2025-06-23 Ålfrågan är viktig för nationen. Regeringen beslutade 2023-12-21 att HaV skulle revidera Sveriges Ålförvaltningsplan (SÅP). Havs- och vattenmyndigheten presenterar 2025-06-17 ett förslag på nationell förvaltningsplan för den akut hotade ålen. Synpunkter skall sändas till HaV senast den 22 augusti 2025.
Varför är ålfrågan då så viktig för Sverige och EU? Patrik Svenssons bok Ålevangeliet är en bra introduktion till frågeställningen. SVT Uppdrag Gransknings serie i tre program om ”Den hotade ålen” visar tydligt hur ålens värde håller på att gå förlorat.
FORMAS seminarium den 6 februari 2025 samlade internationella experter som diskuterade ålfrågan. De framhöll att ålen tidigare utgjorde ca hälften av de svenska sjöarnas biomassa av fisk. Att utestänga och/eller döda en så stor del av ekosystemet kan man inte göra utan stora biverkningar på vattnens naturresurser.
HaV:s förslag till förvaltningsplan för den svenska delen av Europas ålbestånd har tre fundamentala brister:
- Storleken på Sveriges ursprungliga produktion av ål är felaktig beskriven
- Värdet av ålen och miljön är dåligt och felaktigt presenterat
- Viktiga åtgärder pausas till NAP som har en genomförandetid på 20 år
Sverige har godkänt och omfattas av RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Målet för varje förvaltningsplan för ål skall vara att minska den antropogena mortaliteten så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till den bästa uppskattningen av utvandring som skulle ha funnits om inte antropogena faktorer hade påverkat beståndet”.
Hav:s förslag till förvaltningsplan fastslår att tiden före kraftbolagens påverkan sätts till 1980 samt att Sveriges ursprungliga, opåverkade produktion av ål då var 300 ton årligen. Verkligheten är den att den storskaliga utbyggnaden av betongdammar och turbiner som stoppade ålvandringen var omfattande redan under första delen av 1900-talet. HaV:s förslag till ålförvaltningsplan bygger på felaktiga referensår.
Fiskeriverket/SLU (Wickström) skriver att den jungfruliga invandringen av ålyngel till Sveriges inlandsvatten var 188 miljoner till 360 miljoner ålyngel årligen för att upprätthålla en naturlig, ursprunglig ålproduktion. Energiforsk skriver i sina utvärderingar att 1,335 miljoner ålyngel till inlandsvattnen ger 211 ton utvandrande vuxen blankål. Det innebär att Sveriges ursprungliga, årliga ålproduktion från inlandsvattnen har varit mellan 30 000 ton och 57 000 ton. HaV:s förslag till plan bygger således på felaktiga förutsättningar för inlandsvattnens ålproduktion.
HaV har i sin rapport 2014:14 ”Strategi för åtgärder inom vattenkraften” gjort en avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmål i ett antal huvudavrinningsområden. Värdet speglas av en siffra från 0 till 1 där noll är lägsta värde och ett är högsta värde. Torneälven har högsta värde för miljömålet (1,0), Nissan (0,5485), Viskan (0,3461) och Ätran (0,3578). Ätran är N2000 område och av riksintresse för höga naturvärden. HaV:s låga klassning beror delvis på felaktiga ingångsvärden. (ex att flodnejonöga saknas i Ätran)
Finländska Jord- och Skogsbruksministeriet har lagstiftat om ålens skyddsvärde (Finlex 614/2019). En vuxen ål värderas till 3510€ och en ål under 25 cm värderas till 10% av detta värde dvs. 351€. Detta innebär att den naturliga ursprungliga ålproduktionen i Sverige hade ett stort monetärt skyddsvärde. Även dagens tynande ålproduktion är värdefull. I publikationen ”Ål i Ätran” uppskattas ålutvandringen år 2010 till 5322 ålar från Ätrans vattensystem. 2025-06-10 tömdes ålyngelsamlarna i Viskan. Under endast fem nätter hade de samlat 11 107 ålyngel.
Förutom dessa stora skyddsvärden har ålen ett stort kulturellt värde det sk. Ålarvet. Ålvandringen var tidigare en mycket viktig livsmedelsresurs inte minst i kristider. Ålfisket har stor potential att utvecklas till en viktig del i en växande ekoturism. Ålen har en avgörande betydelse för ekosystemens funktion. HaV underlåter att belysa ett flertal av ålens värden vilket är nödvändigt för att rätt resurser skall satsas på en fungerande förvaltningsplan.
FORMAS fastslår att fria vandringsvägar uppströms och nedströms för ålyngel och blankål är den högst prioriterade åtgärden för ålbeståndets återhämtning. HaV föreslår ingen lösning på detta problem utan hänvisar till kommande vattendomar och vattenkraftens prövning i den nationella planen. Domstolarna kommer då att sakna relevanta data på ålens förekomst och värde. Domstolsprocessen är dessutom tidsödande och beräknas ta ca 20 år i anspråk. HaV underlåter att ta fram nödvändiga bakgrundsdata för en adekvat prövning i domstolarna.
Påtalade brister i HaV:s förslag till Sveriges förvaltningsplan för ål behöver åtgärdas för att Sverige skall kunna följa RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål.