Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ålens öde

2019-06-25 Nu skall vandringsfiskens öde avgöras. Mitt i ålynglens vandringstid veckan efter midsommar skall berörda ha sammanställt de synpunkter som är helt avgörande för ålens och vandringsfiskens framtid.

”Synpunkter önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 28 juni 2019. Till följd av de snäva tidsramarna för arbetet kommer ingen förlängd samrådstid att medges” skriver de myndigheter som ansvarar för omprövningen nämligen Energimyndigheten, Svenska Kraftnät samt Havs- och vattenmyndigheten. Läs mer på hemsidan här.

Myndigheterna föreslår dock i remissen att omprövningen av Ätran påbörjas först om tio år dvs. 2028-2029. De snäva tidsramarna kan väl därför inte sägas gälla för berörda myndigheter.

Det är nog snarare så att de snäva tidsramarna gäller för att begränsa miljövårdande och naturvårdande organisationers möjligheter att reagera på att miljön och naturvården inte fått samma utrymme i förslaget som kraftindustrins vinstintressen.

Ålakungen 2008 har reagerat på förslaget som riskerar att bli ”sista spiken i ålkistan” för den akut hotade ålen. Läs remissvaret här:

Remiss 99-2019 Omprövning av vattenkraftenLadda ner



2. Vattenblänk

Torsken tillåts inte bli långa

2019-06-12 Lantbruksuniversitetets provfisken på västkusten ger nästan enbart fångst av juvenila (icke könsmogna) torskfiskar. Resultatet är det sämsta sedan undersökningarna startades 2001.

Sveriges Radio rapporterar att det är ett ”allvarligt läge för torsk och kolja utefter Bohuskusten”. Läs och lyssna här.

”Fångsterna av torsk och kolja i utsjön 2018 var de lägsta som registrerats sedan provtagningen började” skriver SLU i sin Rapport 2019:10. Läs mer här.

1. Naturnytt

Sjuka laxar i Ätran

2019-06-01 Ätrans laxar är vid denna tid vanligen silvriga, starka och livskraftiga. Nu noteras ett antal sjuka, svaga och svampangripna laxar i Ätran.

Det har varit ovanligt med sjuka laxar så tidigt på säsongen. Men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt med denna typ av skador och konditionsnedsättning på Ätranlaxen. Detta fenomen har tidigare främst uppmärksammats i Östersjöälvar.

Tyvärr ligger nu Ätran i topp för antalet tidiga skador på nystigen blanklax. Se mer på SVA:s hemsida för rapporter av sjuk fisk här.
Vid fiskräkning i Nydala har man hittills noterat 14 döende laxar som drivit nedströms. De tas om hand och grävs ned. Sjukdom har således drabbat de uppvandrade laxarna på sina lekområden uppströms Nydala i Högvadsån.

Sportfiskare i Ätran får i fiskevårdande syfte inte fånga fler än tre laxar före den 1 juli sedan är kvoten fylld. Nu riskeras att dessa sjuka, svampangripna fiskar återsätts. Ätrans laxbestånd behöver under rådande omständigheter stärkas. Fiskeregler och information kan användas för att marginellt minska risken för spridning av sjuk fisk.

2019-06-08 Sjuk fisk även i Norge. Läs mer hur organisationen
Redd Villaksen tar hand om problemet i vårt grannland.
– Vi vet ikke hva årsaken er enda, sier Britt Tørud ved Veterinærinstituttet til Jakt & Fiske. Mattilsynet understreker pålegget om desinfisering mellom alle vassdrag. Brudd på pålegget er straffbart. Läs merhär.

Ju kraftigare Ätrans laxbestånd är desto bättre motståndskraft (resiliens) har det mot olika typer av sjukdomar och påverkan. Därför är det nu viktigt inför förestående omprövning av Ätrans vattendomar att åtgärder vidtas för att stärka Ätrans unika laxbestånd. Här finns en potential att rädda tusentals laxar.

Hertingprojektet är i detta avseende ett föredöme. Om man på samma sätt släppte vatten i döda åfåran vid Ätrafors skulle ytterligare tiotusentals laxyngel produceras i Ätran! Potentialen för laxproduktion är också stor vid uppströms belägna kraftverk vid Yngeredsfors, Boaforsen, Skogsforsen (Stampån) och Skåpanäs forsar! Detta är särskilt angeläget eftersom den nu aktuella sjukdomen endast verkar drabba vuxen lax och inte laxyngel! Frågan om vatten i Ätran eller torrläggning äger vi själva här i Sverige! Läs mer här.

Hur kommer det sig att den friska Ätranlaxen smittas av dödliga sjukdomar? Odling av laxfisk riskerar att vara en allvarlig smittorisk för Ätrans laxar. Naturnytt har så sent som förra hösten varnat för detta. Läs mer här.

Orsakerna till fiskdöden i Ätran kan vara en kombination av olika faktorer. Vitaminbrist (Thiamin) är känt hos laxbestånd. Tillförsel av miljögifter i vatten från jordbruk och skogsbruk (Roundup och cypermetrin) är känt. Tillförsel av gifter från medicinering av människor och djur (klorfenak) är känt. Många av dessa substanser är starkt giftiga för fisk. Överfiske av bl.a. foderfisk på laxens uppväxtområden är känt. Laxdöden vid Ätrafors kraftverk när Ätrans gamla åfåra torrläggs är känd. Roundup, cypermetrin och klorfenak är förbjudet i vissa länder men tillåtet i Sverige. Frågan om rent, giftfritt vatten i Ätran äger vi själva här i Sverige!

Läs mer om den ”okända” laxdöden i P1 Kaliber här.

2019-06-12 Länsstyrelsen i Halland skriver på sin hemsida om sjuka laxar på västkusten. Läs mer här.

Bilden i ingressen är tagen 2019-05-29 av Firma Ingemar Alenäs och visar en sjuk tiokiloslax vid Hertings fiskräknare i Ätran. DS

PS. P4 Göteborg rapporterar den 13 juli 2019 att nu skall
Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi på Göteborgs universitet, utföra provtagningar på sjuka laxar i flera vattendrag i Halland och Bohuslän. Läs mer här. DS

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Nationell plan för vattenkraft


2019-05-28 Vattenkraften skall nu omprövas med moderna miljölagar då det hittills är 1918 års lag som varit förhärskande.

Havs och vattenmyndigheten vill nu ha in remissvaren före den 28 juni 2019. Läs remissen på deras hemsida här.

När det gäller Ätran föreslås nu en omprövning om 10 år 2028. Naturen i Ätran värderas lågt och en extremt låg andel av bolagets vinster i Ätran tillåts användas för miljöförbättrande åtgärder. Planen kan därmed inte sägas vara en plan för miljön utan just för vattenkraften.

Myndigheterna har redan haft ett förslag att det skulle dröja till 2038 dvs. 20 år innan Ätran skulle omprövas. Om nuvarande förhållanden skulle råda innebär det en fortsatt plågsam behandling av våra lax- och ålbestånd i Ätran där tusentals individer dör varje år. Trots att de omfattas av ålförordningen och skyddas av art- och habitatdirektivet. Läs mer om detta i remissvaret nederst på sidan.

Firma Ingemar Alenäs har tidigare lämnat in synpunkter på detta horribla förslag. I det nya förslaget backar nu myndigheterna 10 år till omprövning men risken för fortsatta missförhållanden är stor, då förslaget bygger på en rad felaktiga förutsättningar.

Bilaga 4 i Havs remiss anger ex. att N2000 värdena i Högvadsån endast påverkas av ett (1) vattenkraftverk! I Högvadsåns huvudfåra finns bl.a. Nydala kraftverk, Lia kraftverk, Ödgärdets kraftverk, Strömma kraftverk och Lilla Hallångens kraftverk. Ödgärdets kraftverk, dit laxen vandrar, har dessutom nolltappning som torrlägger laxens lek och uppväxtområden! Inom Högvadsåns avrinningsområde finns fler än 20 dammar och kraftverk som påverkar hydrologin! Detta kan inte vara obekant för myndigheterna då de är tillsynsmyndighet för dessa vattenverksamheter!

Men det blir såklart enklare att bara behöva göra åtgärder i ett av Högvadsåns alla vattenkraftverk. Och fiskarna brukar tiga still. Risken är dock uppenbar att EU återigen underkänner svenska myndigheters agerande när det gäller att följa vattendirektivet.

Läs Firma Ingemar Alenäs synpunkter på första remissomgången:

Remiss omprövning vattenkraftenLadda ner
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Större och fler laxar i Ätran

2019-05-28 Var laxarna flera och större i Ätran på 1800-talet än i dag? Ja, tveklöst var det så. Men vad var orsaken?

Laxens livscykel är komplicerad och påverkas av många faktorer. Men en sak är säker. Om man drastiskt minskar laxens lek och uppväxtområden så minskar antalet laxar. Om man konsekvent tar död på nedvandrande äldre laxar som kommer att leka en andra gång så minskar storleken på laxen.

Därför är det självklart att om man önskar få tillbaka mera lax så skall man låta laxen få tillgång till sina tidigare lekområden.

Därför är det självklart att om man vill ha större laxar så skall man se till att de oskadda kan vandra tillbaka till havet och återkomma för en andra lek.

Hertingprojektet med återställande av Hertingforsen och byggnationen av fisksäkert galler vid kraftverket visar att detta är fullt möjligt. Projektet visar också att resultatet inte låter vänta på sig bara fisken får en ärlig chans…. Läs mer här.

1. Naturnytt

Avvikande lax i ätran

2019-05-02 Främmande laxar noterades 2017 i Ätran. Därför kollas nu bilderna i fiskräknaren vid Herting extra noga.

Laxarna i Ätran räknas dels vid Herting i Falkenberg och dels vid Nydala. Hittills i år har 69 laxar registrerats av kameran i Falkenberg (Källa: www.fiskdata.se)

Vid Nydala kvarn har man hittills registrerat 29 laxar i fällan. Kanske varannan lax hoppar upp själv i fallet. Detta indikerar att alla uppvandrande laxar inte räknats vid Herting. Dels kan det vara så att laxar hoppar oräknade över ledarmarna och dels var man sen med att montera fällan och laxar vandrade oräknade upp i Ätran.

Nydala håller noggrann koll på vad som händer och ringde mig om en filmad lax vid Herting som var en 95 cm lång blanklax. Laxen hade ett avvikande utseende från vad som är en ”normal” Ätranlax.

Tankarna går till silverlax eller hundlax på denna avvikande individ. Storleken på hundlax brukar vara mindre då dessa oftast vandrar tillbaka efter ett år i havet och då har en mindre storlek. Odlade laxar kan också vara ”deformerade” och ha ett avvikande utseende. Om denna spetsnosiga lax fångas i Nydala får vi klarhet i dess arttillhörighet.

Vi får annars vänta till experterna kollat originalfilmen från fiskräknaren vid Herting. Vi väntar nu på första havsnejonögat, majfiskar och andra spännande besök från Ätrans 35 olika fiskarter!

PS Experterna på Fiskevårdsteknik som kollar bilderna från kameran bedömer fisken till en vanlig atlantlax. DS

De som sköter fiskräknaren vid Herting gör ett värdefullt och gediget jobb. Kraftbolaget FEAB kollar driften på plats och rengör utrustning mm med jämna mellanrum. Fiskevårdsteknik utvärderar och räknar varje enskild fisk som filmas. Det är ett viktigt jobb som läggs ned för att öka kunskapen om Ätrans vandrande fiskar.

För att ytterligare öka precisionen i dessa mätningar skulle man kunna undersöka hur många laxfiskar som vid olika flöden passerar över överfallsarmarna utan att bli filmade i kameran. Man skulle också kunna undersöka om havsnejonögon kan passera mellan gallren vid sidan om fiskräknaren.

Ätran är vår enda ”Indexälv” på västkusten och resultaten ligger till grund för förvaltningen av Sveriges Atlantaxbestånd, därför är det viktigt att ha full koll på fiskvandringen i Ätran.

2. Vattenblänk

Ätran undersöks

2019-04-28 Studenter från Karlstads Universitet får i dagarna utbildning i hur man märker och spårar lax i Ätran vid Falkenberg.

Tack vare docent Olle Calles och hans studenter från Karlstads Universitet har vi god kunskap om vandringsfisken i Ätran. Universitetet har under åren sammanställt ett antal forskningsrapporter och avhandlingar som handlar om Ätrans fiskbestånd. Ätran är en av Sveriges mest väl undersökta laxälvar.

2019-04-28 Docent Olle Calles är på besök vid Hertingforsens smolt- och besefälla, med sina studenter från Karlstads Universitet.

-Ätran är perfekt som studieobjekt och här kan vi visa studenterna effekterna av ett antal positiva åtgärder som gjorts för att värna om våra vandringsfiskar som lax, havsöring, ål, nejonögon och majfisk.
– Tillgången på vandringsfisk är god och i dag är det märkning av vandrande laxsmolt som gäller, säger docent Olle Calles. 150 utvandrande smolt var dagens fångst i smolt- besefällan vid kraftverket. Dessa försågs med PITTAG- märkning (Passive Integrated Transponder) där varje enskild fisk kan spåras och identifieras. Fångstryssjor fanns utplacerade men i dag var det ingen fångst av ex. lekvandrande havsnejonögon.

Studenterna och forskarna kom bl.a. från Uppsala, Karlstad, Lund och Sydafrika. Ätran har tidigare varit med i ett antal arrangemang för World Fish Migration Day. 2019 är det Laxens År och Ätran tilldrar sig ett stort nationellt och internationellt intresse. Närmast på agendan för Ätran står guidningar för Föreningen Norden och Stiftelsen Östersjölaxen.

Denna regniga dag hade det varit perfekt om forskarna kunnat erbjudas en modern forskningsstation, ett Laxens Hus, för sina aktiviteter. Ätran är ett av Sveriges viktigaste kunskapscentrum för laxen. Falkenbergs Energi ställde dock välvilligt upp med ett av sina förrådshus som regnskydd vid gamla kraftverket, byggt 1903.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

svensk ålförvaltning ett spel för gallerierna

2019-04-25 HaV går i dag ut med ett pressmeddelande att man föreslår fortsatt fiskestopp för att rädda den akut hotade ålen.

– Vi föreslår att förbudet för fiske efter ål i svenska kustområden införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020, vilket är samma månader som stoppet lades förra året säger HaV:s utredare. -Vi föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske. Detta då fisket efter ål på västkusten sedan tidigare är förbjudet. Läs hela pressmeddelandet här.

Detta agerande är verkligen ett spel för gallerierna då det inte är ålfisket som är huvudorsaken till att ålen är akut hotad. Ålynglen kommer till våra åar på västkusten där de av kraftbolagens dammar hindras att vandra vidare till sina uppväxtområden.

Ätraforsdammen hösten 2018, ålyngel hindras med 100% effektivitet att nå sina uppväxtområden i uppströms belägna sjöar som Fegen, Åsunden, Sämsjön m.fl.

Kraftbolagen köper då som kompensation ålyngel från England och sätter ut i sjöarna för man får fortfarande fiska ål uppströms tredje vandringshindret och fiskerättsägarna luras att tro att det finns naturligt vandrande ål. När de engelska ålynglen är könsmogna och efter 15-20 år skall vandra till Sargassohavet för att leka har kraftbolagen spärrat vägen! I stort sett alla ålar dör gallerdöden eller turbindöden! Ett spel för gallerierna!

Gallerdöden vid kraftverken i Ätran är som störst vid ålens vandringsperioder vår och höst. Artikelbilden är från gallerdöden vid Yngeredsfors kraftverk våren 2019 och man ser tydligt att den pinsamt gallerdödade ålen blivit randig som en sebra. Vandringen är väderberoende och i år var vårvandringen särskilt omfattande efter förra höstens torka. Unipers städbolag ENO hade många döda ålar att ta hand om. HaV föreslår nu fiskeförbud mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020. Den största höstvandringen av ål inträffar normalt före den 1 november och den största vårvandringen efter den 31 januari.

Men kraftbolaget Uniper, som verkligen ger alla ålar i Ätran en kvalfull gallerdöd har ”License to kill” hela året! De dödar all ål i Ätrans vattensystem trots givna löften att de endast skall döda 60% av ålen! Detta är ett spel för gallerierna med ålen som förlorare! Kraftbolagen som dödat Ätrans ålar det senaste århundradet måste snarast ta en liten del av sina vinster och införa rätt åtgärder. Vilken rätt har vi i Sverige att förvalta vår gemensamma ålresurs på detta pinsamma sätt? Läs mer om Ålvandring i Ätran 2019 här.

1. Naturnytt

Smolten vandrar

2019-04-22 Vattentemperaturen ökar och Laxsmolten vandrar ut från Högvadsån. De två senaste dagarna har ca 50 smolt dagligen vandrat ut förbi Nydala och märkts av Berit och Sven-Erik.
2019-04-22 Mager laxsmolt som vandrar ut från Ätran mot Färöarna. Dessa parasitangripna fiskar med kraftiga hudskador är dåligt rustade för den långa färden till sina uppväxtområden.
2019-04-22 Ryggfena och bröstfenor är ofta hårt angripna av laxdjävulen Gyrodactylus Salaris. Parasiten minskar sommar och vinter men blommar upp under vår och höst när vattentemperaturen passerar maskens trivseltemperatur (8-10 grader).

Gårdagens laxsmolt var tyvärr ganska hårt ansatta av laxparasiten. Vi håller tummarna för att smolten klarar omställningen från sötvatten till saltvatten och sin farofyllda resa. På 1980-talet, före det att Gyrodactylus inplanterades i Ätran, visade Edmans märkningar en återfångst av Ätranlaxen på 10-15%. Därefter har återfångsterna från Nydala minskat drastiskt .

Källa: Degerman & Sers 2014/28
1. Naturnytt

Laxparasiten Gyrodactylus

2019-04-14 Smoltens dag hölls vid Nydala kvarn i går eftersom det är laxens år 2019. Förvaltningen av Ätranlaxen uppmärksammas.
2019-04-13 Laxsmolt med infekterad ryggfena. Parasiten är endast millimeterstor och är svår att fotografera på levande fisk men man kan ana de ljusare parasiterna som fäster med hakar och äter av laxens skyddande slemskikt.

Elektronmikroskopiskt foto av laxparasiten, som är en hakmask som fäster på laxyngel och äter av slemskiktet. (se grop). I Högvadsån har analyserats laxyngel med över 1700 maskar per fisk.

Laxyngel och smolt infekteras i sötvatten, parasiten kan inte leva i Atlantens salta vatten. Infekterade fiskar får nedsatt kondition och blir försvagade. Årsyngel infekteras och överlevnaden till laxens andra år reduceras med 80-90%. Detta rapporterades 1997 från Högvadsån av Malmberg, Carlstrand och Alenäs. Läs mer här. Påverkan var stor i Högvadsåns huvudfåra men mindre i Fageredsån då parasiten missgynnas av surt och humöst vatten.

Ätranlaxens överlevnad i havet har minskat från 10-15% till 1-2% från Edmans märkningar på 1980-talet till Nydalas märkningar på 2000-talet. Skillnaden är kanske större än så då Nydala inte märker de mest utmärglade smolten. Detta urval behövde man inte göra på Edmans tid då smolten var i bättre kondition trots betydligt tätare bestånd.

Laxparasiten planterades in med sjuk smolt från Lagans fiskodling då kraftverket skulle kompensera för reglering med att sätta ut 1200 smolt per år. En björntjänst. Parasitinfektionen upptäcktes 1991 av kommunekologen då orsaken till laxynglens försämrade överlevnad i Högvadsån undersöktes.

Det ligger nära till hands att anta att även havsöverlevnaden påverkas av parasiten. Förstört slemskikt gör att fiskens osmotiska omställning från sött till salt vatten försvåras. Predationen i havet ökar och den försvagade smolten får det tufft med sin långa vandring till Färöarna. Är dessutom födotillgången mindre är det inte konstigt att färre smolt återvänder än tidigare. Smolten i ingressen till denna artikel är fotograferad i går vid årets smoltutvandring. Den är slank och i dålig kondition för att ta sig den långa vägen till sina uppväxtområden norr om Färöarna.

Men laxen är otroligt anpassningsbar. Om vi dessutom öppnar de forna forsarna vid Ätrafors, Yngerdsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen för smoltproduktion så finns det gott hopp för vår unika Ätranlax. Länsstyrelsen föreslår att denna prövning görs snarast eller 2024 och inte 2039 som Energimyndigheten föreslår.