Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

2. Vattenblänk

Historisk omprövning av vattenkraften

2018-12-28 Sveriges Radio kungör två dagar efter julafton och sex dagar före nyårsafton att nu stundar historisk omprövning av 7400 anläggningar som under 100 år lutat sig mot 1918 års vattenlag.

Chefsrådman vid Mark- och Miljödomstolen Peter Ardö, tidigare jurist vid Länsstyrelsen i Halland, säger till SR att  -”Det är alla landets kraftverk och dammar som ska omprövas i domstol mot moderna miljövillkor och modern lagstiftning. Totalt rör sig om 7 400 anläggningar som ska prövas”.

Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att myndigheterna skall ompröva ca 370 anläggningar varje år. De närmsta åren är det upp till bevis.

Kraftbolagen har avsatt 10 miljarder i en fond för att finansiera omprövningen och åtgärderna. Domstolarna och Länsstyrelserna behöver mer personal för att genomföra denna gigantiska omprövning som är tänkt att ske vattendragsvis för bästa resultat.  Ätrans huvudfåra saknar vatten på flera kilometer av sina tidigare forssträckor så behovet av omprövning är skriande inte minst för vår akut hotade europeiska ål.

Fokus på dom nya kraven kommer att ligga på vattenmiljön.
– ”Fisk ska kunna vandra upp där den en gång vandrat upp. Samtidigt ska verksamheterna kunna drivas vidare, om det här går att förena” avslutar Chefsrådman Peter Ardö.

Läs mer här

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Miljöanpassning av vattenkraften

2018-12-26 Regeringen beslutade dan före dan före dopparedan om en ny nationell plan för hur vattenkraften skall föreses med moderna miljövillkor.

Bakgrunden är att dagens vattenkraft levt under de lagar som rått sedan 1918. Denna lagstiftning har inte varit anpassad till dagens krav på hänsyn till miljön och en hållbar användning av våra resurser.

Detta beslut är kanske en julklapp till dem som önskar att bättre hänsyn skall tas till fria vandringsvägar och en klok förvaltning av den biologiska mångfalden som kan ge oss så många ekosystemtjänster. Ett exempel är en växande fiske- och ekoturism.

Senast den 1 oktober 2019 ska Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Statens Energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät ha tagit fram ett förslag till en nationell plan för hur vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. Planen ska sedan beslutas av regeringen. Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att beslutet berör upp emot 4000 vattenkraftsrelaterade verksamheter.

Vi hoppas att dessa myndigheter har kompetensen och viljan att ta vederbörlig miljöhänsyn så att regeringen inte satt ” bocken till trädgårdsmästare”.  Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens dialog om vattenkraft och miljö har pågått i fem år under åren 2012 till 2016 för att identifiera möjliga vägar framåt för att avväga både energi och miljönytta. 

Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att personella resurser för att ompröva 200 vattendomar per år måste tillsättas för att nå målet. De närmsta åren får utvisa vad överenskommelsen är värd. Kraftbolagen har redan fått miljardbelopp i skattelättnader för sitt fastighetsinnehav i utbyte mot att godkänna moderna miljövillkor.

Det är nu efter 100 år av misshushållning med vattenresurserna dags att ta hänsyn till modern lagstiftning enligt EU:s vattendirektiv, Ålförordningen och de av Sveriges Riksdag faställda miljömålen.

Läs mer om Regeringens beslut här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

EU förbjuder ålfiske 2019

2018-12-19 EU:s ministrar förhandlade från i måndags morse till tidigt in på onsdagsnatten och enades om att skydda den hotade ålen med ett ålfiskeförbud för all ål under tre månader 2019. Samtidigt utestängs glasålen från svenska vatten och svenska silverålar läggs på soptippen!

Förbudet omfattar nu även glasålen som fiskats vid Europas kuster och exporterats till bl.a. Kina. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Sveriges Radio: – Det här är ett sätt att kunna rädda ålen som faktiskt är i ett väldigt allvarligt skick. Sverige är ett av de länder som har drivit på för ett förbud mot ålfiske i hela EU.

Mindre känt och ytterst pinsamt för Sveriges miljöimage är att landsbygdsministern samtidigt till Bryssel hade med sig ett krav som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet. – Jag fick inte ens några kommentarer på förslaget säger Bucht till pressen. Hav skall nu besluta om vilka tre månader som ålfiskeförbudet skall gälla i Sverige.  Ålen vandrar som minst vintertid. Om Sverige kommer att besluta om förbud vintertid, när det har som lägst bevarandevärde, skämmer återigen Sverige ut sin miljöimage internationellt.

EU:s ministrar skall ha en stor eloge för att de nu insett allvaret i ålens försvinnande och börjar städa upp i gamla fiskeregler med fiske av glasål som omsätter miljarder. Men viktigast är ålens fria vandringsvägar. Även miljöpåverkan som thiaminbrist, försurning, främmande ämnen och sjukdomar behöver adresseras då all miljöpåverkan nu riskerar att slå hårt på vårt tynande ålbestånd. Målet måste vara att ha ett gott ålbestånd där ett hållbart fiske kan bedrivas!

Dagens svenska lagstiftning tillåter 2018 att all glasål stängs ute från sina svenska uppväxtområden. Den tillåter även att merparten av vuxen lekål omkommer på galler och i turbiner när de är på väg att fortplanta sig i Sargassohavet. © Ingemar Alenäs
Ålyngel som är på väg från havet till sitt ”ålhem”, men liksom tiotusentals artfränder stoppas av hundratals betongdammar. Bilden är från Ätran. © Ingemar Alenäs

Sveriges landsbygdsminister kan nu som internationell pådrivare även ta sig an uppgiften att städa upp framför egen dörr. Tiotusentals glasålar hindras av betongdmmar från att vandra upp till sina uppväxtområden i Sveriges sjöar och vattendrag.

Tiotusentals svenska lekmogna ålar dör och skadas varje år i kraftverkens turbiner och galler. Detta ”fiske” där ålen hamnar på soptippen måste upphöra omedelbart!
Vi upprörs över det internationella ålfisket medan vi här hemma kastar ålen på soptippen! I värsta fall använder vi klimatet som alibi för våra handlingar. Stängda vandringsvägar för ålen har orsakat att beståndet minskat med över 90 procent. Detta har i sin tur lett till att vi inte kan ha ett hållbart fiske av ål. För att lösa problemet måste vi få fria vandringsvägar för ålen!

Åldöd vid Yngeredsfors kraftverk i Ätran där alla lekmogna ålar på väg till Sargassohavet dör galler och turbindöden. © Ingemar Alenäs

Tiotusentals blankålar dör i svenska kraftverk på sin väg till Sargassohavet för att leka. Denna massförintelse av svenska ålar sker med tillstånd av gällande svensk lagstiftning. Dags att Sverige vaknar och ser vad som händer nationellt med vår europeiska ål. När landsbygdsministern kallar Sverige för pådrivare är det tyvärr i egenskap av pådrivare för ålens utrotning. Öppna ålens vandringsvägar nu innan det är för sent! Hertingprojektet är ett exempel på fria vandringsvägar vid två kraftverk.

Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin gemensamma webbportal VISS: ”Nedströmsvandring för lax, havsöring, ål och lokalt förekommande fisk/fauna behöver åtgärdas förbi Yngeredsfors. För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver man anlägga nedströmspassager i enlighet med bästa möjliga teknik.” Läs här

Myndigheterna känner till problemet och ändå dör varje år tusentals utrotningshotade ålar i turbiner, på galler och på betongdammar.

Ålsoptipp vid svenskt kraftverk efter gallerrensning. © Ingemar Alenäs
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ål på Julbordet?

2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var har ålen då hamnat?

I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!

Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.

Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON

2. Vattenblänk

Invigning av Laxens år 2019

2018-11-29 Generaldirektör Jakob Granit på Havs- och vattenmyndigheten invigde i dag Laxens år 2019. Hav efterfrågar nu synpunkter på förvaltningen av våra bestånd av Atlantlax.

Ett 70-tal personer med uppgift att värna om laxen hade samlats vid detta välarrangerade symposium för att utbyta kunskap om hur vi bäst skall förvalta bestånden av våra svenska laxbestånd.

Information och kommunikation om laxen är viktig och under 2019 kommer allmänheten att informeras om det arbete som pågår för att värna om laxen.

Hav presenterade en strategi som bl.a. innefattade förslag till nya fiskeregler. Detta renderade inte i så mycket diskussion då de flesta av dessa förslag redan införts av dem som nyttjar våra laxvatten.

Diskussionen skärptes när ordföranden för Stensåns fvo lyfte frågan om fiske på blandbestånd av lax i Laholmsbukten.  Hav menade att man nyligen sett över regler för havsfisket och att detta nu får vänta medan man ser över reglerna i sötvattensområdet. Representanten från SKIFO menade att detta fiske är viktigt för husbehovsfiskarna. Myndigheten har till NASCO rapporterat att inget fiske på blandbestånd av lax förekommer i Sverige. Därför borde man prioritera en utfasning av allt blandbeståndsfiske i havet särskilt som det motverkar föreslagna åtgärder i älvarna. 

SLU presenterade en indelning av västkuståarna i olika klasser där vissa åar ansågs ha en god reproduktiv kapacitet där inga åtgärder behöver genomföras. Undertecknad ställde frågan om klassning endast gäller områden dit vandringsfisken nu har tillgång till sina lekområden och exkluderar tidigare nyttjade laxhabitat. Så var fallet. Men det är allom bekant att vandringsfisken lax och ål i dag till stor del är utestängda från sina forna reproduktionsområden.

Västkuståarnas reproduktiva kapacitet av Atlantlax. Källa SLU Erik Degerman.

En mer adaptiv förvaltning vore att identifiera områden som nu är stängda för laxen genom dammar eller torrläggning och se över hur vi här kan förbättra tillgängligheten och produktionen. Här finns kanske den största potentialen vilket också visades av Hans Schiblis intressanta föredrag om laxens historia i Halland. (Klicka på bilderna för att förstora – sedan tillbkapil får att komma tillbaka till artikeln).

Historiska laxfångster i Halland visar den goda produktion som rådde när laxen hade tillgång till sina naturliga uppväxtområden. Den samlade fångsten vid kust och åar kunde uppgå till ca 80 ton. Föredrag Hans Schibli Länsstyrelsen i Halland. Figur efter Alenäs,I. och Hultberg, H., 1996.

Hertingprojektet är även ett lysande exempel på vad som händer när vatten släpps i den torrlagda naturliga åfåran. Här produceras i dag ca. 30.000 laxyngel vilket kan ge en smoltproduktion av ca 6000. Det tidigare laxproducerande Natura 2000 området vid Ätrafors är ca 2x Hertingforsen och skulle kunna ge 2x Hertingforsens smoltproduktion. Degerman har bedömt smoltproduktionen i Ätrans huvudfåra från Falkenberg till Ätrafors till 9102 smolt. Exemplet visar att det är viktigt att förvaltningen inkluderar möjliga åtgärder i tidigare laxproducerande områden i våra Hallandsåar. Särskilt borde detta gälla laxens N2000 områden enligt art- och habitatdirektivet. Läs mer om dessa områden i Ätran här.

SLU redogjorde också för en mer biologisk och ekosystembaserad förvaltning där man även tar in genetiska parametrar i bedömningen. Denna aspekt är ytterst viktig då man i ex. Norge förlorat mycket av den genetiska mångfalden i sina laxbestånd genom alla rymlingar som påverkar genetiken. När detta sker får man ingen hållbar förvaltning. För Sveriges och västkustens del kan den omfattande kompensationsodligen utgöra ett orosmoment.

Ätranlaxen är här ett bra exempel på ett av de få kvarvarande laxbestånden som haft minimal genetisk påverkan genom odlingsverksamhet. Undertecknad framförde att detta är en aspekt som tydligt behöver lyftas i laxförvaltningen. Den genetiska särart som utvecklats i Ätrans olika biflöden ger en genetisk bredd som är viktig för beståndets resiliens och motståndskraft mot olika typer av förändringar. Undersökningar av DTU genom LNS-projektet visar på Ätranlaxens genetiska särart. Enbart bedömningar av reproduktiv kapacitet riskerar att underskatta betydelsen av ekosystemens resiliens och beståndens genetiska särart.

Läs mer om Laxens år på Facebook och på Havs hemsida här.

 

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Auktion på hotad haj

2018-11-28 Göteborgs fiskauktion säljer hotad pigghaj. Vid denna årstiden är honorna dräktiga och skall föda sina ungar efter att ha varit havande i 18-22 månader.

64 lådor akut hotad Pigghaj såldes i dag onsdagen den 28 november på fiskauktionen i Göteborg till ett pris av 11 757 kronor.

48 lådor pigghaj såldes fredagen den 30 november till ett pris av 8831 kronor. Som ”grädde på moset” såldes samma dag 196 kg ål till ett pris av 20635 kronor. Enligt Havs och vattenmyndighetens hemsida: ”Allt kommersiellt fiske efter ål i Nordostatlanten och Östersjön är förbjudet mellan 1 november 2018 och 31 januari 2019”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion av färsk ål är tydligen OK?

Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida:
”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion är tydligen OK? Man lagstiftar på ett sätt och handlar på ett annat sätt med haj som handelsvara.

Vikten av den försålda hotade hajen var 1.18 ton och som jämförelse såldes samma dag 1,58 ton torsk. De landade fångsterna av sej, långa, kolja vitling och rödspotta var betydligt lägre. Det är bekymmer med miljömålet ”Levande hav”.

Vår tids allvarligaste miljöhot är förlusten av hotade arter. Respekten för lagstiftningen och myndigheternas tillsyn verkar tyvärr obefintliga när man på detta sätt håller auktion i Göteborgs fiskhamn på akut hotade hajar.

De dräktiga hajhonorna gråter blod.

PS. Fortsatt försäljning 2018-12-06  Pigghaj 37 lådor 561 kilo till ett pris av 6 872 kronor. Säljs kanske nu i juletid som rökt ”havsål”? DS
2018-12-07 Pigghaj 20 lådor 285 kilo pris 3 414 kronor.
2018-12-14 Pigghaj 22 lådor 343 kilo pris 3 418 kronor.

2. Vattenblänk

Black Friday på hotad haj

2018-11-23 På Black Friday auktionerades ut fyra lådor med 60 kilo akut hotad rödlistad pigghaj på Göteborgs Fiskeauktion. 600 kronor var Black Fridays pris.

Rödlistad haj gråter tårar av blod: Honorna drar sig mot kusten då ungarna skall födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 centimeter långa vid födelsen. De dräktiga honorna säljs orensade ofta med fostren i magen, färdiga att föda efter över ett års dräktighet! 

På danska fiskeauktionen i Hanstholm och Hirtshals såldes under Black Friday 996 kilo hotad Pigghaj till ett pris av 7216 danska kronor. Under november har dansk fiskeauktion sålt 5515 kilo hotad pigghaj för 66.629 danska kronor.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätrafors unika musselbestånd

2018-11-13 Skyddsvärda musslor i Ätrafors är hårt ansatta av korttidsregleringen i bolagets damm som magasinerar vatten.

2018-11-13 Korttidsreglering av Ätran ger upprepad torrläggning av viktiga musselmiljöer vid Ätrafors.

November 2017, september 2018 och nu i november 2018 har musslornas stränder torrlagts när bolaget tappat ut vatten för att få ren energi. Musslor kan bli gamla och detta är ett stort hot för ett hållbart liv, för musslor och annan fauna i Ätraforsdammen. Läs mer om torrläggningen 2017 här.

Enligt Unipers hemsida tappas det i dag 2017-11-13, 35 kubikmeter per sekund i Ätrafors kraftverk medan de senaste uppmätta värdena uppström i Yngeredsfors kraftverk är 25 kubikmeter per sekund i dag och 21 kubikmeter per sekund i går. Enligt enkel matematik innebär detta att nivåerna sjunker i Ätraforsdammen där stränderna torrläggs. PS Dagens torrläggning är något mindre än den i somras DS.

I september anlitade Uniper Farmartjänst som gick och plockade rödlistade musslor för att rädda dessa undan uttorkning och död. Läs mer om torrläggningen sommaren 2018 här.

Det är därför överraskande att bolaget fortsätter att upprepa torrläggningen av Ätraforsdammen, med sitt unika musselbestånd. Har bolaget redan glömt att man i somras gjort en viktig insats för miljön när man anlitade Farmartjänst för att rädda döende musslor.

2018-11-13. Torrlagd strand på grund av korttidsreglering.

  

 

2. Vattenblänk

Laxfisket summeras

2018-10-17 Falkenbergs laxfiske kan nu summeras efter en extrem säsong. Sommarens flöden har varit de lägsta i mannaminne. Laxuppgången har ändå varit god när vi nu summerar femte året efter Hertingforsens invigning.

Det är mycket glädjande att laxfisket varit gott trots sommarens torka och angrepp av sjukdom på laxen. Läs mer här. Vid dessa tillfällen är det särskilt värdefullt att laxen inte hindras fysiskt i sin vandring och att laxen är av en vild, motståndskraftig stam.

Ätran i Falkenberg är en tillgång för bygden. Förre turistchefen Randolph Stenlund beräknade värdet av fisket med omsättningsintäkter till ca 5 miljoner kronor årligen. Sedan dess har laxuppgången fördubblats!

Mörrums Kronolaxfiske vann 2018 Grand Travel Awards stora Ekoturismpris. Läs mer här. Deras berömda laxfiske och Laxens hus har ca 250 000 besökare årligen och besökarna tillför varje år nära 100 miljoner kronor i omsättning vilket ger mer än 50 arbetstillfällen i det lokala näringslivet! 

Vän av ordning invänder då att man inte kan jämföra Mörrum med Ätran. Det är rätt att det är svårt att jämföra vitköttig, dioxinrik, odlad östersjölax med rödköttig, giftfri, vild atlantlax. Men om vi ändå jämför de båda laxfiskena:

Vid Mörrums laxfiske fångades säsongen 2018 totalt  215 laxar och i Falkenbergs laxfiske fångades 295 laxar.
Under turistmånaderna juni, juli, augusti var fångsterna i Mörrum totalt 25 laxar (6, 3 och 16 laxar), medan motsvarande fångst i Ätran vid Falkenberg var totalt var 138 laxar (27, 22 och 89 laxar).

Jämför vi organisationen kan man läsa på hemsidan för Mörrums Kronolaxfiske om Laxens hus med restaurang och föreläsningar. Kontakter hänvisas till Platschef, Receptionister (2), Fiskevårdsansvarig, Guide- och Tillsynsansvarig, Fastighetsansvarig, Ansvarig för grönytor och lägerplatser samt en projektanställd, beroende på vilket ärende man har. 

Hemsidan för Falkenbergs laxfiske är ny och har fått en tilltalande design. Fiskande kan tidvis få information vid Laxfiskestugan, övrig tid hänvisas till kontakt med kommunens kontaktcenter.

Ätrans nedre fiskevårdsområde, där Falkenbergs laxfiske ingår, har av Jordbruksverket den 9 oktober beviljats projektstöd med 445 000 kronor för en Utvecklings- och förvaltningsplan för laxfisket. Med Ätrans stora naturresurser och rika tillgång på lax och ekosystemtjänster finns goda förutsättningar att förvalta denna ”oslipade diamant”.

Havs och vattenmyndighetens bidrag till de som arbetar med olika laxprojekt är omfattande, läs mer här.

PS Föreslagen GC bro över Garvareforsen ( HN) skulle avsevärt minska värdet av stadens laxfiske samtidigt som det endast marginellt skulle öka tillgängligheten då vi redan har fyra broar över Ätran i Falkenberg; Tullbron, Fajansbron, Laxbron och nya GC-bron vid Hertingforsen. DS

 

 

2. Vattenblänk

Sjuka laxar

2018-10-10 Från Nydala i Högvadsån kommer aktuella rapporter om sjuka laxar. Det rör sig om minst 30 kanske upp till 50 sjuka laxar som räknas vid kvarnen i Nydala.

2018-10-10 Sven-Erik visar upp försvagad laxhanne som drabbats av sjukdom.

Efter sommarens extrema torka är nu uppgången av leklax god i Ätran och biflödet Högvadsån. Tyvärr är många laxar försvagade av sjukdom. Läs HN.

Thiaminbrist, varmt vatten, stora tätheter, havs- och klimatpåverkan är några teorier varför laxarna nu drabbas. 

Fenomenet har rapporterats till Statens Veterinärmedicinska  anstalt, SVA så vi får se om man där hanterar problemet med utökad provtagning eller om man låter frågan bero.

På 1980-talet förekom många sjuka laxar och då kunde man konstatera utbrott av laxsjukdomen UDN.

Från Norska Stjördalsälva rapporteras att ca 20% av leklaxen har främmande gener från odlad lax. Läs mer här.

Det är viktigt att vi värnar om Ätranlaxens genetiska särart då genuina atlantlaxbestånd av Ätrans kaliber blir alltmer sällsynta.