2021-05-22 I dag firar vi den biologiska mångfalden. Sverige har en fantastiskt rik biologisk mångfald. Allemansrätten ger oss dessutom fri tillgång att under ansvar njuta av vår underbara natur!
FN utsåg år 1993 den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Människan har ganska sent insett att en rik biologisk mångfald är nödvändig för vår överlevnad. Som jämförelse kan nämnas att tulpanens dag instiftades 1989.
Människan kan inte enbart leva på bitcoin. Vi är helt beroende av verkliga naturtillgångar och ekosystemtjänster. Trots alla tekniska framsteg och stordrift ligger framtidens lösningar i naturen. Vi människor är hel och hållet beroende av friska och levande ekosystem för vår hälsa och vårt välbefinnande. Naturen ger oss tillgång till rent vatten, livsmedel, medicin, kläder, och själavård, för att bara nämna några viktiga saker.
När vi tänker på biologisk mångfald tänker vi ofta på regnskogar, savanner, bergsgorillor, pandor, tigrar, lejon och elefanter. Självklart skall man inte avskoga regnskogar och utrota den mäktiga tigern. Man skall inte anlägga stora monokulturer av dadelpalmer i regnskogen. Det är vi rörande överens om i Sverige.
Men hur är det när vi kommer till vår egen rika natur och biologiska mångfald? Kan vi byta ut våra naturskogar mot stora monokulturer av gran där vi praktiserar hyggesbruk och hyggesplöjning? Kan vi byta ut våra betesmarker mot stora arealer av monokulturer som kräver en omfattande användning av olika gifter mot ”skadegörare”? Kan vi exploatera vårt hav med trålfiske och våra älvar med dammar och reglering? Sverige menar att det är OK om vi får klassat skogsbruk och vattenkraft som ”gröna” näringar.
Hallands landskapsdjur är laxen. Vi har utrotat flera naturbestånd genetiskt och de kan vi inte återfå. Den vackra harren har vi utrotat från Lagan. Staksill och majfisk lekte förr i Ätran. Majfisken hittar vi nu endast i enstaka exemplar. 2021 har tre(!) havsnejonögon hittills noterats lekvandra i Ätran. Sveriges bestånd understiger troligen 100 individer. Årligen dödas över 1000 ålar i Ätran. Ålen är akut hotad! Den vårlekande siklöjan finns i sjön Fegen vilket sägs vara en av tre förekomster i värden! Korttidsreglering av sjön med 1,8 meter är en trolig orsak till att denna unika art nu hotas av utrotning!
Detta är bara några exempel på hur vi behandlar den biologiska mångfalden i Sverige och i Halland i dag. Naturen har dock en stor förmåga till självläkning om vi inte föröder arternas livsmiljö. Men det brådskar. Vi måste ta bort bjälken i vårt eget öga innan vi anmärker på grandet i vår broders öga. Vi måste agera för natur och människa. Det handlar om vår gemensamma överlevnad. Och att vi skall kunna fortsätta att uppleva vår fantastiska natur.