår tids viktigaste miljöhot? Om vi skall kunna förvalta naturen rätt till kommande generationer måste vi veta vad som påverkar naturen.

Francis Bacon som var filosof på 1600-talet sa: Enda sättet att behärska naturen är att lyda den!

Allt fler rapporter pekar på att den biologiska mångfalden är vår tids viktigaste miljöfråga. Stockholms Universitet har under flera år rapporterat om detta. Nu kommer intressanta rapporter från flera av världens forskare som menar att vi står inför den sjätte stora artutrotningen. Förenta nationerna har just nu en stor konferens om biologisk mångfald. Läs mer här.

För att se klimatets påverkan, klicka på figuren för att förstora. Se även hur Hallands län ligger till när det gäller andelen försvunna rödlistade arter. Det är hög tid att vi i Halland blir medvetna och allvarligt funderar över hur vi bäst förvaltar vår naturrikedom.

Vi är en del av ekosystemet och bara en av alla miljontals arter. Våra enda verkliga tillgångar är de ekosystemtjänster som produceras av naturen och dess arter. Från minsta jordbakterie, till insekter, växter, fåglar, fiskar och däggdjur. Konventionella monokulturer med få arter och användning av bekämpningsmedel ger kortsiktig tillväxt med ökad sjukvård och därmed tillväxt av BNP. Varierat landskap med många arter ger större utbud av ekosystemtjänster. Vi står inför ett vägval där Halland och Sverige behöver tänka om.

Sveriges riksdag fick nu i november sin första talesperson för den biologiska mångfalden någonsin! Läs mer här.

Frankrikes goda exempel

2018-11-21 Frankrike föregår med det goda exemplet att föreslå förbud för fem bekämpningsmedel mot insekter.

Frankrike blir nu första landet i Europa att föreslå ett förbud mot fem bekämpningsmedel som påverkar bestånden av insekter, vildbin och tambin. 

Glödsandbi i Vessigebro. Olika arter av tama och vilda bin är extremt känsliga för neonikotinider som används för att bekämpa ”skadeinsekter”. Svenska bönder hyr in tama bin för att pollinera klövervallar.

Bakgrunden är en rapport från Förenta Nationerna som varnar för att 40% av de insekter, särskilt bin och fjärilar, som pollinerar våra födoväxter riskerar global utrotning.

Franska bönder ökade sin användning av pesticider med 12%  mellan 2014-2016. Nu rasar de franska böndernas organisation FNSEA mot förslaget som de anser ”kommer att förvärra den orättvisa konkurrensen mellan producenter som förbjuds och tillåts använda pesticider”.
Läs mer här.

Biologisk mångfald

2018-11-19 Rebecka Le Moine gästade Falkenberg och höll ett inspirerande föredrag om biologisk mångfald. Rebecka är nybliven riksdagsledamot och 2017 blev hon prisad som årets miljöhjälte av Världsnaturfonden.

Rebecka har också gjort sig känd för sitt arbete med den biologiska mångfaldens dag som inträffar varje år den 22 maj. Läs mer här.

Med stort engagemang och kunnighet berättade Rebecka om vår tids primära miljöfråga; den biologiska mångfalden.  Vi fick bl.a. följa med på Rebeckas resa till Indien och höra hur framgångsrikt deras arbete är med att bevara tigern. Rebeckas respekt, förståelse och kunnighet om värdet av all biologisk mångfald var imponerande, kanske har t.o.m. en fästing en plats i livets väv.

Även i Sverige har vi nått framgång med att göra åtgärder för att bevara mångfalden såsom biotopvård för lövgrodan i Skåne. De största vinsterna i det biologiska mångfaldsarbetet finns att göra när det gäller våra areella näringar jord- och skogsbruk.

Rödlistade arter dominerar i Skogs- och jordbrukslandskapet. Konventionella brukningsmetoder innebär en förlust av den biologiska mångfalden. Klimatförändringar har liten påverkan även om denna påverkan får stort utrymme i massmedia. Klicka på bilden för att få den större.

Det blev livliga diskussioner när det kom in på frågor som rörde både ego och eco. Allemansrätten och strandskyddet är viktiga frågor för naturens och vårt eget välbefinnande.

Rebecka blev i november av Miljöpartiet vald till politisk talesperson i riksdagen för den biologiska mångfalden. Det här är första gången den biologiska mångfalden får en egen talesperson i riksdagen! Vi önskar Rebecka lycka till med det fortsatta arbetet för den biologiska mångfalden. Läs mer här.

Ätrafors unika musselbestånd

2018-11-13 Skyddsvärda musslor i Ätrafors är hårt ansatta av korttidsregleringen i bolagets damm som magasinerar vatten.

2018-11-13 Korttidsreglering av Ätran ger upprepad torrläggning av viktiga musselmiljöer vid Ätrafors.

November 2017, september 2018 och nu i november 2018 har musslornas stränder torrlagts när bolaget tappat ut vatten för att få ren energi. Musslor kan bli gamla och detta är ett stort hot för ett hållbart liv, för musslor och annan fauna i Ätraforsdammen. Läs mer om torrläggningen 2017 här.

Enligt Unipers hemsida tappas det i dag 2017-11-13, 35 kubikmeter per sekund i Ätrafors kraftverk medan de senaste uppmätta värdena uppström i Yngeredsfors kraftverk är 25 kubikmeter per sekund i dag och 21 kubikmeter per sekund i går. Enligt enkel matematik innebär detta att nivåerna sjunker i Ätraforsdammen där stränderna torrläggs. PS Dagens torrläggning är något mindre än den i somras DS.

I september anlitade Uniper Farmartjänst som gick och plockade rödlistade musslor för att rädda dessa undan uttorkning och död. Läs mer om torrläggningen sommaren 2018 här.

Det är därför överraskande att bolaget fortsätter att upprepa torrläggningen av Ätraforsdammen, med sitt unika musselbestånd. Har bolaget redan glömt att man i somras gjort en viktig insats för miljön när man anlitade Farmartjänst för att rädda döende musslor.

2018-11-13. Torrlagd strand på grund av korttidsreglering.

  

 

Rödingens och öringens dag vid Vättern

2018-10-28 I går gick man ur huse i Huskvarna, Habo och Jönköping. Det var rödingens och öringens dag!

Länsstyrelsen i Jönköping, kommunernas naturavdelningar och hembygdens naturorganisationer samlar årligen till denna fest för att öka kunskapen om och förståelsen för Vätterns fiskar och ”livet under ytan”. 

2018-10-28 Storrödingen leker vid Vätterns steniga strand i hamnen vid Huskvarna.

Huskvarna hamn var centrum för informationen om rödingens lek. Här fanns ett tält med fika och information. Besökare och barnfamiljer vandrade runt i hamnen och alla fick med hjälp av guider se ett färgsprakande skådespel där Vätterns rödingar lekte vid sjöns steniga stränder. Fikat värmde gott vid tältet där man också kunde ta del av informationsmaterial om Vätterns fiskarter, storrödingens liv och de bevarandeåtgärder som görs för att hålla bestånden i gynnsam bevarandestatus.

2018-10-28 Länsstyrelsens informationstält där man lämnar ut informationsmaterial om storrödingen, planscher om Vätterns fiskar, besökskartor och presenter till barnen. Videofilm visas om storrödingens liv och strax intill visas båtar för trollingfiske i Vänern.

Hembygdsgården Hovslätt, vackert belägen vid Tabergsån, var en av dagens informationspunkter där Vätterns öring stod i fokus. Länsstyrelsen hälsade välkommen och demonstrerade elfiske. Besökarna fick se små ”öringbarn” som blir resultatet av de stora öringarnas lekbestyr. Upptech Science Center, Jönköpings kommun visade bottenfauna och det var barnens favorit att själva få håva upp några av de tusentals vattendjur som bor i Tabergsån. Det ger en god bild av naturens näringsväv och hur allt hänger samman.

2018-10-28 En av alla fantastiskt vackra åar vid Vättern där storöringen och harren har sina lekplatser. Trots att här inte var någon visningsstation kom lokalbefolkningen och berättade kunnigt för oss om de storöringar vi såg som rörde sig i ån.

Länsstyrelsens information pågick mellan kl. 10-15. Tiden gick fort när man skulle besöka olika stationer och aktiviteter. Rödingarnas färgprakt hänger kvar på näthinnan. Tänk att det finns 43 lokaliserade lekgrund för rödingen i Vättern. Och otaliga små åar med lek av harr och öring. Tack för att vi fick inblick i storrödingens fantastiska liv och för allt trevligt bemötande vid Vätterns strand!

Myndigheter och berörda organisationer skall ha en stor eloge för hur väl man lyckats med sitt informationsarbete.  När man som ”utsocknes” kommer till festen tar lokalbefolkningen entusiastiskt hand om gästen och berättar stolt om de gemensamma ”skatter” som finns i Vätterns fauna! Detta årliga event och information har gjort lokalbefolkningen till goda ambassadörer för Vätterns unika djurliv.