Alla inlägg av ingemar

Ålen i Ätran drabbad av allvarlig sjukdom

2020-07-30 Ålyngel utsatta i Ätran är troligen drabbade av den fruktade ”vita pricksjukan”. Enligt Wikipedia är fiskarterna ål, mal och regnbåge särskilt mottagliga för sjukdomen. När dessa fiskar trängs samman som exempelvis vid fiskodling, kan sjukdomen leda till 100 % dödlighet.

De sjuka ålarna upptäcktes när Naturnytt spanade in ett 50-tal ålyngel i Ätran natten mellan den 27 och 28 juli. Ynglen var sysselsatta med att försöka vandra till sina uppväxtsjöar i Ätran men de stoppas abrupt av trä- och betongdammar. Detta kan bevittnas varje sommarnatt i Ätran. Läs mer här.

Vad som nu var iögonfallande var att de klättrande ynglen verkade sjuka och betedde sig onormalt. De var slöa, simmade ryckigt, ramlade ned från betongväggen mer än normalt och hade små millimeterstora vita utslag som såg ut att irritera ynglen.

Händelsen har rapporterats till Länsstyrelsen i Halland, Statens Veterinärmedicinska anstalt och till verksamhetsutövaren Uniper. Länsstyrelsen i Halland låter meddela att handläggaren har semester till den 10 augusti. SVA meddelar att de skall höra med Havs- och Vattenmyndigheten om finansiering av eventuella prover. Unipers miljöchef meddelar att han delar Naturnytts bedömning att ålarna drabbats av ”vita pricksjukan”. Han meddelar vidare att bolaget natten efter Naturnytts rapport insamlat 200 ålyngel vid kraftverket och att även vissa av dessa yngel drabbats av vita pricksjukan.

Fordom vandrade det in över en miljon ålyngel i Ätran. Kraftbolagen har nu stängt vandringsmöjligheterna varför de som kompensation sätter ut ca 12 tusen ålyngel i Ätran. Bolag och myndigheter köper dessa ålyngel som fångats i England och föds upp i Scandinavian Silver Eels produktionsanläggning för konsumtionsål i Helsingborg.

Naturnytt frågade SVA om SSE haft problem med sjukdomar i samband med årets leverans av ålyngel för utsättning. Svaret är att eventuell information om detta är sekretessbelagd. Uniper meddelar att vid deras ”kontakter med SSE har det inte framkommit några hälsoproblem med årets import”.

Läs mer om på Hemsidan för Aktuell Hållbarhet.

2020-07-28/29 kl 00:00. Sjuka ålyngel (vitprickiga) som med gemensam kraft förgäves försöker forcera betongdammen vid Ätrafors. Vid tillfället klättrade här ett 50-tal yngel medan Unipers ålyngelsamlare vid dammen saknade ålyngel.

Fakta
Ichthyophthirius multifiliis is a large, ciliated protozoan that causes ”Ich” or ”white spot disease.” This disease is a major problem to freshwater aquarists and commercial fish producers worldwide. All species of freshwater fish are considered susceptible, and the parasite has been found in all areas of the world in both cultured and wild fish. These large parasites cause the characteristic white spots that are often seen on the skin and fins of infected fish. The disease is highly contagious and spreads rapidly from one fish to another without the need for additional hosts” läs mer här

Artrik vägkant

2020-07-22 Vessigebro vägsamfällighetsförening värnar den biologiska mångfalden. De gamla sälgarna sparas och blir hem åt den fascinerande myskbocken.

Saken är den att myskbockens larver lever i gamla sälgar. Dessa har sparats på vägen till återvinningen i Vessigebro. Här lever larven några år innan den kläcks till den fullvuxna bocken.

2020-07-23 Myskbockarna frodas på de vedrika och blomrika ängarna i Vessigebro. Tack vare vägsamfälligehtsföreningens arbete bevaras dessa artrika miljöer.

Vägsamfällighetsföreningen har också förtjänstfullt ordnat slåtter och bränning på den närbelägna Montessoriängen som är full av blommor. Bocken har dukat bord på blomsterängen.

Bra jobbat av föreningen för den biologiska mångfalden! Förutom blombockar ses ängsmetallvinge, bastardsvärmare, kartfjäril och eksnabbvinge flyga på snabba vingar över sommarängen. Dessa miljöer blir alltmer sällsynta men i Vessigebro har vi detta som en del i vår närnatur och kan njuta i fulla drag av ”fjäriln vingad”.

2020-07-22 Myskbock på strätta vid Montessoriängen i Vessigebro

Fakta om Myskbocken:
Myskbock är en långhorning, vilket de långa antennerna skvallrar om. Hanar av myskbock har antenner som är längre än kroppen, medans honans antenner bara når till mitten av täckvingarna. Namnet mysk kommer ifrån den aromatiskt doftade vätska som skalbaggen avsöndrar ifrån två springor på undersidan av mellankroppen när den blir retad.
Myskbocken har en utvecklingstid från ägg till fullvuxen insekt på hela tre till fyra år. Under denna tid lever den som larv i Salix- arter, tex gamla sälgar, där den äter av veden. Larvernas verksamhet blir även till nytta för andra arter. Ofta hittar man larver som större träfjäril Cossus cossus som lever i de håligheter myskbockens larver har skapat.
Fakta: artsidan.se

Större träfjäril är en kraftfull art och blir upp till 9 cm. Den trivs liksom myskbocken i de gamla sälgar som finns i de vedrika vägkanter som värnas i Vessigebro.
2020-07-20 Sexfläckig bastardsvärmare i ”take off” position från åkertistel på Montessoriängen.
2020-07-22 Kartfjäril, eksnabbvinge och eldsnabbvinge är några av de dagfjärilar som kan ses på de välskötta ängarna i Vessigebro.

förvaltningsplan för laxen i Ätran

2020-07-14 Jordbruksverket beviljade 2018-01-03
445 000 kronor till framtagande av en förvaltningsplan för Ätran. Nu går den treåriga bidragsperioden mot sitt slut 2020-12-31.

Jordbruksverket skriver i villkoren: ”…framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga fiskevårdsområdes-föreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.

Jordbruksverket skriver vidare: ”Framtagande av planen innefattar även framtagande av en webbaserad portal. Portalen ska vara utformad på ett sådant sätt som beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens rapport (förvaltning av lax och öring 2015:20), med syfte att skapa transparens, kunskap och ökad möjlighet till delaktighet i förvaltningen”.
Läs mer på Jordbruksverkets hemsida här.

Projektet beskrivs även på hemsidan för Lokalt Ledd Utveckling Halland LLUH där man kan läsa: ”Utvecklings- och förvaltningsplanen ska skapa långsiktighet och säkerställa att den framtida utvecklingen av fisket sker på ett hållbart sätt, att förvaltningen är hållbar med hänsyn till beståndet”. ”Projektet skapar också förutsättningar för att mer resurser läggs på fiskevårdande åtgärder i Ätran”. Läs mer här.

Det är mycket glädjande att fiskerättägarna och fiskevården för vandringsfisken nu får sin röst hörd i Ätran. Naturnytt har tidigare rapporterat om allvarlig miljöskada på Ätrans laxbestånd. Läs mer här.

En fiskevårdsplan för vandringsfisken kommer nu mycket lägligt och kan ligga till grund för fiskevårdande åtgärder inför kommande omprövning av Ätrans vattendomar 2027.

Vattenmyndigheten skriver i sitt förslag till åtgärdsplan för Ätran: ”För att uppnå god ekologisk potential i befintliga torrfåror/naturfåror krävs det att minimitappningen är minst lika stor som medellågvatten-föringen i Ätran. Minimitappning behöver införas i torrfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs kraftverk där det idag förekommer nolltappning”.
”Korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk har en påverkan på nedströms vattenförekomster som ingår i Natura 2000-området. Åtgärder för att minska korttidsregleringens effekter och införa miljöanpassade flöden behövs för att minska miljöpåverkan i den nedre delen av Ätran och stärka bevarandestatusen för lax i Natura 2000-området”. Läs mer här.

Kraftkoncernen Uniper har enligt Wikipedia en omsättning på 72,238 miljarder euro. Om de likt Falkenbergs kommun släppte föreslagen minimitappning i den nu döda åfåran skulle de få en starkare miljöprofil. Varje år som laxar dör i döda åfåran vid Ätrafors är en belastning både för laxbeståndet och bolaget.

Yngeredsforsen är mäktig när vattnet forsar. Ätrans torrlagda åfåror är ca en mil och kan producera hundratusentals laxyngel om Ätrans vatten får flöda fritt. Hertingforsen är ett gott exempel där 30 000 laxyngel har sina uppväxtområden efter 70 år av torrläggning.

Upprepad miljöskada

2020-06-30 Uniper orsakar upprepad miljöskada i N2000 området nedströms Ätrafors kraftverk och kontroll saknas när det gäller rutiner och tillsyn.
2020-06-30 Instängda laxar hoppar i N2000 området nedströms Ätraforsdammen
2020-06-30 Tjuvfiskare har uppmärksammat laxarnas prekära sitution och gillrat fasta linor i hopp om att kuna fånga någon Ätranlax

Vi rapporterade om Unipers tillfälliga vattensläpp i Ätran den 25 juni. Läs mer här. Under en hel dag lockades de lekvandrande laxarna upp i den annars torrlagda åfåran. Unipers förklaring till den oväntade öppningen av kraftverkets dammluckor var att det var väderaktiviteter med åska i luften. Det är något förvånande att en större kraftverkskoncern inte har rutiner som undviker miljöskador även om det är åska i luften.

Men nu har det alltså hänt igen! Måndag 2020-06-29 öppnar Uniper utan förvarning kl 14:20 en dammlucka och 14:30 två dammluckor! En lax kraftigt angripen av fiskmögel syns. Påsläppet pågår ca en timma. Vi frågade oss om fler laxar kommer att lockas upp i Unipers fälla vid N2000 området i Ätrafors?

Vid detta tillfälle var det inte åska i luften, men krafbolagets personal syntes vid kraftverket. De skall ha gjort ett misstag och öppnat två dammluckor som inte stängdes förrän efter en timma? Enligt länsstyrelsen skulle inget mer vattensläpp ske.

Vi besökte dagen efter 2020-06-30 kraftverksdammen vid Ätrafors. De instängda laxarna hoppade i dammen på samma sätt som vid vårt förra besök den 27 juni (i lördags). Vad som tillkommit var att vi såg flera hopp av smålax s.k. börling. Då börlingen nu börjat vandra kan dessa smålaxar ha lockats upp vid måndagens vattensläpp. Flera vattensläpp syns bara göra skadan värre.

Nu har också tjuvfiskare upptäckt de instängda laxarna. De har lagt ut fasta linor för att lura till sig någon av de strandsatta laxarna.

Nu är också häckningssäsong för en stor mängd fåglar. Vi kan bara spekulera i hur många fågelbon som satts under vatten när den terrestra miljön i gamla åfåran plötsligt sattes under vatten. Sädesärlor sågs krypa in i stensättningen vid dammen.

2020-06-30 Sädesärlorna hade boat in sig i kraftverksdammen där vattensläppet skedde. Där sågs även flera exemplar av den gula forsärlan.
2020-06-30 Den 450 meter långa åfåran med gräsmark och buskar är lämplig biotop för många häckfåglar. Deras bon har nu spolats bort av den tillfälliga flodvågen på åtskilliga kubikmeter i sekunden.

Naturnytts förhoppning är att vi nu inte skall behöva rapportera om denna miljöskada i fortsättningen. En enkel lösning vore att återställa Ätrans naturliga åfåra och Natura 2000 område med en minimitappning.

PS Från Hedenäs kraftstation rapporteras nu samma typ av driftstörningar som för Ätrafors DS Läs mer här. SVTs uppdrag granskning rapporterar att av 2100 svenska vattenkraftverk är det bara ca 100 som har fungerande fiskvägar… Läs mer här.

PS Lokalbefolkningen rapporterar andra veckan i juli om att döda laxar setts i N2000 området nedanför dammen DS

Vad är det som plaskar vid Ätraforsdammen!

2020-06-27 Våldsamma plask hörs från hålorna i ”döda fallen” vid Ätrafors. Vattnet har fått tillfälligt liv. Är det badande som dyker från klipporna och svalkar sig i sommarhettan?

Nej, tyvärr är svaret detsamma som alla tidigare år denna sorgliga händelse utspelar sig i detta skyddade Natura 2000 område. Ätranlaxarna kommer vandrande nu från sina uppväxtområden vid Färöarna och Grönland, för att sluta livscykeln och reproducera sig till hösten. Då fångas de i den gigantiska laxfälla som kraftbolagtet Uniper ordnat vid Ätrafors. Plaskandet är laxarnas sätt att ropa på hjälp! Save Our Salmon. SOS

Vi berättar varje år om hur bolaget tillfälligt ”spiller” vatten i den gamla åfåran, vilket lockar laxen ända upp till kraftverksdammen. Bolaget stänger så helt flödet, laxen stängs inne och går en plågsam död till mötes.

2020-06-27 Instängda Ätranlaxar hoppar för sitt liv i hålan nedanför Unipers kraftverksdamm i Ätrafors.

I Torsdags hade Uniper ett av dessa tillfälliga, förödande vattensläpp från dammen. Det kombinerades med att Ätran korttidsreglerades och att flödet tillfälligt skruvades upp och tredubblades från ca 10 kbm/s till drygt 30 kbm/s. Trots att bolaget sagt sig kunna köra max 9,5 kbm/s på grund av rådande torka! Denna lockelse kunde laxen inte motstå och är nu instäng i dödsfällan som gillrats av Uniper. Läs mer om vattensläppet här.

Förra året dog det flera laxar. Om de inte dör direkt av värmeslag, syrebrist och kvävning, dör de en långsam död av sjukdomar där de formligen ”möglar” bort av den smittsamma sjukdomen fiskmögel som drabbar dessa stressade laxar.

2020-06-27 Tre stora laxar cirklar runt i hålan vid Ätrafors likt djuren i bur på cirkus.
2020-06-27 En meterlång, instängd lax gömmer sig vid några stenblock. Stora laxhonor har tiotusentals särskilt värdefulla romkorn som här riskerar att gå till spillo.

Problemen med laxdöden i Natura 2000 området vid Ätrafors är lätt avhjälpt om bolaget släppte en minimitappning med vatten i den gamla naturliga åfåran. Laxen skulle överleva och fortplanta sig på samma sätt som den nu gör i Hertingforsen!

PS Måndag 2020-06-29 Dags igen! Uniper öppnar utan förvarning kl 14:20 en dammlucka och 14:30 två dammluckor! En lax kraftigt angripen av fiskmögel syns. Kommer fler laxar att lockas upp i Unipers fälla vid N2000 området i Ätrafors? DS

Moderna miljövillkor för vattenkraften

2020-06-25 I dag har regeringen formellt beslutat att en nationell plan skall genomföras för moderna miljövillkor i vattenkraften. Prövningarna av vattenkraften skall enligt regeringens pressmeddelande leda till ”största möjliga nytta för vattenmiljön, och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel”. Läs mer här.

I pressmeddelandet tillkännages att alla vattenkraftverk i Sverige kommer att prövas systematiskt utifrån den nationella planen . För Ätrans del innebär detta att prövningen i de nedre delarna till Ätrafors plus Högvadsån till Ödgärdet skall prövas 2024. Övriga delar av Ätrans vattensystem skall prövas 2027.

Ätran ger ett obetydligt tillskott till reglerkraften men har stora nationella och internationella miljövärden och är därför utsedd till N2000 område som särskilt internationellt bevarandevärd. Läs mer här.

I dag på beslutsdagen för omprövningen av Ätrans omoderna vattendomar fick vi en påminnelse om behovet av den förestående omprövningen. Uniper öppnade tillfälligt vattenflödet i Ätrans naturliga N2000 område. Brunfärgat vatten, med sediment, stockar och grenar spolades ned över havsnejonögonens nyligen grävda och inventerade lekgropar som innehåller den känsliga rommen. Ätran blev under någon timmar ”bruna floden”. Vi får hoppas att man meddelat Vivab om tilltaget så att de inte körde in detta smutsvatten i kommunens vattentäkt.

Dagarna före den 25/6 har Uniper kört en tappning på ca 35 kbm/s genom Ätrafors. De har använt Ätrans Vattenråds hemsida för att torgföra reklamen om att bolaget frivilligt kör 11 kbm/s med omtanke om fisken, men att tillrinningen är så låg att man endast kan köra 9,5 kbm/s. Nu skriver bolaget vidare på hemsidan att man nu på lördag den 27/5 planerar att gå ned till 9,1 kbm/s.

Det är ganska uppenbart att nuvarande reglering av Ätran inte följer vattendirektivet och den svenska regeringsförklaringen om ” största möjliga nytta för vattenmiljön”.

Den nystigna laxen vandrar ofta upp i de tillfälliga kraftverkssläppen vid Ätrafors. När vattnet stängs av dör de lekvandrande fiskarna. Måtte inte laxarna ha vandrat upp vid dagen tillfälliga släpp. Ett permanent minimiflöde skulle rädda mången lax plus att de skulle kunna använda Ätrans N2000 område till reproduktion som det är menat innan dagens omoderna vattendom om nolltappning.

Fisken vandrar i Ätran

2020-06-11 Över 500 laxar och 40 havsnejonögon har hittills passerat räknaren vid Herting i Falkenberg.

Vi ser nu att det var mycket värdefullt att dammen revs och att vandringsvägen med den naturliga, ursprungliga åfåran öppnades vid Herting. Det hotade havsnejonögat har nu funnit en vandringsväg.

Under våren har den hotade ålen vandrat ut på sin väg till lekområdena i Sargassohavet. Tyvärr har ålarna vid Ätrafors tvingats att vandra genom turbinerna i kraftverket vilket troligen lett till stora förluster. Endast fyra utvandrande ålar har registrerats vid Herting. Vi får hoppas att några vandrat ut via öppningen vid det fisksäkra gallret.

Smolt- besefällan kan användas för räkning av nedvandrande fisk, men den används alltför sällan.

Nu väntar vi på att årets första majfisk skall registreras, men det börjar närma sig slutet av säsongen för uppvandringen av denna sällsynthet.

Rapportera märkt lax som fångas i Ätran!

2020-06-10 Märkningsförsök pågår för att få mer information om Ätrans värdefulla laxbestånd. Laxfiskare rapporterar nu om fångst av märkta laxar i Ätran och bidrar till vårt vetande om laxen.

Alla som fiskar i Ätran och fångar en lax kan hjälpa till genom att kontrollera om laxen har en liten sändare i bukhålan. Denna information kan sedan bl.a. användas till den nya förvaltningsplan som nu tas fram för att värna om Ätrans laxbestånd.

Naturnytt fick en påringning av en fiskare som undrade vad han skulle göra med sitt fynd av märkt Ätranlax. Till saken hör att det finns två olika märken; ett som använts av Göteborgs Universitet och ett som används av SLU. Detta var det större märket som används av GU. Denna märkning känns igen på att det är en svart glasfiberstav som mäter ca 3×30 mm se bild. Fiskens buk har sytts igen med ett stygn av en blå suturtråd.

SLU märkningen har bl.a. utförts av Berit Möller vid Nydala. Detta märke är betydligt mindre och ligger i fiskens bukhåla. Märket är ditsatt med ett litet skalpellsnitt och ingen suturtråd har använts. Här krävs detektivarbete för att hitta märket!

Båda märkena är av typen PIT-tag märken där förkortningen står för Passive Integrated Transponder. Sändaren har ett inbyggt microchip som aktiveras så att registrering sker. GU använde märkningen för att kontrollera överlevnaden på utvandrande smolt från Ätran. SLU använder märkningen för att Nydala skall registrera antalet återvandrande fiskar.

Om du fångar en märkt fisk kan PIT-taggens information registreras och du bidrar på så sätt till kunskapen om Ätrans unika laxbestånd!
Leta dessa millimeterstora sändare nästa gång ni resar er nyfångade lax och sänd in dessa ”minisändare” till forskarna.

Kontakt vid fynd av det större märket kan tas med Professor Johan Höjesjö vid Göteborgs Universitet johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Kontakt vid fynd av det mindre märket kan tas med Högvadsåns Nedre Fiskevårdsområde som handhar märkningen.

Lågt vatten hotar laxen

2020-06-03 Laxens livsutrymme krymper när vattenståndet sänks i våra vattendrag. Är detta lågvatten naturligt eller kan vi påverka situationen vid reglerdammarna i Ödgärdet och Ätrafors?

Vid bron uppströms Ullared har ätranlaxen ett av sina viktiga lek- och uppväxtområden i Högvadsån. Varje år dokumenterar länsstyrelsen laxförekomsten med elfisken. Elfiskestationen i Ullared är för närvarande i det närmaste torrlagd. Senaste årets elfisken visar förekomst av katastrofalt lite laxyngel.

2020-06-02 Elfiskestation Ullared vid ön uppströms vägbron. Laxynglen har ont om plats och brist på syrerikt vatten.
2020-06-02 De djupare mer lugnflytande hålorna nedströms elfiskestationen vid bron. Lågvattnet blottar åbottnens sediment där bl.a. nejonögonens larver skulle leva.

Även från Ätrans huvudfåra kommer rapporter om extremt låga flöden och tidvis torrläggning av stränder och laxens grunda lekområden. Ätrans flöde regleras inom ramen för gällande vattendom. Korttidsregleringen följer elpriset som kan variera mycket på timbasis. Regleringen av Ätran i maj innebar att det på en timma kunde variera med över 200 000 ton vatten som släpptes genom Ätrafors turbiner! Detta är förödande för djurlivet och leder till erosion och sedimenttransport i ån. Läs mer här. Tillrinningen vid Yngeredsfors visar att det hydrologiskt inte funnits fog för att korttidsreglera till 11 kbm/s eller mindre nedströms vid Ätrafors. Vattenframrinningen har varit tillräcklig men korttidsregleringen styrs helt av ekonomiska intressen utan verderbörlig hänsyn till Ätrans N2000 värden.

Situationen i Högvadsån, laxens barnkammare, är än värre än i Ätran och liknar mer regleringen i Ätrafors vid ”döda fallen”. Här har kraftbolaget tillstånd att helt stänga av vattenflödet uppströms laxens skyddade (N2000) lekområden. Vid vårt besök på elfiskestationen i Ullared var läget allvarligt för laxen. Ynglen stred om livsutrymmet i det syrefattiga vattnet. Hägrar, kråkor, trastar och skrakar kalasar på lättfångade byten.

Om vi värdesätter laxen och Ätrans-Högvadsåns N2000 värden kan vi lätt tillse att inte stänga av allt vatten i Högvadsån och inte korttidsreglera Ätran så att naturen skadas. Det vore rimligt med tanke på att de som äger ett enskilt avlopp eller en industri får ta sin del av kostnaden för miljövården. Dessutom har Högvadsån kalkats för mer än 150 miljoner kronor för att laxen skall överleva…….. men laxen lever inte utan vatten och är helt i händerna på kraftbolagen som med små åtgärder kunde förbättra sin egen miljöpolicy.

2020-06-02 Uttröttat laxyngel i Högvadsåns lågvatten vid Ullared. Stressad av ständig kamp med sina syskon och att undfly predatorer tar på krafterna i varmt, syrefattigt lågvatten. Kraftbolaget uppströms stänger flödet helt i väntan på bättre elpriser. PS Laxynglen gömmer sig normalt sett även för fotografen DS.

Havsnejonögonen vandrar i Ätran

2020-06-01 De senaste fyra dagarna från fredag till måndag har det räknats tio havsnejonögon och nio laxar i fiskräknaren vid Herting.
Havsnejonöga fotograferat av Thomas Andersson/N när Krister Lindkvist lyfte de hotade djuren förbi dammen vid Herting (före 2013 när dammen revs).

Vi vet extremt lite om livet för havsnejonögonen. Kameran vid Herting visar att just nu är tiden för deras lekvandring. Vi kan också anta att det fina vädret med ökande vattentemperatur är en faktor som triggar deras lekvandring.

Vi vet också sedan tidigare att havsnejonögat är svagsimmande och inte klarade att vandra upp i laxtrappan. Krister Lindkvist fick därför lyfta nejonögonen över dammen för att de skulle nå sina lekområden. Men nu är dammen borta och de kan självmant simma upp genom Hertingforsen.

Dessa dagar har det också varit extremt lågvatten vilket gör att en del av laxynglens uppväxtområden är torrlagda. Kanske är det också så att havsnejonögonen då har extra lätt att ta sig genom fiskräknaren vid Herting. Inget ont utan att det har något gott med sig!

Nu hoppas vi på en lyckad lek fram till midsommar för havsnejonögonen, så att denna urtidsfisk kan fortleva i Ätran. Nejonögonen har en utvecklingshistoria som går längre tillbaka i tiden än när dinosaurierna fanns på jorden. Det känns rätt att de nu kan nå sina forna lekplatser i Ätran.

PS Fram till 2020-06-04 har det filmats 37 havsnejonögon i räknaren vid Herting DS.