2019-08-08 Sveriges Radio rapporterade för en vecka sedan att 400 000 europeiska ålyngel nu flyttas från England till Sverige. I ett försök att rädda den akut hotade ålen. Men är denna gigantiska flyttning av ålyngel till för att rädda ålen, eller görs den för att mörka den pågående massutrotningen av ålen i Sverige?

Denna ofrivilliga omflyttning av ålyngel bekostas av sex vattenkraftföretag i projektet Krafttag ål. Notan går på över två miljoner kronor. Projektet är ett samarbete mellan vattenkraftföretagen och Havs och vattenmyndigheten och har enligt SR utförts nio gånger (år) tidigare.

– Jag tycker det är jättekul att engagera mig i det här eftersom ålen är en hotad art och vi kan göra skillnad, säger årets vinnare av Havs- och Vattenmyndighetens Miljöpris Sjöstjärnan 2019. – ”De här områdena vid Lökeberga är bland de bästa vi har för utsättning”. – ”Det är jättefina uppväxtområden för ål med fria vandringsvägar ut i Atlanten”. Läs mer här.

Kraftbolagens massiva PR-insats underskattar folks intelligens när man påstår att kraftbolagen räddar den akut hotade ålen när de fångar vilda yngel av europeisk ål i England och flyttar dem till Lökeberga i Sverige ca 160 mil längre från sina lekområden i Sargassohavet!

De vilda, infångande engelska ålynglen får dessutom åka flyg till Scandinavian Silver Eels´ karantän i Helsingborg där de mellanlandar innan de är ”färdiga” att sättas ut i svenska vatten. På hemsidan ”Miljönytta” skriver man att denna ”Ålodling gör naturen en tjänst”. Här får begreppet ”bjöntjänst” ett verkligt ansikte. Denna tjänst används av myndigheter och kraftbolag.
– Ungefär 30 procent av de ålar vi föder upp hamnar på matbordet. Livsmedlet är certifierat och det rör sig om ungefär 120 ton per år. Det går faktiskt åt ungefär en miljon ålar att producera 150 ton
berättar Richard Fordham, som är VD på Scandinavian Silver Eel.

Ätrans vattenvårdskommitté (Fiskerikonsulent Gösta Edman) skrev redan för 50 år sedan (1970 !) i en rapport att tillgången på ål har minskat i Ätran under de senaste 30-40 åren! Detta p.g.a. den omfattande regleringen av huvudfåran, vilket medförde att ålen saknar uppvandringsmöjligheter. ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid” skriver Edman 1970. Läs mer här.

Lösningen för att rädda den hotade ålen är således ganska självklar, ålen måste ha fria vandringsvägar till sina uppväxtområden i svenska sjöar och till sina lekområden i Sargassohavet! Hertingprojektet i Ätran vid Falkenberg har löst båda dessa problemen med uppvandring och nedvandring vid Hertings kraftverk! Kraftbolaget släpper dessutom vatten i den torrlagda åfåran vid kraftverket vilket ger en livsmiljö för ca 30 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel i forsen.

Om Unipers kraftbolag i Ätran uppströms Herting lämnade tillbaka vattnet till de döda åfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällsforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar skulle här på motsvarande sätt återställas habitat för ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel! Formas har nyligen gett ut en ny rapport som visar denna korrelation mellan laxynglens och ålynglens habitat. Alla kraftbolag bör omsätta dessa resultat i praktisk handling. Läs rapporten här.

I år 2019 kommer liksom tidigare år tusentals ålyngel och lekmogna ålar att dö på sin vandring i Ätran. Och Ätrans gamla åfåra torrläggs!

Forskarna Erik Degerman och Olle Calles har nyligen skrivit en intressant artikel som publicerades i augusti 2019 i den ansedda tidskriften Aquatic Ecology. Forskarnas slutsatser är att när man restaurerar den Europeiska ålens habitat skall man prioritera de nedre uppväxtområdena i vattendragen. Utsättning av ålyngel bör ske i lämpliga habitat längre uppströms i avrinningsområdet där åltätheten är låg. På detta sätt gynnas ålbeståndet bäst. Läs mer här.

Därför är det anmärkningsvärt att kraftbolag och myndigheter gör tvärs emot vad forskarna visar: Man sätter ut ålyngel i havet eller nedströms första vandringshindret, och man underlåter att släppa vatten och restaurera ålhabitat högre upp i vattensystemet!
Läs och se ålutsättningarna i havet här.

Nu är hög tid att kraftbolagen slutar att vilseleda och desinformera sina elkunder med PR för omflyttning av ålyngel. Man måste istället ta sitt miljöansvar och öppna de stängda vandringsvägarna för uppvandrande ålyngel och utvandrande ålhonor, som just nu varje år dör i stora mängder. Finansieringen är redan klar då regeringen beslutat om en skattelättnad för kraftbolagen på ca 70 miljarder kronor de närmsta åren, en kostnad som läggs på våra elräkningar. Hertingprojektet har visat att det går att rädda vandringsfisken!