2019-03-25 I dag filmades första nystigna laxen i kameran vid Herting. Det var en blank skönhet med en längd av 105 cm.
2019-03-25 Första laxen som filmats vid Herting (Fiskdata.se) Laxen har sedan några veckor passerat Nydala kvarn i Högvadsån.
I skrivande stund släpper Uniper vatten i döda fallet vid Ätrafors. Risken är överhängande att nystigna laxar lockas upp av forsens brus i åfåran som är N 2000 område för sina kvalitéer för laxlek. När flödet minskar stängs vattnet av och eventuella laxar stängs inne och går en kvalfylld död till mötes. Se film här
Energimyndigheten, Affärsnätverket Svenska kraftnät och Hav har lämnat ett förslag att Ätrans vattendomar skall omprövas om 20 år dvs 2038. Fram till dess har bolagen då tillstånd att stänga vattnet i Ätrans naturliga åfåra på 9 kilometer och utestänga den hotade ålen från sin naturliga vandring.
Energimyndigheten skriver: Vi vill gärna veta vad ni tycker om förslaget. För de HARO som ni föreslår ska justeras tidsmässigt behöver vi ett förslag på ny tidpunkt samt tydligt motiv till detta.
2019-03-24 Affärsnätverket Svenska kraftnät, Energimyndigheten samt Havs- och vattenmyndigheten föreslår att vattenkraften i Ätrans huvudavrinningsområde ska omprövas först om 20 år och efterfrågar synpunkter på detta! Läs mer här.
Ett stort steg för laxen och den akut hotade ålen är att få tillbaka vattnet i Natura 2000 området i den torrlagda forsen vid Ätrafors. Se vad som händer i filmen nedan.
För varje HARO kommer prövning normalt påbörjas längst nedströms och sedan kommer prövningen fortsätta i uppströms riktning. Falkenbergs kommun har för Hertings båda kraftverk redan ansökt om omprövning, erhållit tillstånd 2012 och år 2013 genomfört en rad av åtgärder som ger vandringsfiskarna fri passage. Läs mer här.
De ansvariga myndigheterna skriver i sitt missiv : “Vi vill gärna veta vad ni tycker om förslaget. (att ompröva Ätran om 20 år). Är det något område som bör tidigareläggas för att det finns särskilda naturvärden?”
Tabell över myndigheternas förslag till datum för omprövning: Ätran 2038-2039 Lagan 2035-2037 Nissan 2032-2032 Viskan 2020-2025 Suseån 2022-2022 Himleån 2021-2021 Göta Älv 2026-2037 Ätrans sena omprövning är bl.a. orsakad av att Ätran bedöms vara en av de västkuståar som har lägst naturvärden! Omprövning under två år kräver ett rejält tillskott av resurser. Alternativt att man omprövar några få av vattenkraftverken.
Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen i en rapport 2018 bedömt naturvärdet i Hertingforsen till 64 miljoner kronor när man dragit ifrån projektets kostnader. Bedömer man på motsvarande sätt naturvärdena för Ätrafors, Yngeredsfors, Skogsforsen Bällforsen och Skåpanäsforsarna hamnar man på flera hundra miljoner. Kan det sägas vara särskilda naturvärden?
Situationen i Natura 2000 området vid Ätrafors är akut. Nu har uppvandringen av laxfisk förbi Herting ökat från ca 2000 till ca 4000 och många laxar vandrar upp i den tillfälliga Ätraforsen där Uniper i vinstsyfte endera dagen “spiller” vatten för att därefter torrlägga. Detta sker varje år! Hundratals leklaxar riskerar livet och varje laxhona har tusentals romkorn som går till spillo. Vinsten vid Herting föröds vid Ätrafors där laxarna kämpar för livet!
Ålen är akut hotad och omfattas av ålförordningen. Tusentals ålyngel vandrar årligen upp i Ätran och kan årligen ses klättra på dammluckorna vid Ätrafors! Där är det stopp och de utmattade ynglen blir mat åt olika predatorer.
Juli 2018 ålyngel ses i nattens mörker klättra på dammluckorna och betongen vid Ätrafors.
När den vuxna ålen skall vandra tillbaka till havet möts de antingen av kraftverkens galler eller turbindöden. Bild från Yngeredsfors kraftverksdamm och den årliga ålslakten. Notera skadorna på den lekvandrande ålen efter kraftverkets intagsgaller.
Tidigare forsade kontinuerligt vatten i de åfåror i Ätran som i dag är torrlagda av vattenkraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. De hade en sammanlagd längd av över 9 kilometer. Här fanns årligen ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Ätran föreslås en minimitappning i dessa torrlagda forsar.
Det känns som ett hån när nu myndigheterna efterfrågar om det finns någon anledning att inte vänta 20 år till med att ompröva Ätrans vattendomar! Tänker man fortsätta att slakta akut hotad ål i ytterligare 20 år? Tänker man årligen strandsätta hundratals unika Ätranlaxar och torrlägga gamla lekområden? Tänker man fortsätta att i ytterligare 20 år negligera nationella och internationella miljöbeslut ? Skall vi bli den sista generation som sett en ål i Ätran?
Myndigheterna avslutar sitt förslag till Tidplan med : För de HARO (älvar) som ni föreslår ska justeras tidsmässigt behöver vi ett förslag på ny tidpunkt samt tydligt motiv till detta.
Vem menar myndigheterna skall tillrättavisa dem så att Sverige inte under 20 år underlåter att följa svensk och internationell miljölagstiftning? Böter från Europeiska Gemenskapen är kanske den enda tillrättavisningen som biter för den akut hotade ålen och för vår genetiskt unika Ätranlax.
2019-03-11 Uniper släpper nu vatten i samtliga döda åfåror vid sina kraftverk i Ätran!
Det är en fröjd för ögat att se Rävigeforsen vid Ätrafors! Yngeredsforsen blir nu ett tillfälligt besöksmål. Bällforsen som klingade ut 1950 har fått nytt liv. Skogsforsen susar och brusar. De förr laxrika forsarna vid Skåpanäs forsar fram i all sin mäktighet.
2019-03-11 Ätrans forsar vid “döda fallen” i Skåpanäs återuppstår på en sträcka av 2,8 kilometer varje gång Uniper släpper vatten. Här var uppväxtområde för tiotusentals laxyngel.
Det är fantastiskt att naturen vid dessa högflöden ger oss en påminnelse om att dessa över sex kilometer långa natursköna forsar inte är döda! De saknar bara vatten för att producera fisk!
Ett lysande exempel är den tidigare döda Hertingforsen som nu på sina 400 meter forssträcka håller ca 29 000 laxyngel och ca 3 000 ålyngel. Kung Carl XVI Gustaf önskade för fem år sedan att kraftbolagen skulle ha mod att följa det goda exemplet vid Hertings kraftverk. Modet har inte infunnit sig ännu; resultatet skulle i så fall bli överväldigande och en fin bekräftelse av Laxens år 2019.
Åtgärdsprogrammet för Ätran anger också att en minimitappning skall åstadkommas vid dessa kraftverk. Om man antar att produktionen av lax och ål per sträckmeter skulle bli densamma som den uppmätta i Hertingforsen skulle de nu “döda fallen” nedom Unipers kraftverk producera ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel!
Kraftbolagen borde följa sin egen reklam och producera el på naturens villkor. Vi väntar oss att de skall följa Kungens uppmaning! Länsstyrelsen var dessutom när kraftverken byggdes “Kunglig Majestäts befallningshavande“. Om bolagen hävdar 1918 års vattenlagstiftning skall man även följa Kunglig Mj:ts önskemål. Låt Ätrans döda forsar leva!
2019-03-11 Mitt under rådande högflöde i Ätran har “proppen gått ur” Bällforsdammen vid Gällared. Stränderna ligger blottlagda.
2019-03-11 Kraftbolaget Uniper torrlägger Bällforsdammen mitt under rådande högflöde. Vattenflödet i Ätran är mellan 100-150 kubikmeter per sekund.
Höstens torrläggning av Ätraforsdammen har vi i färskt minne. I somras gjordes förtjänstfullt en stor insats av bl.a. Farmartjänst för att rädda tusentals rödlistade musslor som strandat. Läs mer här.
Man hade hoppats att kraftbolaget och tillsynsmyndigheten nu lärt av dessa tragiska händelser och kommit överens om en bättre tappningsregim. För naturens skull. Men nu är det alltså dags igen. I den uppströms belägna Bällforsdammen. Denna gång är det minusgrader och eventuella musslor och andra bottendjur förfryser snabbt när de hamnar på “torra land”.
Vattenkraftbolagen kablar ut i sin reklamkampanj att när de producerar el görs det på naturens villkor. Inte mot dem. Det är dags att följa budskapet i den egna reklamen.
2019-03-11 Tillfälligt torrlagd botten i Unipers magasin uppströms Bällforsens kraftverk.
2019-03-07 Samtidigt som den första vårlaxen anländer till Nydala öppnar Uniper dammluckorna vid Ätrafors.
Laxarna lockas då att vandra upp i forsen, fångas och dör en plågsam död när de stängs inne i hålorna när kraftbolaget stryper vattnet och allt vatten går till kraftverkets turbiner.
Unipers misslyckade försök hösten 2017 att “med ny teknik” hindra laxen att vandra upp i “döda fallet” vid Ätrafors. Anordningen höll inte första högflödet efter åtgärden.
Hundratals laxar som skulle leka i Ätran har genom åren på detta sätt mist livet i “dödens åfåra” vid Ätrafors. Området är klassat som ett internationellt betydelsefullt lekområde och habitat för lax enligt EU:s art- och habitatdirektiv N 2000.
2019-03-07 Den 750 m långa döda åfåran vid sidan om Ätrafors kraftverk har fått liv när dammen öppnas och överskottsvatten släpps i Natura 2000 området.
Uniper har visat god vilja genom att försöka stoppa laxen med brädor och plastflärpar. Denna nya teknik misslyckades. Men om viljan finns kvar finns lösningen inom räckhåll. Hertingprojektet visar att ett kontinuerligt minimiflöde ger önskat resultat.
Unipers försök att med ny teknik stoppa laxen vid Ätrafors var dömt att misslyckas. Se resultatet efter första högflödet på bilden ovan.
Vid döda fallet i Ätrafors skulle ett minimiflöde innebära att: 1. Laxhabitatet och forsens ekosystem inom detta ca 750 m långa forsområde skulle vara återställt. 2. Ca 54 400 laxyngel och ca 5 600 ålyngel skulle årligen växa upp inom Natura 2000 området. 3. Laxar, öringar, gösar m.fl. fiskar skulle inte bli instängda, stressade och plågas till döds.
Länsstyrelsen har i sin åtgärdsplan för Ätran föreslagit minimitappning som en viktig åtgärd. När nu vatten som i dag ändå släpps kostar åtgärden 0 kronor. Övrig tid skulle vatten i den naturliga åfårans Natura 2000 område endast ta en mycket blygsam del av bolagets vinst i anspråk. Det skulle vara väl investerade medel för att rädda fisken från en plågsam död och samtidigt förbättra vattenkraftens miljöprofil. Dessutom kompenseras vattenkraftens eventuella förlust genom regeringens beslut om skattelättnader.
Enligt regeringens nya regler för prövning av vattenverksamhet står elkonsumenterna inom hushålls och tjänstesektorn för kostnaderna som åtgärdsprogrammet ger upphov till genom att de betalar höjd elskatt. Vattenkraftsproducenterna kompenseras genom en sänkt fastighetsskatt som ger dem ett överskott om cirka 4,3 miljarder kronor per år då avtrappningen av fastighetsskatten efter fyra år fått fullt genomslag från 2,8 procent till 0,5 procent. Läs mer här
PS Hertings kraftverk nedströms i Falkenberg har en modern vattendom att släppa ett kontinuerligt minimiflöde på 11 kbm per sekund i den gamla åfåran som före 2013 var “en död åfåra”. Nu finns där ca 30000 laxyngel och ca 3000 ålyngel DS
2019-03-07 Ätrafors kraftverk. Tuberna till kraftverkets turbiner. Från höger kommer vattnet nu tillfälligt i den gamla åfåran som är N 2000 område. På bilden ovan syns en del av detta gamla lekområde för Ätranlaxen.
2019-03-04 I dag registrerades första laxen i laxfällan vid Nydala. Längden var 88 cm.
Detta är den tidigaste noteringen någonsin sedan registreringen startades 1954. En orsak till detta kan vara den milda vintern och årets tidiga snösmältning. Vi flaggade på hemsidan för fyra dagar sedan att nu är troligen första Ätranlaxen på väg upp i ån! Men laxräknaren vid Herting har ännu inte startats varför Nydala ca 3,1 mil uppströms Falkenberg blev först med att registrera nystigen lax i Ätran, Laxens år 2019!
Den viktigaste orsaken till denna tidiga lax är troligen dock att vandringshindret som byggdes vid Hertings kraftverk i Falkenberg 1944 togs bort 2013. Nu kan alla vandringsfiskar vandra ostört uppströms och nedströms genom forsen. Detta gäller lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga, färna och majfisk samt alla andra fiskar som vandrar i Ätran.
Samtidigt som vi firar Laxens år 2019 i Ätran firar vi femårsjubileum för återställandet av Hertingforsen! Och 40-års jubileum för kalkningen av laxens barnkammare i Högvadsån!
Firma Ingemar Alenäs håller gärna ett föredrag om dessa sagolika jubileum eller en guidad tur vid Hertingforsen 2019 för att visa på detta goda exempel där bästa möjliga teknik använts för att få laxarna, ålarna, nejonögonen och majfisken tillbaka!
2019-03-04 Affärsnätverket Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten har tillsammans klassat älvarnas värde från miljösynpunkt med miljömålet “Levande sjöar och vattendrag” som ledstjärna.
Klassningen skall ligga till grund för en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Eftersom myndigheterna har begränsade resurser bestämmer klassningen turordningen i prövningen. Se filmen Ätran-värd att vårda
Syftet med samarbetet mellan myndigheterna är att ta fram ett förslag för åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan och åtgärder som samtidigt innebär ökad produktion för att klara framtida behov i energisystemet. Se filmen om Ätran Fria vatten
Från och med 1 januari 2019 gäller denna nya lagstiftning. Från den 14 januari till och med den 1 juli 2019 kan kraftverksägarna anmäla sina anläggningar till den nationella planen för miljöprövning. Nationella planen skall lämnas till regeringen den 1 oktober och kommer preliminärt att prioritera och att ange var miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV uppskattar att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.
Myndigheterna har klassat Ätrans värde som ett av de lägsta i landet från miljösynpunkt. Detta innebär att prioriteringen av en omprövning av Ätrans kraftverk för miljöns skull hamnar mycket lågt. Ätran är tidigare klassat som ett Natura 2000 område vilket innebär att det har högt internationellt skyddsvärde. Det är därför motsägelsefullt att Ätran skulle ha låga nationella natur- och miljövärden.
Några av Ätrans värden:
Dricksvatten Ätran används direkt som dricksvattentäkt. Bottenfauna Helt unik. Nattsländan Setodes punctatus finns endast här i hela Skandinavien. Fiskar Ett av Sveriges största bestånd av det hotade havsnejonögat. Sveriges enda dokumenterade förekomst av majfisk. Ätranlax genetiskt unik atlantlax som har använts för restaurering av laxstammar i Danmark (Gudenåen) och Tyskland (Elbe, Rhen). Ål Tiotusentals ålyngel vandrar fortfarande upp i Ätran.
Länsstyrelsens analys 2018:18 av Ätrans samhällsekonomiska värde läs mer här. Analys av Länsstyrelsens rapport Läs mer här.
Hertingprojektet Uppvandringen av laxartad lekfisk har efter projektet 2013 ökat från ca 2000 till ca 4000 lekfiskar. Läs mer om Ätrans värde här.
2019-03-03 I dag utlyses av FN i hela värden en dag när vi skall tänka på naturen och den biologiska mångfalden, under ytan.
På hemsidan för Förenta Nationerna kan vi läsa att temat i år är Livet under ytan eller: The theme of World Wildlife Day 2019 is: “Life Below Water: For people and planet” which closely aligns with this goal, with a specific focus on the conservation and sustainable use of marine wildlife”. Läs mer här.
Är detta något som gäller oss i Sverige? I Halland och till och med i Falkenberg? Ja vi kan med enkla åtgärder bli mycket mer hållbara när det gäller livet under ytan.
Låt oss visa på några exempel på två marina arter:
1. Ätranlaxen
Föds i Ätran och Högvadsån. Simmar till Färöarna, Grönland och New Founland och äter sig stor. Återvänder via Danmark, Laholmsbukten och Skrea till Ätran för att leka. Leklaxar vandrar upp i fallet vid Ätrafors för att leka. Där dör de ofta en plågsam död.
Instängd i hålorna nedanför Ätrafors kraftverk. Laxen kämpar för sitt liv.
2. Den europeiska ålen.
Föds i Sargassohavet och vandrar hela vägen 700 mil till Ätran för att växa sig stor. Hindras av betongdammar där de klättrar nattetid och uttömmer sina sista krafter.
De som överlever och som vuxna efter ca 20 år skall vandra tillbaka till Sargassohavet hamnar i kraftverken, som här vid Yngeredsfors hösten 2018…
Ansvaret ligger inte bara på tropiska länder som har hammarhajar och marlin m.fl. exotiska arter. Våra Ätranlaxar och ålar förvaltas inte hållbart i dag. Hundratals leklaxar dör vid Ätrafors. Tusentals ålyngel dör på kraftverkens betongdammar. Hundratals lekmogna ålar går en plågsam död tillmötes på kraftverkens galler och turbiner.
Ansvaret för livet under ytan vilar lika tungt på oss som på avlägsna länder på vår jord. Hertingprojektet visar hur vi kan rädda laxar och ålar. Vem bär ansvaret för vad som nu sker på ovanstående bilder? Här i Falkenbergs kommun, i Ätran 2018 tills vidare, vid ett flertal kraftverk. Som enligt reklamen inte drivs på naturens bekostnad.
2019-02-27 Energimyndigheten, Affärsverket Svenska Kraftnät och HaV har kommit överens om en tidplan för omprövning av vattenkraften.
På Havs och vattenmyndighetens hemsida kan man läsa att dessa myndigheter arbetar efter en preliminär tidplan om att förslaget till nationell plan ska lämnas till regeringen den 1 oktober 2019. Läs mer här.
Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021. HaV:s uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor. Med “moderna” menar HaV villkor som inte är äldre än 40 år.
Vän av ordning ställer sig då frågan om den akut hotade ålen klarar att leva under dessa förhållanden fram till 2040? Skall vi bli den sista generationen som kan berätta att vi sett denna fantastiska fiskart vars lekvandring började i våra Västsvenska sjöar och avslutades i Sargassohavet.
Åluppvandringen i Ätran har varit stoppad i Ätran sedan början på 1900-talet. Nu kanske den enligt överenskommelse stoppas fram till 2040. Blankålen som skall vandra till Sargassohavet hamnar i turbiner eller turbingaller. Rubrikbild från Yngeredsforsens kraftverk hösten 2019.
Med vilken rätt anser vi oss kunna utöva denna “ålmisshandel” i ytterligare 20 år fram till 2040? Hur mycket längre kan ålen klara denna “tortyr” utan att gå under?
2019-02-16 Missbildade abborrar i Rakkurisjöarna får nu stort fokus. Fenomenet är känt från 100-tals sjöar på svenska västkusten som abborre med “puckelrygg”.
Representanter för svenska regeringen informerades i februari 2002 om hur det stod till med miljömålet bara naturlig försurning på svenska västkusten. Kommunekologen i Falkenberg berättade om att mer än varannan sjö är okalkad och försurad i kommunen. Läs mer här.
Förutom mer kända försurningseffekter innebär det problem med höga kvicksilverhalter i fisk och förhöjda halter av metallerna aluminium, järn och mangan. Gravida kvinnor rekommenderas inte att äta fisk från dessa sjöar. Dessutom skadas reproduktionen och tillväxt av känsliga arter som ex. ål, elritsa, mört och lax.
Ytterligare en känd effekt som redovisades för regeringen var missbildningen av abborre i dessa försurade sjöar. En forskargrupp vid IVL (Hans Hultberg, Erik Nyholm och Ingemar Alenäs) undersökte med provfiske ett flertal västsvenska sjöar.
Deformerade abborrar med “puckelrygg” röntgades och vi kunde konstatera att de främsta ryggkotorna var deformerade vilket gav upphov till detta abnorma utseende. Förutom puckelrygg hade dessa firrar förstorade “glosögon” och ibland förkortad underkäke. I referenssjöar med normalt pH saknades dessa missbildningar.
Röntgenbild av puckelryggig abborre där man tydligt ser de deformerade första ryggkotorna. Bild Erik Nyholm, Hans Hultberg IVL undersökning av puckelryggiga abborrar.
Kommunekologen i Falkenberg försökte hitta bot för de sjuka abborrarna och erhöll kalkningspengar från EU för att åtgärda några av dessa bortglömda sjöar. Fortfarande är 100-tals sjöar försurade och okalkade på västkusten. Detta är känt genom uppföljningen av miljömålen som inte klarar målet “bara naturlig försurning”. Målet vore lätt avklarat om vi fortsatt att ta emot EU-bidrag för våra försurade västkustsjöar. Läs mer här (sid 52 – 54).
Kalkning av försurade sjöar i Falkenberg 2010-11 med bidrag från EU.
Vad som är bortglömt är alla puckelryggiga, glosögda abborrar som lidande simmar omkring i de sura sjöarna. Samt att vi inte kan äta fisken på grund av förhöjda kvicksilverhalter. En lösning är att vi inte längre provtar kvicksilver i dessa försurade sjöar. Och att vi endast provfiskar kalkade sjöar. Det vi inte vet har vi inte ont av. Det är synd att vi inte fokuserar bättre på de miljömål som vi lätt kunde avhjälpa med rätt beslut.
