2021-02-06 Ätran får nu äntligen sin första plan för hur åns stora naturvärden och ekosystemtjänster skall förvaltas.

Ätrans nedre fiskevårdsområde beviljades 2018-01-03 222.500 kronor från EU:s fiskerifond för att ta fram en utvecklings- och
förvaltningsplan till 2020-12-31. Projektets totala stödberättigade kostnader var 445.000 kronor genom medfinansiering från andra aktörer. I går fredagen den 5 februari 2021 kl 15:08 kom det historiska meddelandet via e-mail:

”Ätrans nedre fiskevårdsområdesförening har tagit fram en utvecklings- och förvaltningsplan i syfte att skapa riktning för vårt fortsatta arbete med att bedriva en hållbar fiskförvaltning. Föreningen förvaltar fisket från Vessigebro till mynningen i havet i Ätran. Arbetet med att ta fram planen har varit relativt omfattande och har utförts av Fredrik Nöbelin och Anna Thorstensson på Huskvarna Ekologi, med bravur. Många av er på sändningslistan och fler därtill har bidragit med viktig kunskap, stort tack! Planen har tagits fram som ett projekt via Lokalt ledd utveckling i Halland och finansierats av Europeiska havs- och fiskerifonden, på uppdrag av oss i föreningen. Detta har varit väldigt viktigt för oss i vårt fortsatta arbete. Vi ser att vi i vår roll kan bidra till att uppnå vissa av de globalt uppsatta målen för en hållbar utveckling, men inser samtidigt att vi inte ensamt bär ansvar och kan inte göra allt på egenhand. Denna plan berör kanske på så sätt även er och vår förhoppning är att den kan komma till gagn för andra i sin strävan och stärka samverkan intressenter sinsemellan”. Johan Bengtsson för styrelsen i Ätrans Nedre Fiskevårdsområdesförening, Projektledare Destination Falkenberg AB.

Jordbruksverket skriver i sin ärendelista för havs- och fiskeriprogrammet att: ”investeringen avser framtagande av en utvecklings- och förvaltningsplan och en webbbaserad portal. En utvecklings och förvaltningsplan är ett dokument som beskriver visionen och målet med verksamheten, samt vägen för att nå målen inom fiskevårdsområdet. Framtagande av planen görs av fiskerikonsulent, fiskeribiolog eller annan sakkunnig under ledning av fiskevårdsområdesföreningens styrelse. Vissa delar av framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga
fiskevårdsområdesföreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.

Förvaltningsplanen ger nu förutsättningar för en utveckling av Ätrans naturvärden. Genom Hertingprojektet har laxuppvandringen ökat från ca 2000 till ca 4000 leklaxar. Om fler habitat nu görs tillgängliga och öppnas och om fler torrlagda åfåror förses med vatten finns goda förutsättningar för att åns ekosystemtjänster förbättras. Falkenbergs kommun har även möjligheten att utveckla konceptet med ett Naturum och informationscentrum för Atlantlaxen enligt det förslag som framtagits av Destinationsbolaget.

Läs mer här: Förvaltnings- och utvecklingsplan för Ätran

2021-01-18 Naturvårdsverket beviljade 2018 VIVAB 2,2 miljoner kronor för att genomföra en förstudie av läkemedelsrening vid avloppsreningsverket i Ullared.

Sammanfattningsvis visar IVL:s rapport att ” med några få undantag så ligger samtliga halter av hormoner, läkemedel och antibiotika i inkommande och utgående vatten vid Ullared ARV mycket eller extrem mycket över genomsnittshalter för andra svenska reningsverk. Speciellt för de läkemedel som också identifierades som mest betydande i recipientbedömningen, Citalopram och Oxazepam förekommer i signifikant högre halter än i andra anläggningar. Att utgående halter ligger över referensvärden beror främst på de höga halter i inkommande vatten då reningseffektiviteten över anläggningen är jämförbart med andra reningsverk”.

Bedömningen är att ”vid ett definierat reningskrav på 80% för olika substanser över hela reningsverket, som tillämpas i andra länder som t.ex. Schweiz, skulle en extra rening av utgående avloppsvatten från dammen för de flesta substanser behövas”. Läs mer här.

Studien genomfördes med tanke på att det förekommer en betydande belastning i Ullared vid verksamheter med affärer, restauranger och camping. Mottagare av det renade avloppsvattnet är Högvadsån som är ett N2000 område och av Naturvårdsverket klassat som riksintresse på grund av sina höga naturvärden och som barnkammare för den värdefulla Ätranlaxen.

Studien har nu publicerats och VIVAB informerar på sin hemsida att verket har en fullgod reningseffekt när det gäller microplaster och hormoner medan resultatet för läkemedel och antibiotika varierar, men att i dagsläget kan inte införandet av läkemedelsrening motiveras utifrån aktuell miljöpåverkan i recipienten. Läs mer här.

– ”Vi hade ingen anledning med att gå vidare med det. Vi måste ha ett helhetsperspektiv och titta på ekosystemet utanför reningsverket”, säger Alexander Keucken, forsknings- och utvecklingschef på Vivab till dagens Hallands Nyheter.

Studien som genomfördes 2019 visade på förekomst av 41 olika läkemedelspreparat i avrinningen till Högvadsån. – Alla analyserade substanser, förutom Citalopram och Oxazepam, har en riskkvot under 0,01 i recipienten vilket medför mycket låg risk för påverkan på växt- och djurliv, fastslår forskningschefen.

Naturnytt läste rapporten och såg att riskkvoten för Citalopram var 9.6 och för Oxazepam 0,35 vilket var 960 resp. 35 gånger högre än den låga riskkvot som chefen relaterar till. Vad kan detta då ha för effekt på ekosystemet utanför reningsverket som får motta föroreningen? Kan det vara så att den rika förekomsten av läkemedelssubstanser har en del i den konstaterat dåliga konditionen hos laxsmolt och dålig yngelöverlevnad första året hos laxyngel? Får denna exponering också återverkningar på smoltens överlevnad i havsmiljön?

Detta är ett relativt nytt forskningsfält men aktuella studier finns bl.a. i Tidskriften Chemosphere 238 (2020) 124587 av R.-L. Bachour et al. Läs mer här. Enligt artiklen stör låga halter av Citalopram fiskars seretoninbalans vilket orsakar ett flertal beteende- och utveckingsstörningar. Särskilt anges förändrad simaktivitet, skelettuppbyggnad och störd embryoutveckling, som allvarliga biverkningar. Zebrafiskars larvutveckling störs vid 20 µg/ L och japanska risfiskar påverkas redan vid 10 µg/ L av Citalopram i vattnet.

Andra fiskarter som studerats och visat beteendestörningar är guppy och storspigg. Allra känsligast är kräftdjur som redan vid 1 µg/L uppvisar förändrat beteende. Artiklen betonar att Citalopram i naturen ofta förekommer tillsammans med andra föroreningar och läkemedel som då förstärker effekten. Därför skall man vid bedömningar räkna med den ”additiva” summaeffekten av förekomsten av dessa föroreningar som kan vara betydligt högre än effekten av det enskilda ämnet. Använd ozonteknik i reningsverket kan också innebära en omvandling till nya kemiska komponenter med miljöpåverkan (ex bromater).

Med tanke på det goda forskningsläget är det anmärkningsvärt att VIVAB drar slutsatsen att rening av läkemedelsrester inte är motiverat från Ullareds ARV till Högvadsåns N2000 område, och drar slutsatsen att ”vi har ingen anledning att gå vidare med det”.

Ullareds 3-4000 parkeringsplatser ger också ett tillskott av föroreningen 6PPD-quinone som kan vara giftig för fisk i mängder om 0,8 µg/L. Läs mer här. Men detta är en annan historia som ännu inte är undersökt när det gäller att minska miljöpåverkan i Högvadsån.

Vi som är lite äldre minns hur ”skört” Högvadsåns laxbestånd var när Ullareds kromverk släppte ut föroreningar på 1960-talet. Vi får inte begå samma misstag med vår tids nya föroreningar.

Not. 1 µg/L = 1 miljondels gram/L
Not. Ätrans vattenråd har nyligen antagit ett nytt kontrollprogram för Ätran/Högvadsån.

2021-01-15 Aspen är en hotad fiskart och omfattas därför liksom havsnejonögat av ett åtgärdsprogram för hotade arter. Läs mer här.

Aspen är upptagen på EU:s lista för skyddsvärda arter, vilket innebär att medlemsländerna har en skyldighet att utpeka särskilda skyddsområden, s.k. Natura 2000-områden, för att bevara arten och dess livsmiljö.

Tillbakagången anses bero på fysisk påverkan på vattendragen och utbyggnaden av vattenkraften. Viktiga åtgärder för att förstärka bestånden är anläggning av fiskvägar och utrivning av
vandringshinder, anpassad reglering vid kraftverk och restaurering av lek- och uppväxtmiljöer. I angelägna fall då fysiska åtgärder inte gett önskad effekt kan man överväga återetablering genom
utsättning. Kostnaderna beräknas enligt åtgärdsprogrammet till
34 390 000 kr.

Därför kan man inte underlåta att förundras över att aspen i dag finns till avsalu på ärevördiga Göteborgs fiskauktion. Aspen anses förvisso vara en delikat fisk. Men det verkar kontraproduktivt att bedriva fiske och sälja fisken för 37 kronor kilot, samtidigt som man lägger stora belopp på att bevara artens existens.

2020-12-30 Svenska regeringens departement stöder i ett memorandum syftet med EU:s gröna taxonomi. Läs mer här

Departementen sänder dock med synpunkter på att taxonomin kan skapa ogynnsamma förhållanden för vattenkraften och för svenska bönder och skogsägare. Läs om vattenkraften här.

EU kräver en ”förbättrad skogsförvaltning” (improved forest management) vilket regeringen vill ändra till ”nuvarande skogsförvaltning” (existing forest management).

EU kräver vidare att lantbruken skall identifiera verksamhetens risker att påverka våra vatten. Regeringen påpekar att detta klart överstiger gränsen för vad som kan förväntas av lantbruket. Regeringen anför att Sverige använder bekämpningsmedel hållbart och att om de används så prioriteras lågriskprodukter. Läs mer här.

Skogsstyrelsen har sektorsansvaret för miljömålet ”Levande skogar”. Därför har de utvecklat metoder för nyckelbiotopsinventering bl.a. i Rapport 2019/12. De stora skogsbolagen är anslutna till FSC där avverkning av nyckelbiotoper innebär att skogen då inte får säljas som certifierad.

Skogsstyrelsen skriver i Rapporten om nyckelbiotoper: ”Det är vår förhoppning att arbetet kommer att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med nyckelbiotoper såväl för Skogsstyrelsen som för andra aktörer. Ett varmt tack riktas till alla medarbetare och andra involverade för stora arbetsinsatser och värdefulla bidrag, Gävle i juni 2019 Avdelningschef, Skogsstyrelsen, Senior advisor, Skogsstyrelsen”.

Skogsstyrelsen har nu beslutat att från och med den 1 januari 2021 upphöra med att registrera nyckelbiotoper (skogsområde med höga naturvärden) i samband med avverkningsanmälningar. Skogsindustrierna och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnar beslutet.

Regeringens miljömål Levande skogar och Biologisk mångfald uppfylls inte i dagens skogar enligt Naturvårdsverkets senaste utvärdering. Slopandet av nyckelbiotopsregistreringen innebär sannolikt en ytterligare försämring av de svenska skogarnas naturvärden. Därför vore det mer logiskt att regeringen ställde sig bakom EU:s taxonomi med en ”förbättrad skogsförvaltning”. Det är också förmätet att anta att den svenska användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk är en hållbar användning. Läs mer här.

Det är positivt att Sveriges departement stöder syftet med EU:s gröna taxonomi. Därav följer också att Sverige bör införa de miljöförbättringar som EU föreslår, eftersom vi med nuvarande markanvändning inte ens uppnår de av den svenska regeringen fastställda miljömålen. Läs om miljömålen här.

2020-12-27 Nya Zeeland tar nu krafttag för att rädda sitt hotade bestånd av den storvuxna Nya Zeeländska ålen.

Landet satsar nu i coronatider åtta miljarder kronor i ett program för ”jobb för naturen” för att öka sysselsättningen. Coronapandemin har inneburit att vi fått upp ögonen för att människan behöver naturen.

Ett delprojekt handlar om vandringsfisken. Man skall riva 25 vandringshinder och dammar vilket gör att 1250 kilometer av nya habitat öppnas för havsvandrande fiskar som den storvuxna Nyazeeländska ålen (Anguilla dieffenbachii).

Detta projekt beräknas sysselsätta 26 personer under fem år. Läs mer på reportage från Nya Zeeländska radion här. Det är imponerande att se hur detta land som har sin elförsörjning till 60% från vattenkraften nu tar krafttag för att rädda de ”instängda” hotade arterna.

Även Sverige har ett projekt som kallas för ”Krafttag ål” för att rädda våra akut hotade ålar. Men vi har hittat en helt annan lösning på problemet. Vi importerar, ”omflyttar” ca 3 miljoner glasålar från England. Dessa ålar, som tillhör samma bestånd, sätts i karantän i bassänger i Helsingborg. En miljon av dessa föds upp till hektostora silverålar som säljs för konsumtion!

Kraftbolag och myndigheter köper för ca 5 kr/st resterande ålyngel som går till utsättning. Vissa sätts ut uppströms kraftverken och går då en säker död till mötes när de efter ca 10-15 år skall vandra till Sargassohavet för lek. Statliga Vattenfall har dock en policy att ålynglen skall sättas ut i vattendrag där det saknas dammar, eller direkt i havet. Dessa ålyngel som åkt flyget till Sverige har nu ca 100 mil längre att vandra till sina lekområden än sina engelska fränder!

Sveriges inlandsvatten producerade ursprungligen enligt Fiskeriverket ca 55 000 ton blankål och nu är alltså dessa områden helt stängda av dammar. Sverige väljer ofta sina ”egna lösningar” för att lösa problemen. Forskarna finansierade av ”Krafttag ål” skriver att ”Sammantaget har vi precis nått målen i vår Ålförvaltningsplan och dödligheten är på en hållbar nivå”. 

Naturnytt har svårt att se hur en omflyttning av tre miljoner ålar från England, samt att en miljon av dessa säljs till konsumtion, kan ge en hållbar förvaltning av det europeiska ålbeståndet. Däremot kan den Nya Zeeländska modellen med att öppna upp vattendragen vara framgångsrik och skapar dessutom betydligt fler arbetstillfällen än den svenska modellen.

Och så har vi det goda exemplet vid Hertings kraftverk i Falkenberg där fria vandringsvägar och återställda habitat varit en succé för ålen och andra vandringsfiskar.

2020-12-17 EU föreslår att vattenkraften skall klassas som icke hållbar.

Det är föga förvånande att en verksamhet som styrs av lagar från början av förra seklet uppmärksammas som icke hållbar. Nu påbörjas en stor omprövning i Nationella Planen av vattenkraftens föråldrade lagar. Det är därför extremt viktigt att även vattenkraften kommer att omfattas av det miljötänk som vi har i samhällets övriga verksamheter. Lyssna mer här på TV4.

Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. EU:s nya taxonomi är ett verktyg för att avgöra vilka investeringar som är hållbara. Dagens svenska vattenkraft stänger av åarna med dammar och dödar vandringsfiskar i turbiner vilket inte anses hållbart. Läs mer på Regeringens hemsida här.

Ett exempel på vattenkraftens miljöskada är att den nu håller på att utrota den akut hotade ålen som funnits på jorden i 40 miljoner år. Innan vattenkraften och dammar byggdes producerade svenska inlandsvatten enligt Sötvattenslaboratoriet ca 40-70 miljoner blankålar. Vattenkraften stängde vägen för ålynglen med dammar. De utvandrande blankålarna omkommer till största delen på kraftverkens galler eller i kraftverkens turbiner. Denna slakt av ett hotat djur saknar motstycke i modern tid. Fisket efter ål är en västanfläkt vid jämförelse med denna massutrotning.
Lyssna även på TV4Play morgonprogrammet 2020-12-17. här

Ålynglen kämpar för att komma till sina uppväxtområden. När de vuxit färdigt efter 10-20 år slaktas de i kraftverkens turbiner och galler. Nu skall vi få nya lagar som kan göra vattenkraften mer miljövänlig och hållbar. Hertings kraftverk är ett av få exempel där alla vandringsfiskar som lax, havsöring, majfisk, havsnejonöga och ål har fria vandringsvägar.

2020-12-16 I dag flög Skaraborgs flygflottilj (F7) med fyra större TP 84 Hercules plan i formation över Falkenberg. Formationen skulle föreställa en julgranskula. För att uppleva detta fick vi använda oss av flygvapnets fantasi, där även en lastbil kan bli en helikopter.

”Julgranskulan” beskrivs som att Västsverige bjuds på en riktig ”smällkaramell”. Det var dock svårt att bilda en cirkelform med fyra plan och de skred lugnt fram på decemberhimlen utan att störa middagsluren för någon.

De sävliga Herculesplanen kan lasta runt 20 ton och har plats för 91 soldater. Svenska Flygvapnet äger sex Herculesplan så vi kunde se 2/3-delar av flottan. Ett plan kostar runt 160 miljoner kronor. Kostnaden blir totalt 640 miljoner vilket är i särklass julens dyraste ”julgranskula”.

Planets besättning består normalt av sex personer: lastmästare, piloter, taktisk systemofficer och flygmaskinist. Planet har en marchfart på 550 km/tim. Ett av Herculesplanen är godkänt för operativ lufttankning.

Lite ”kuriosa” är att planen är bestyckade med två toaletter som består av två trattar som leder rakt ut under flygkroppen. Vi antar att det inte var några toalettbesök över Falkenberg….

2018 års JAS julgran bestod av 16 flygplan och var betydligt mer spektakulär än årets uppvisning. Trots namnet Hercules. Läs mer här.

Herculesplan stoppas tillfälligt 2020-09-16 Läs mer här