2018-07-17. Vattendragen i Halland har nu extremt låga flöden. Laxen dör av låga flöden i kombination med varmt vatten och låga syrehalter.

Bevattningsförbud råder enligt Länsstyrelsen i Halland i de mindre vattendragen. Läs mer här.

Hertingforsen i Falkenberg har en vattendom på att man skall köra 11 kubikmeter i sekunden i forsen eller minst tillrinningen. Uniper reglerar tillflödet uppströms vid Ätrafors där man just nu enligt sin hemsida på timbasis reglerar flödet upp och ned med 10-40% eller mellan ca 8 till 13 kubikmeter i sekunden. Just nu innebär all reglering stora skador på ett redan stressat ekosystem samtidigt som det ger extremt små energivinster och knappast kan ha betydelse för reglerkraften.

. Vattenkraften är enligt Uniper unik genom att den är reglerbar och kan anpassas så att skadorna på naturen minskar. Uniper meddelar via pressmeddelande att man frivilligt sedan många år håller en lägsta nivå på 11 kubikmeter per sekund i Ätran.  Regleringen som de redovisar på sin hemsida talar ett annat språk. För att värna Ätrans stora internationella Natura 2000 värden borde älven inte korttidsregleras när tillrinningen är så låg som vid rådande extrema torka.

Läs Unipers pressmeddelande här

Läs även om flodpärlmusslan här.

PS Unipers miljöchef låter meddela i mail den 15/8 att flödet från Ätrafors den 18 och 19 juli varierade mellan 8,7och 8,8 kubikmeter per sekund. Värdena på nätet är endast en prognos. DS.

2018-07-10 Nyligen slöts ett nytt 12-årigt avtal om att Ätranlaxen och andra vilda laxstammar inte skall fiskas av grönländska fiskare i grönländska fiskevatten.  Avtalet undertecknades i Reykavik, föregicks av 12 månaders förhandling  och gäller från 2018 till 2029.

Detta betyder mycket för de halländska laxåarna. Förre fiskerikonsulenten Gösta Edman beräknade genom märkningsförsök  att mer än var tionde Ätranlax fångades i det kommersiella fisket vid Grönland och Färöarna där våra laxar har sina uppväxtområden. 

Islänningen Orri Vigfússon grundade NASF och arbetade för inlösen av dessa laxfisken. Falkenbergs Laxfiskekommitté bidrog tidigt till detta arbete genom en framsynt handläggning och stöttning av NASF av bl.a. Randolph Stenlund (turistchef), Bengt Orsander (Park och Anläggnings Chef) samt Claes Hederstierna (Ledamot, fd. museichef). Laxfiskekommittén arbetade också starkt för genomförandet av Hertingprojektet.

Med facit i hand ser vi nu efter fem år att Hertingprojektet inneburit att laxvandringen i Ätran ökat från ca 2000 till ca 4000 per år. Betydelsen av inlösen av Grönlandsfisket har alltså ökat från ca 200 laxar till ca 400 laxar för Ätrans del. Om medelvikten för laxen är ca 3 kg och en sportfiskefångad lax är värd 1500 kr/kg (eller mer?) så är värdet enbart för Falkenberg ca 1,8 miljoner kronor per år! Om jag minns rätt bidrog Laxfiskekommittén med 10 000 kronor som en engångssumma till inlösen av det kommersiella laxfisket. Vi träffade Orri Vigfússon i Göteborg på 1990-talet och det innebar att Orri fick en viktig grundplåt i sitt ideella arbete för NASF.

Heder till dessa framsynta herrar som arbetat för att vildlaxen skall ha sin fria vandring! Utan deras uppoffrande arbete hade vi inte haft den livskraftiga, unika laxstam vi har i dag. 

Läs mer om avtalet här.

Orri Vigfússon gick tyvärr bort 1 juli förra året men vi minns hans genuina arbete för vår ovärderliga Ätranlax! Läs mer här.

2018-06-23 Endast en procent av det Europeiska ålbeståndet finns kvar. Varför försvinner ålen som förr var en av de viktigaste fiskarterna i Ätrans vattensystem?

En avgörande orsak är att ålens vandring stoppats. Dammar gör att ålyngel utestängts från sina tidigare uppväxtområden. När ålen skall vandra ut från sjöarna dör ca 70% vid varje kraftverkspassage vilket exempelvis innebär att av 1000 utvandrande ålar från Fegen är det inga som överlever kraftverkspassagen till havet oskadade!

Även vattenkemin påverkar ålen. Ålyngel behöver neutralt pH varför kalkning av alla ålens uppväxtsjöar är viktigt. Ålen är också känslig för miljögifter varför den mix av miljögifter som tillförs Ätran skadar ålen.

Nu kommer nya studier som visar att kokain i så små mängder som 20 miljarddels gram per liter vatten skadar ålen. Dessa mängder har uppmätts i europeiska floder.
“This study shows that even low environmental concentrations of cocaine cause severe damage to the morphology and physiology of the skeletal muscle of the silver eel, confirming the harmful impact of cocaine in the environment that potentially affects the survival of this species”.

Rapportens slutsats är att dessa påverkade ålar inte klarar att simma den långa vägen till Sargassohavet.

Läs Rapporten här

2018-06-21 Planeringen för Atlantalens internationella år 2019 har redan påbörjats! Läs mer här.

Hög tid att vi planerar deltagande från Sverige!
Halland har Atlantlaxen som landskapsdjur och vi har förmånen att ha över 20 älvar med bestånd av atlantlax!

Ätran har en av värdens viktigaste och mest genuina Atlantaxbestånd. Många andra delar av världen har en förödande genitisk påverkan från odlad lax vilket Ätran till stor del är förskonad från. Läs mer om vårt unika värdsarv här.
Kommunekologen i Falkenberg grundlade för 12 år sedan en motivering till världsarvstanken som grott sedan dess.

Ätran med laxen bör därför ta en aktiv del i firandet av den internationella laxdagen. Vi uppmanar vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenråd, sportfiskare och fiskevattenägare att nu stå upp för, och på olika sätt delta i firandet av  vårt unika värdsarv, Ätran med laxen!

Varför skall vi delta? Hemsidan förklarar:

• Laxen är en viktig katalysator för information
• öka engagemang och deltagande för Ätrans ekosystem och vad vi kan förbättra i åtgärdsarbetet
• öka medvetenheten om laxens historiska, kulturella, sociala, ekologiska, miljömässiga och hälsomässiga värden
• ge fortsatt stöd för olika organisationers arbete med att bevara, stärka och utveckla de ekosystemtjänster som laxen emanerar
• ge en ny generation beslutsfattare, politiker, planerare, forskare och utbildare information om värdet av laxen och forsens ekosystemLaxen är en viktig symbol för frågor som avrinningsområdesvis förvaltning, habitatens konnektivitet, fri fiskvandring, hållbara areella näringar, giftfri miljö, ekosystemens stabilitet, hälsa och välbefinnande, klimatfrågor samt  en bibehållen flora och fauna till gagn för framtida generationer och en levande landsbygd.