2025-01-08 EU-kommissionen vidtar rättsliga åtgärder mot de medlemsländer som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten med överträdelsebeslut. Den 16 dec. sändes en underrättelse till Sverige (INFR(2024)2236) för underlåtelse att uppfylla sina skyldigheter enligt ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG). 

För att skydda människors hälsa och miljön är det avgörande att EU-lagstiftningens vattenkvalitetsnormer genomförs fullt ut. Enligt direktivet ska medlemsländerna inrätta ett åtgärdsprogram för varje avrinningsdistrikt för att säkerställa god status för europeiska vattenförekomster, såsom floder och sjöar.

I Sverige föreskriver den nationella lagstiftningen inga regelbundna översyner av de relevanta kontrollerna, eller så genomförs de regelbundna översynerna inte tillräckligt ofta. EU-kommissionen ger ett exempel: ”Till exempel drivs majoriteten av Sveriges vattenkraftdammar på grundval av tillstånd från mellan 1918 och 1978 och har potentiellt negativa effekter på flodernas biologiska mångfald”. Kommissionen skickar därför en formell underrättelse till Sverige, som nu har två månader på sig att svara och åtgärda de brister som påtalats av kommissionen. Som exempel kan nämnas att Sverige dömdes i november 2023 att betala närmare 100 miljoner kronor i böter för att inte i tid har infört EU:s nya vapendirektiv. 

Sverige har beslutat att vi skall satsa 1,5 TWh på åtgärder. Sverige har brutit ned detta värde till satsning per huvudavrinningsområde (HARO). För Ätrans (HARO) skall det satsas 6%. Sverige tycks inte ha insett att EU:s lagstiftning med ålförordningen, vattendirektivet och art- och habitatdirektivet även gäller som svensk lag. Sverige har inte heller förstått hur lagen skall tillämpas. Det handlar inte i första han om antalet kilowattimmar utan om att uppfylla miljökvalitetsnormerna som ex kan vara God Ekologisk Status (GES). Ålförordningen stadgar att vi skall uppfylla 40% produktion av blankål av den tidigare jungfruliga produktionen i Sverige (33 000 till 72 000 ton). Hur många KWh som används för detta nämns inte primärt i lagstiftningen. PPP har tillämpats i många år vilket innebär att det är den som påverkar miljön som även vidtar åtgärder för att minska påverkan.

Påtalade brister i Sveriges vattenförvaltning har långtgående, praktiska konsekvenser för vår natur och våra gemensamma naturresurser. Den mest uppmärksammade konsekvensen är kanske åldöden i Svenska vattenkraftverk. Hundratusentals blankålar dör varje år en plågsam död när de var på lekvandring till Sargassohavet. SVT Uppdrag Granskning rapporterade 2021 om den stora ålslakten.

Regeringen gav därför 2022 FORMAS i uppdrag att utreda den svenska ålförvaltningen. För uppdraget avsattes nio miljoner kronor och internationell expertis anlitades. Resultatet redovisades på FORMAS webbsida i början på januari 2025. FORMAS skriver det som redan var känt, att det största hotet mot ålen är ”brist på framgång i uppströms och nedströms vandring”.

Regeringen har tagit fram ett lagförslag (KN 2024/01642) där KMV skall underlätta undantag från att besluta om miljöanpassade vattendomar. Lagförslaget är framtaget för att Sverige vill begränsa sina miljöåtgärder i vattenkraften till 1,5 TWh. (Vattenkraftens Miljöfond).Regeringens egen miljökonsekvensbeskrivning säger att förslaget innebär försämrade förutsättningar att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Detta lagförslag undergräver Sveriges möjligheter att uppnå beslutade åtaganden enligt ramdirektivet för vatten och ålförordningen.

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål gäller liksom vattendiretivet som svensk lag. Enligt ålförordningen skall varje EU-land tillse att minst 40 % av den jungfruliga ursprungliga biomassan av blankål tar sig ut i havet. Förvaltningsplanen för ål skall utarbetas med syftet att detta mål skall uppnås. Sveriges biomassa av blankål har sedan införandet av ålförordningen inte ökat utan minskat kraftigt och närmar sig noll. Sverige bryter därmed även mot ålförordningen.

Ätran ingår i Natura 2000-nätverket och omfattas därför av art- och habitatdirektivet bl.a. för sin rikliga produktion av atlantlax. Vattenkraftens korttidsreglering minskar laxproduktionen i Ätrans huvudfåra från ca 70 000 smolt till ca 9 000 smolt (Källa: Länsstyrelsens bevarandeplan 2013-11-26 511-3405-11). Även Ätrans torrfåra är N2000-område. Regleringen innebär att åfåran får torrläggas. SVT Fiskarnas Rike har dokumenterat hur leklaxen dör i torrfåran.
Sverige bryter därmed även mot art- och habitatdirektivet.

Sveriges regering har 2023 till 2024 minskat kalkanslaget med 12 miljoner kronor samtidigt som priset ökat med ca 20% (Källa: Länsstyrelsen VG). Kalkningen upphör därför nu i ett antal svenska sjöar. Sverige har förbundit sig att förhindra att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet skall ha enligt miljökvalitetsnormen. Dessa okalkade sjöar får nu försämrad ekologisk status vilket även inkluderar en minskad produktion av europeisk ål (Degerman et.al.). Sverige bryter därmed även mot gällande miljökvalitetsnormer och det så kallade försämringsförbudet, som innebär att vattnets status inte får försämras.

Är det då möjligt att uppnå dessa krav? Hertingprojektet genomfördes vid två kraftverk i Ätran 2013. Resultatet blev att ålvandringen både uppströms och nedströms löstes till 100%. Torrfåran restaurerades och ger nu en årlig produktion av ca 30 000 laxyngel och 3 000 ålyngel. Länsstyrelsen har gjort en socioekonomisk utvärdering av projeketet. Efter det att alla kostnader dragits ifrån ger projektet ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor. Miljötgärder som uppfyller nämnda EU-direktiv är samhällsekonomiskt lönsamma. Det kan jämföras med de dryga böter som Sverige riskerar genom att inte vidta åtgärder för att bevara naturresurserna i Sveriges inlandsvatten.