2025-06-27 Svensk och europeisk ålförvaltning har präglats av misshushållning. Det har inneburit att ålen som var en av våra rikligast förekommande fiskarter nu är på väg att försvinna. En viktig natur- och livsmedelsresurs håller på att gå förlorad.
Den 2 sept 1914 dog vandringsduvan Martha, den sista av sin art på Cincinnati Zoo, Botanical Garden USA. På 1800-talet var vandringsduvan världens mest talrika art och flockar på flera hundra miljoner individer kunde ses. Från den talrikaste arten på planeten till utrotad på bara en generation! Förloppet är skrämmande likt det som idag kan följas för den europeiska ålen (Anguilla anguilla L.).
Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) gör nu ett nytt (!) försök till förvaltningsplan som skall följa EU:s ålförordning (EG) nr 1100/2007 för att rädda ålen. Tyvärr har HaV inte lyssnat på FORMAS vägledande utredning. Den fastslår att det är ålynglens invandring till inlandsvattnen och blankålens utvadring från uppväxtområden till havet som är problemet. Trots detta klargörande föreslår HaV inga krafttag för att åtgärda vattenkraftens ödeläggande inverkan på ålbeståndet. HaV:s förslag att utgå från 1980 som referensår bryter mot EU:s ålförordning.
Förslaget sänds nu ut till 35 remissinstanser för synpunkter. Innan remissvaren avges till HaV borde det vara obligatoriskt att alla remissinstanser ser programmen ”Den sista ålen”, Den sista ålen – vad hände sen” och ”Ursprungsålen” på SVT Play. Dessa program visar på ett tydligt och pedagogiskt sätt vad som behöver åtgärdas för att rädda ålen.
Regeringen har avsatt 70 miljarder (3,5 miljarder per år under 20 år) i skattelättnader till vattenkraften. 10 miljarder är avsatta till Vattenkraftens miljöfond. Trots detta är det endast Tranås Energi som arbetat aktivt med miljöåtgärder i alla sina kraftverk. För detta arbete har de av Ålakedemin utsetts till Ålakungar 2025. Hertings kraftverk i Falkenberg har öppnat och restaurerat Hertingforsen för fiskens fria vandring. Dessa goda exempel av några få mindre bolag är tyvärr få trots ”miljardregnet” till de större bolagen för att förbättra miljön. Energiinsatsen som krävs är dessutom mycket blygsam.
Myndigheterna gör nu samma misstag med den vandrande ålen som vi en gång gjorde med den vandrande duvan. Skillnaden är den att i dag har vi både kunskapen och pengarna till de åtgärder som behövs för att rädda ålen och alla de vandrande fiskarterna.