2025-03-06 Energimål och miljömål skall jämställas vid den nationella miljöprövningen (NAP) av vattenkraften. Myndigheterna har därför viktat värdena för båda målen på en skala från 0–1 för att kunna jämföra. Logiskt sett innebär 0 att målen inte alls har uppnåtts medan 1 innebär att målen är helt uppnådda.
Ätrans energimål är klassat till 0,015 och miljömålet till 0,38. Motsvarande värden för Lagan är 0,038 och 0,47. Klassningen blir ologisk med tanke på att Sverige exporterar ett överskott av el medan endast en bråkdel av åarnas produktion av lax och ål återstår. Hur dessa siffror framräknats och är tänkta att tillämpas vid miljöprövning framgår inte av myndigheternas rapporter. Kraftbolagen tar därför tillfället i akt att komma med en egen tolkning av hur mycket av elproduktionen som de kan avstå för att tillgodose miljömålen.
De svenska och multinationella vattenkraftkraftbolagen meddelar således att de är villiga att avstå max 2,3% av Sveriges elproduktion eller 1,5 TWh för att restaurera ianspråktagna miljövärden. Energimyndigheten har tilldelat varje huvudavrinningsområde (HARO) ett riktvärde i procent av den totala elproduktionen. För Ätran har 6,1% angetts som maximal produktionsförlust. Dessa riktvärden föreslås oberoende av omfattningen av orsakad miljöpåverkan vilket är helt illegitimt. Allmänhet och fiskevattenägare har under årtionden tvingas avstå från 95–100% av produktionen av vandringsfisk.
Ett vedertaget sätt att jämföra är en monetär ekonomisk jämförelse. Man kan invända att monetära bedömningar av naturvärden är osäkra då de varierar beroende på beräkningsmetod. Timpriserna på el varierar dock betydligt mer. Exempelvis varierade timpriserna på el i Ätrans HARO den 4 mars 2025 mellan ett negativt värde på -0,8 kr (kostnad) till ett värde på +25,94 kr per kWh. Produktionen av biomassa i våra vatten har till skillnad från elproduktionen alltid ett högt positivt värde. Exempel på ekonomiska värderingar av fiskbestånd finns i Naturvårdsverket Rapport 6628 och finska Jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning. Finlex 614/2019.
Naturvårdsverket skriver: ”Svenska folket är villigt att betala i intervallet 96–517 miljoner kronor för att öka mängden vildlax i Vindelälven med 1000 laxar per år. Det innebär att projektet kan vara samhällsekonomiskt försvarbart om det går att genomföra till en kostnad som är lägre än eller lika stor som dessa belopp”. Ätrans laxbestånd kan restaureras med bästa möjliga teknik (BMT) enligt det goda exemplet vid Hertingforsen, så att produktionen ökar med tiotusentals laxar varje år. (Se Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran).
Finska lagen om fiskars värde:”I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 119 § 2 mom. i lagen om fiske (379/2015) , sådant det lyder i lag 427/2019”: ”ål 3 510 euro, havsöring 3 260 euro, insjölax 7 510 euro, östersjölax 3 470 euro” Med dessa fasta uppgifter på fiskens värde kan det göras en delvärdering av Ätrans miljövärden.
Sveriges ledande ålforskare vid SLU anger en årlig, ursprunglig produktion från Sveriges inlandsvatten på 37,6 till 72 miljoner blankålar. Värdet av ålen plus värdet av ytterligare ett trettiotal arter av vandringsfiskar kan och skall iakttagas vid en cost-benefit analys av restaureringsåtgärder för miljön där en viss del av energiproduktionen tas i anspråk.
Fysisk påverkan från vattenkraften är i dag den utan jämförelse största negativa faktorn (klimatet inräknat) för den goda statusen hos Sveriges vatten. (Kling 2017). Vattenkraftens påverkan innebär bl.a. torrläggning, överdämning, korttidsreglering, erosion, översvämning, vattenkemi, ämnesbalans av ex kisel och thiamin, syresättning, sedimentering, brunifiering mm.
Vattenkraften motverkar dessutom de positiva effekterna av betydande samhällsinsatser såsom kalkningsåtgärder, avloppsrening, industrirening, våtmarksrening, skyddszoner mm. Vattenkraften utraderar den hållbara livsmedelsresurs av fisk som är av stort beredskapsvärde i kristider. Det är av vikt att värdet av svenskt vatten beaktas och förstås i allt framtida planeringsarbete. EU:s mål är att restaureringsåtgärder skall införas i minst 30 % av vattnens livsmiljöer som helhet senast 2030.
Notabelt är att miljöhänsynen finns införd i både svensk och internationell lag genom vattendirektivet, habitatdirektivet och ålförordningen. Mängden producerad energi med åtföljande utländska vinstintressen är sällan ett lagkrav. Ändå bidrar tillämpad svensk lagstiftning till att energiintresset styr över lagstadgade miljöintressen. Sverige har därför delgivits mer än ett överträdelsebeslut från EU-kommissionen.
Sverige behöver följa antagna lagar som är till för att värna samhällets miljöintressen. Resultatet blir annars böter och stora skador på våra gemensamma naturresurser i Sverige och Europa (ål). Sverige behöver förvalta miljön med ett ansvar som bättre harmonierar med modern miljölagstiftning och kommande generationers behov och tillgång till våra värdefulla naturresurser.