2019-03-24
Affärsnätverket Svenska kraftnät, Energimyndigheten samt Havs- och vattenmyndigheten föreslår att vattenkraften i Ätrans huvudavrinningsområde ska omprövas först om 20 år och efterfrågar synpunkter på detta! Läs mer här.
För varje HARO kommer prövning normalt påbörjas längst nedströms och sedan kommer prövningen fortsätta i uppströms riktning. Falkenbergs kommun har för Hertings båda kraftverk redan ansökt om omprövning, erhållit tillstånd 2012 och år 2013 genomfört en rad av åtgärder som ger vandringsfiskarna fri passage. Läs mer här.
De ansvariga myndigheterna skriver i sitt missiv :
”Vi vill gärna veta vad ni tycker om förslaget. (att ompröva Ätran om 20 år). Är det något område som bör tidigareläggas för att det finns särskilda naturvärden?”
Tabell över myndigheternas förslag till datum för omprövning:
Ätran 2038-2039 Lagan 2035-2037
Nissan 2032-2032 Viskan 2020-2025
Suseån 2022-2022 Himleån 2021-2021
Göta Älv 2026-2037
Ätrans sena omprövning är bl.a. orsakad av att Ätran bedöms vara en av de västkuståar som har lägst naturvärden! Omprövning under två år kräver ett rejält tillskott av resurser. Alternativt att man omprövar några få av vattenkraftverken.
Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen i en rapport 2018 bedömt naturvärdet i Hertingforsen till 64 miljoner kronor när man dragit ifrån projektets kostnader. Bedömer man på motsvarande sätt naturvärdena för Ätrafors, Yngeredsfors, Skogsforsen Bällforsen och Skåpanäsforsarna hamnar man på flera hundra miljoner.
Kan det sägas vara särskilda naturvärden?
Situationen i Natura 2000 området vid Ätrafors är akut. Nu har uppvandringen av laxfisk förbi Herting ökat från ca 2000 till ca 4000 och många laxar vandrar upp i den tillfälliga Ätraforsen där Uniper i vinstsyfte endera dagen ”spiller” vatten för att därefter torrlägga. Detta sker varje år! Hundratals leklaxar riskerar livet och varje laxhona har tusentals romkorn som går till spillo. Vinsten vid Herting föröds vid Ätrafors där laxarna kämpar för livet!
Ålen är akut hotad och omfattas av ålförordningen. Tusentals ålyngel vandrar årligen upp i Ätran och kan årligen ses klättra på dammluckorna vid Ätrafors! Där är det stopp och de utmattade ynglen blir mat åt olika predatorer.
När den vuxna ålen skall vandra tillbaka till havet möts de antingen av kraftverkens galler eller turbindöden. Bild från Yngeredsfors kraftverksdamm och den årliga ålslakten. Notera skadorna på den lekvandrande ålen efter kraftverkets intagsgaller.
Tidigare forsade kontinuerligt vatten i de åfåror i Ätran som i dag är torrlagda av vattenkraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. De hade en sammanlagd längd av över 9 kilometer. Här fanns årligen ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Ätran föreslås en minimitappning i dessa torrlagda forsar.
Det känns som ett hån när nu myndigheterna efterfrågar om det finns någon anledning att inte vänta 20 år till med att ompröva Ätrans vattendomar! Tänker man fortsätta att slakta akut hotad ål i ytterligare 20 år? Tänker man årligen strandsätta hundratals unika Ätranlaxar och torrlägga gamla lekområden? Tänker man fortsätta att i ytterligare 20 år negligera nationella och internationella miljöbeslut ? Skall vi bli den sista generation som sett en ål i Ätran?
Myndigheterna avslutar sitt förslag till Tidplan med :
För de HARO (älvar) som ni föreslår ska justeras tidsmässigt behöver vi ett förslag på ny tidpunkt samt tydligt motiv till detta.
Vem menar myndigheterna skall tillrättavisa dem så att Sverige inte under 20 år underlåter att följa svensk och internationell miljölagstiftning? Böter från Europeiska Gemenskapen är kanske den enda tillrättavisningen som biter för den akut hotade ålen och för vår genetiskt unika Ätranlax.