Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Människan behöver naturen

En av Sveriges unika tillgångar är våra hundratusen sjöar och 50 000 mil av rinnande vatten. De utgör grunden för ett rikt friluftsliv med sportfiske och båtliv. Landsbygdens fiskevårdsföreningar bygger ett nätverk av ekoturism och hållbart fiske. Friska sjöar innebär god miljö och god hälsa för miljontals svenskar och turister som törstar efter naturupplevelser i Sveriges natur.

Idyllen hotades på 1960 och 70-talet av surt nedfall från Sverige och Europa. Sjöarna blev snabbt 100 gånger surare (från pH 6,5 till 4,5) och fisken dog. Sjöarnas biologiska mångfald ändrades och många känsliga arter försvann. Markerna försurades och giftiga metaller kom ut i vattnen. Fisken förgiftades och gravida kvinnor och barn rekommenderades att inte äta insjöfisk.

På den tiden ansågs en värdefull vattenmiljö värd att vårda. Sverige startade ett av vår tids största och mest lyckade miljöprojekt; kalkning av försurade vatten. Kalkningen var en långsiktig investering i Sveriges förnybara naturresurser. Sex miljoner ton kalk har hittills spridits till en kostnad av ca 6 miljarder svenska kronor. 40 års idog kalkning har räddat ekosystemens biologiska mångfald från försurningsdöden.

Regeringen har nu beslutat att anslaget till naturvård och kalkning skall minskas från 1,6 miljarder till 1.1 miljarder för 2013. Tillsammans med ökade kostnader för åtgärder är beslutet en ”dödsdom” för tusentals vatten i främst de sydvästra delarna av vårt land. Ekoturism och fiskevård undergrävs när sjöarna återförsuras. Försurningsskador tar lång tid att reparera.

Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver på sin hemsida: Ungefär en tredjedel av områdena där kalken vanligtvis sprids blir i år (2023) helt utan. 38 av länets kommuner sprider kalk och 20 av dessa drabbas av nedskärningar. Effekterna av nedskärningarna dokumenteras inte då även dessa pengarna desperat satsas på kalk. Länsstyrelsen beräknar att ytterligare anslag på mellan 30 till 40 miljoner skulle räcka för att kunna utföra de kalkningar som planerats för i olika delar av landet.

Kalkningen är en av de viktigaste miljöåtgärderna för länets sjöar och vattendrag. Det har också stor betydelse för att andra insatser vi gör för vattenmiljön ska lyckas. Den är en grundförutsättning för fungerande ekosystem i försurade områden”, säger Mats Ivarsson, chef för Länsstyrelsens fiskenhet. Privatpersoner krävs på betydande summor för att rena enskilda avlopp vilket anses viktigt för våra vatten. Nu drar regeringen in på kalkning i samma vatten där kostsamma åtgärder görs av privatpersoner för vattenmiljöns skull.

Telefonen ringer: ”Har Du hört att nu stoppas kalkningen i de två sjöar där Du växte upp som barn?” Ty…ssss..tnad. Tänker på alla som engagerar sig i det lokala fiskevårdsområdet. Tänker på alla utländska gäster som årligen återkommer för att uppleva fisket och naturen. Tänker på fiskgjusens fria flykt och lommens ödesmättade rop i morrondimman. Tänker på doften av inkokt ål med kryddpeppar och lagerblad. Tänker på lekande uttrar. Tänker på hur själen får ro vid sjön.

Vad tänker de politiker på som nu stoppar kalkningen i min barndoms sjöar?

Svensk ålförvaltning

Sveriges regering har avsatt 15 miljoner kronor för att internationell expertis under tre år 2022, 2023 och 2024 skall utvärdera den svenska förvaltningen av Europeisk ål (Anguilla anguilla). FORMAS har fått uppdraget att genomföra utvärderingen.

Ålen är akut hotad och försvinner från de svenska vattendragen. När man skall förvalta en resurs är det centralt att man vet storleken på resursen. Var den 300 000 eller var den 60 miljoner innan den började försvinna? Vad var orsaken till försvinnandet och vilka åtgärder kan och bör vidtas för att återfå resursen?

Ålyngel vandrar in till hundratusentals svenska sjöar och 50 000 mil rinnande vattendrag. Ledande svenska ålforskare (Wikström/Åström) anger att det årliga behovet av ålyngel för att fylla dessa ålbiotoper är ca 118–360 miljoner invandrande ålyngel. Energiforsk rapporterar att ca 20% av ålynglen överlever till utvandrande blankålar. Det innebär att den naturliga, årliga produktionen av vandrande blankålar från Sveriges inlandsvatten var 37–72 miljoner blankålar.

Den svenska ålförvaltningsplanen (ÅFP) anger att Sveriges årliga, ursprungliga, jungfruliga produktion av blankål var 300 ton eller vid en vikt av ca 1 kg ca 300 000 blankålar. Kan detta vara rimligt? Vilken ålresurs är det Sverige skall förvalta?

Två kraftbolag har rapporterat från sin ålyngeluppsamling under 1930-40 talet i Göta Älv vid Olidan och i Lagan vid Laholm. Under en sommar kunde de samla in 5 miljoner (Olidan) resp. 1,3 miljoner (Laholm) ålyngel vid dessa två kraftverksdammar, vilket tillsammans gör 6,3 miljoner ålyngel. Enligt Energiforsk överlever ca 20% till vuxen blankål vilket innebär att de ålyngel som lyftes förbi dessa två uppsamlingsställen gav en produktion av 1 260 000 blankålar eller vid en vikt av ca 1 kg/st 1 260 ton. I Sverige finns över 2100 kraftverksdammar. Detta ger en hint om Sveriges centrala roll som produktionsområde för europeisk ål.

Danska ålforskaren Kim Aarestrup har också synpunkter på den svenska ÅFP:s uppskattning av vårt ålbestånd. Kim säger till SVT att i Danmark räknar man att deras historiska ålbestånd årligen låg på 1110 ton i sjöar och rinnande vatten – alltså tre gånger mer än vad ÅFP anger för Sverige. Samtidigt är Sverige ungefär tio gånger så stort som Danmark och ett av världens sjörikaste länder. Enligt Kim Aarestrups uppskattning bör Sverige ha omkring 30 gånger högre siffra än Danmark.

Bolagen har en frivillig överenskommelse med myndigheterna att de skall vidta åtgärder som motsvarar att de räddar 40% av den ursprungliga ålproduktionen förbi kraftverken. Kraftbolagen är ofta genom ålplaner befriade från att vidta de åtgärder för ålynglens vandring som man är ålagd genom vattendomar. 70% av utvandrande blankål beräknas i medeltal omkomma vid varje kraftverkspassage.

Eftersom ÅFP kraftigt underskattar den svenska ålproduktionen blir kraftbolagens åtgärder otillräckliga. Deras omflyttning av ålyngel och deras lastbilstransporter av blankål åtgärdar endast en bråkdel av de skador de orsakar.

Åtgärder är lika enkla som självklara: fria vandringsvägar för ålyngel uppströms till sina uppväxtområden samt fria vandringsvägar för blankål nedströms till sina lekområden i havet. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg öppnades Hertingforsen och ett fisksäkert betagaller installerades framför kraftverket. Alla vandringsfiskar kan nu vandra fritt.

Internationell expertis kan åka till Hertings kraftverk i Sverige för att se en praktisk lösning på den svenska ålförvaltningen som de är tillsatta för att utvärdera.

Sista (m)åltiden med Krafttag ål

Ålen och kråkan: Ålakråkan skulle inta ett skrovmål på ål. Vattenkraften blev alltför stark och ålen och kråkan fastnade på intagsgallren till kraftverkets turbiner. Skrapan som rensar gallret kom och demolerade de halvdöda djuren som hamnade i skräprännan. Ålen försökte krypa undan trots knäckt ryggrad. Ålakråkans tänkta måltid blev sista måltiden och krafttag med ål.

Vandrare berättade den 2023-08-17 att de sett ett tiotal ålar som fastnat och omkommit vid kraftverket. Därför begav vi oss en dryg vecka senare till vandringsleden över dammen vid kraftverket för att kolla läget. Vi möttes denna ljumma, fuktiga augustidag av en outhärdlig stank vid vattenkraftverkets intagsgaller. Utefter gallret hade den automatiska rensaren krafsat upp en löv- och grenhög som var drygt 1 m hög. Här kunde vi på toppen se en död ålakråka, fem döda ålar, fem döda braxen/björkna och några döda mörtfiskar. Den starka stanken av rutten fisk antydde att det under lövhögen låg ytterligare ett flertal döda fiskar som tidigare dagar skrapats upp av gallerrensaren.

Bolagets anställda rengöringstekniker hade ännu inte varit på plats och städat bort offren för verksamheten. De döda ålarna och fiskarna körs efter städning till en avlägset belägen skogstipp där de ”tas om hand” av skogens vilda djur. De åtta största kraftbolagen har en frivillig överenskommelse med Havs- och vattenmyndigheten om hur den vandrande ålen skall tas om hand vid kraftverken.

Överenskommelsen kallas för ”Krafttag ål”. Den innebär att bolagen köper några ålyngel från Europa (England,Frankrike) och planterar ut i svenska vatten. Det är oftast dessa fullvuxna ålar vi ser döda på de svenska kraftverksgallren. Överenskommelsen innebär också att några få ålar av ålbeståndet fångas och transporteras med tankbil förbi kraftverken. Resultatet av krafttag ål är att ålen försvinner från våra inlandsvatten och är akut hotad. SVT:s Uppdrag Granskning har beskrivit problemet i programmet ”Den sista ålen”.

Lösningen är lika enkel som självklar; fria vandringsvägar för ålen. Dessutom finns det exempel på fungerande lösningar. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg kan ålen vandra fritt. Ålynglen kan vandra upp från havet. När de efter 10-20 år skall vandra tillbaka till havet för att leka kan alla blankålar passera förbi ett fisksäkert galler, ett så kallat betagaller.

Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder kronor för att miljöpröva vattenkraften och åtgärda problemen. Europas länder skall enligt Ålförordningen och Vattendirektivet hjälpas åt att rädda ålen. Sveriges regering har pausat miljöprövningen av vattenkraften. Under tiden stinker högarna av akut hotad, ruttnande ål vid de svenska vattenkraftverken. Förutom vid Hertings kraftverk där vandringsfisken har fått fria vandringsvägar.

Det är hög tid att vi tar vara på denna kunskap och räddar våra vandringsfiskar från en plågsam död med förruttnelse och nedbrytning vid svenska vattenkraftverk.

Nedbrytning av akut hotad ål. Vita likmaskar och svarta kadaverbaggar tar hand om ålen som samlas vid svenska vattenkraftverk.

Hertingforsen 10 år

2023-08-17 För exakt 10 år sedan pågick arbetena med Hertingforsen för fullt. Den torrlagda, döda åfåran blev åter en levande fors där laxen leker och fisken vandrar!

2013-08-16 Representanter från Länsstyrelsen i Halland och SKANSKA planerar och följer arbetet med den framväxande Hertingforsen.
2013-08-16 Arbeten pågår för att grundlägga den nya GC-bron, fiskräknaren och de nya ledarmarna för vandrande fisk.

Med facit i hand efter 10 års undersökningar kan vi konstatera att resultatet blev gott! Vandringsfisken kan vandra fritt både upp och ned förbi Hertingforsen som tidigare var stängd i 70 år.

Falkenberg fick en ny fors och promenadväg där man kan gå i Kungens fotspår när han invigde forsen. Kungen hade en förhoppning att även andra kraftverk skulle följa Hertings exempel med fria vandringsvägar.

Ännu efter 10 år är fisken hindrad vid Unipers kraftverk uppströms vid Ätrafors. Tusentals ålar och laxar dör årligen kraftverksdöden. Miljöprövning och Vattenkraftens miljöfond är tänkt att lösa dessa problem. Hertingprojektet visar vägen för domstol, myndigheter och vandringsfisken!

Giftigt kräftkalas

2023-08-13 Förra hösten kom braskande nyheter om höga halter av PFAS i svenska sjöar. Svenska kräftor innehöll höga gifthalter och konsumtion skulle förbjudas 2023.

Klicka nedan för att förstora tabellen. Svenska sjöar och vattendrag innehåller kräftor med höga halter av skadliga PFAS.

Läs vad Naturnytt skrev om detta förra året här. Politiker och Myndigheter borde ha ett ansvar att följa upp miljötillståndet när man nu fått denna kraftiga varning. I detta fall är det tyvärr inte så att hälsan tiger lika still som Sveriges miljöpolitik. Sverige är ett av de länder som har högst halter PFAS, kvicksilver och bekämpningsmedel i sjöar och vattendrag. Svenskfångade kräftor innehåller exempelvis enligt Testfakta 700 gånger mer PFAS än Egyptiska kräftor! Detta ”spiller över” på fisk och kräftdjur och när vi konsumerar dessa får vi in giftet i våra kroppar och vårt blodomlopp.

Margot Wallström är en av många svenskar som drabbats. Läs mer här.

https://www.testfakta.se/sites/default/files/2022-08/Grafik_Kra%CC%88ftor_korr%28220831%29.pdf

Strul i Okome

2023-08-10 Okome-Köinge-Svartrå hembygdförening har sitt museum inrymt i Okome gamla kvarn vackert belägen i Högvadsåns dalgång vid Stockån. Kvarnen har en kulturskatt av gamla föremål och området är ekomuseum.

Regnovädret Hans kunde ha slutat med en katastrof för denna kulturskatt. Den var bara en hårsmån från att ha gått förlorad i vattenmassorna. Vattnet steg och rann över dammkrönet och dammen var nära att brista. En rådig person kunde i sista stund öppna dammluckorna och rädda kvarnbyggnaderna med muséet från underminering och eventuell rasering.

Saken är den att Falkenbergs kommun 2015 fick en miljon kronor för att lösa problemet med den osäkra dammen och fiskvandringen. Läs mer här. Förra hösten (2022) hade kommunen efter sju års förundersökningar förbrukat 700 000 kronor av bidraget. Resterande bidrag lämnades tillbaka till länsstyrelsen med motiveringen att nu räckte inte pengarna till åtgärder.

Kommunen fortsätter att kalka Stockån för tusentals kronor årligen. Laxen stoppas fortfarande av kvarndammen där den slår sig blodig när den hoppar in i berg och betong. Årligen skulle Stockån ovanför Okome producera ca 6000 laxsmolt om den nu inte var utestängd. Det är 2/3 av den mängd smolt som beräknas produceras i Ätrans huvudfåra. Värdet av denna årliga produktion överstiger vida kostnaden för återställning av åns ursprungliga förlopp. Kommunen underlåter att ta hand om det naturkapital den är satt att förvalta.

Hembygdsföreningens ekomuseum vid Okome kvarn lever också farligt och riskeras att undermineras och svepas med vid nästa regnoväder som kommer efter ”Hans”. Kulturvärden kommer att gå förlorade vid nästa högflöde. VIVAB var också ute och återställde den raserade vägen till kommunens reningsverk. Denna kostnad lär återkomma nu när kommunen prioriterat bort restaurering av fria vandringsvägar vid Okome.

Kommunen bör kanske tänka om och slutföra det uppdrag som man fick bidrag till att rädda laxen och kulturarvet i Okome.

Läs mer vad SVT Nyheter rapporterar om kommunens nedprioritering av åtgärder vid dammen i Okome
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/lansstyrelsen-missnojd-med-kommunens-nedprioritering-av-lax-projekt

10-års jubileum Hertingforsen 10 år

2023-08-09 I augusti 2013 sprängdes Hertingdammen. Hertingforsen har nu brusat i 10 år efter att ha varit ”död” i 70 år.

Falkenbergs stad har nu tre forsar Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen där laxen leker. Om man fortsätter Doktorspromenaden kan man gå Kungastigen från Laxstugan förbi Hertings kraftverk byggda 1903 och 1944, över GC-bron, vika av nedströms till Laxabron och tillbaka till Laxstugan. En lätt promenad på 1,2 km.

Hör man av sig till oss kan man även få en guidad tur och berättelsen om hur denna del av Ätran förvandlades från kraftverksdamm med torrfåra till en livgivande, brusande fors!

Ängens dag firas

2023-08-04 Första helgen i augusti firas ängens dag på ett hundratal platser runt om i vårt avlånga land.

Ängsmarkerna är artrika biotoper i mulens landskap som behöver vårdas och bevaras. I dag finns endast en procent av ängsmarken kvar. En kvadratmeter svensk äng kan ha 50 djur och växtarter vilket är en artrikedom lika stor som i regnskogen! (Källa Naturskyddsföreningen).

Blomrika ängsmarker har inventerats i Tätortsnära natur i Vessigebro och en skötselplan har upprättats. Läs skötselplanen här. En av Vessigebros ”pärlor” är Montessoriängen som har mycket högt skyddsvärde och högsta prioritet (1 på en tregradig skala) för skötselåtgärder.

2023-08-05 Blomsterprakten är överväldigande på den välskötta "Montessoriängen" i Vessigebro
2023-08-05 Blomsterprakten är överväldigande på ”Ängens dag” i den välskötta ”Montessoriängen” i Vessigebro. Klicka på bilden.

Vessigebro vägsamfällighetsförening sköter förtjänstfullt ängen genom bränning, där delar av ängen bränns vart eller vartannat år. LONA-bidrag har erhållits för dessa naturvårdande insatser. Läs mer här.

Läs mer om LONA-dagen i Vessigebro här. Där finns även ett reportage från lokaltidningen Hallands Nyheter.

Inventeringar visar att Montessoriängen har ett stort antal rödlistade och hotade arter vilka har stort bevarandevärde. Här finns många arter av bin som även pollinerar fruktträden i närbelägna villaträdgårdar. Här fladdrar sällsynta och vackra fjärilar som violettkantad guldvinge, bastardsvärmare och ängsmetallvinge. Från närbelägna lövskogar (nyckelbiotoper) kommer myskbockar, noshornsoxar och den starkt hotade (EN) blåsvarta brunbaggen för att förse sig med blommornas pollen och nektar. Enligt Artportalen är fyndet av blåsvart brunbagge det andra fyndet i Halland och senast den sågs var 1969! Allt utgör en fungerande näringsväv och ängen har funnits i minst tre decennier!

Naturnytt har bland annat noterat rådjur med kid, gröngöling som födosöker på tuvmyror samt vaktel med kycklingar på ängen.

Nu ryktas det att Falkenbergs kommun planerar byggnation på Montessoriängen. Kommunens detaljplan för området anger ”prickmark” som inte får bebyggas. Kommunens undersökningar visar att området har stor skredrisk och därför är olämplig som bostadsområde.

Montessoriängen kan nu firas på ängens dag som en av våra artrikaste biotoper i Falkenbergs kommun. Visst bör vi i Sverige värna och vårda den återstående procenten av de ängsmarker vi har kvar som är lika artrika som regnskogen?

Ätranlaxens hem hotas

2023-07-24 I Falkenbergs stad finns tre forsar; Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen. Den unika Ätranlaxen leker i alla dessa vackra forsar. Liksom havsnejonögat, flodnejonögat, och en och annan majfisk.

Naturen i Ätran hotas av vattenkraften. Torrlägning och vattenreglering minskar årligen laxproduktionen i Ätrans huvudfåra från 70 000 laxsmolt till 9 000 laxsmolt! (Källa länsstyrelsen i Halland). Laxynglen kläcks på våren och lever en eller två säsonger i ån innan de vandrar till sina uppväxtområden i havet. Dygnsregleringen vid Ätrafors kraftverk skördar årligen 61 000 laxsmolt!

Invasiv puckellax vandrar nu 2023 in i Ätran för att leka. Puckellaxen har en livscykel som är helt skild från Ätranlaxen. Den leker tidigare, redan i augusti eller september. När den kläcks på våren vandrar ynglen redan efter några veckor ut i havet för att växa till. (Källa SLU).

Normalt sett är Ätranlaxen bättre anpassad till Ätran än Puckellaxen. Puckellaxen har nu på grund av vattenkraften fått en konkurrensfördel. Ätranlaxens yngel dödas av torrläggning och korttidsreglering. Puckellaxens yngel utsätts endast några veckor för dessa faror och har därmed avsevärt större chans att överleva än yngel av Ätranlaxen. 

Puckellaxen kan också sprida sjukdomar till Ätranlaxen. Kraftbolagen har satt ut lax till Ätran från Laholms laxodling som var smittad med laxdjävulen (Gyrodactylus salaries). Ätranlaxens yngel har hög dödlighet vid infektion av laxdjävulen medan puckellaxen klarar sig bättre genom att ynglen snabbt vandrar till havs.

Falkenbergs bestånd av atlantlax är världsunikt. Läs Wilkinsons Days in Falkenberg. Läs Andreas Hertinges berättelse om ett magiskt laxfiske i Hertingforsen. Läs Johan Bengtssons förslag om ett ”laxcentrum” vid fiskodlingen och vid Herting 2. Förslaget har presenterats för kommunstyrelsen! Läs Olle Calles beskrivning av hur Hertingprojektet inte bara är unikt i Halland utan även internationellt!

Det är dags att riksdagspolitiker och kraftbolagen tar sitt miljöansvar och förbättrar livsvillkoren för Ätrans unika natur!

Laxens barnkammare stängd.

2023-07-24 Högvadsån brukar kallas Ätranlaxens barnkammare. Här får vattenflödet stängas av så att ån sinar. Laxens avkomma andas med gälar och utan vatten kvävs laxen.

Naturnytt besökte 2023-06-26 Sumpafallens Naturreservat i Högvadsån. Skyltar berättar att i detta Natura 2000 område har Ätranlaxen sin barnkammare.

Men ån var nästan torrlagd och vattentemeraturen en bra bit över 20 grader. Slemmiga grönalger växte och frodades i det låga och varma sommarvattnet.

Saken är den att uppströms vid Ödegärdets kraftverk i Älvsered var ån helt avstängd och inget vatten framsläpptes. Minikraftverket har en vattendom som tillåter att vattenflödet helt stryps till laxens stora olycka.

Ätrans vattendomar skulle ha miljöprövats 2024. Men Sveriges nuvarande regering har pausat miljöprövningen av vattendomar.

Tills vidare får vattenflödet i laxens barnkammare strypas helt. Sverige ignorerar tills vidare helt EU:s lagstiftning om Vattendirektivet och Habitatdirektivet (N2000).

Även korttidssregleringen vid kraftverket i Ätrafors dödar årligen 61 000 laxsmolt enligt Länsstyrelsen i Halland. För laxens skull får vi hoppas att Sverige ändrar inställning och följer den internationella lagstiftning som vi gemensamt faställt i EU.