2023-10-20 Nya stadgar utarbetas nu för Ätrans vattenråd. Arbetets inriktning och åtgärder för att värna Ätran skall fastläggas vid nästa föreningsstämma. Stadgarna för Ålplan Ätran stoppar fri fiskvandring.

Ordföranden för ÄVR och pressombudsmannen för Svensk Vattenkraftsförening har skissat på ett förslag som 2023-10-15 sändes ut till medlemmarna för synpunkter. Målbild för restaurering av naturliga habitat till god ekologisk och kemisk status saknas.

Ätrans vattenråd har sitt säte i Falkenberg. Ätrans vattenvårdsförbund bildades för 50 år sedan. Falkenbergs kommuns författningssamling anger att arbetet i vattenråden styrs av respektive vattenråds stadgar. Arbetet i vattenråden skall enligt kommunen vägledas av:
– Vattendirektivets mål – god ekologisk och kemisk status i alla vatten
– Miljökvalitetsnormerna för vatten
– Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt
– Åtgärdsprogram för havsmiljön
– Sveriges miljömål
– Agenda 2030 (EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030)

Prioriterade åtgärder i Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt:
Naturliga livsmiljöer, biologisk mångfald och hotade arter skall värnas genom att de har tillgång till sina opåverkade naturmiljöer.
Konnektivitet, hydrologisk regim med torrläggning, överdämning och korttidsreglering åtgärdas
Försurning där åtgärder innebär kalkning och anpassat skogsbruk
Miljögifter från användning inom olika verksamheter åtgärdas
Ätrans vattenråd behöver åtgärda dessa områden som särskilt utpekats som viktiga för Västerhavets vatten.

Agenda 2030 Delmål 15.5 handlar om att vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och skydda och förebygga utrotning av hotade arter. EU-Kommissionen konstaterar att det krävs större ansträngningar för att restaurera ekosystem med sötvatten och vattendragens naturliga funktioner. Minst 25 000 km av vattendragssträckor ska återställas till fritt strömmande vattendrag före 2030.

Ätran har minst 250 kilometer vattendrag som saknar naturliga funktioner på grund av bristande konnektivitet, korttidsreglering, torrläggning och överdämning. Ätranlax, havsöring, havsnejonöga, flodnejonöga, staksill, majfisk, färna, stäm, sik, höstlekande och vårlekande siklöja, bergsimpa, lake och ål är alla exempel på arter som uppvisar en negativ utveckling i Ätran och inte kommer upp till gynnsam bevarandestatus. Behovet att återställa Ätran till ett fritt strömmande vattendrag är akut. Restaureringen har med positivt resultat påbörjats i och med återställandet av Hertingforsen 2013. Se ingressbild på den tidigare torrlagda forsen som nu flödar fritt.

Ålplan Ätran befriar alla betalande dammägare från skyldigheten att enligt gällande vattendomar åtgärda ålens fria vandring. Detta innebär att all produktion av akut hotad ål upphört från större delen av Ätrans avrinningsområde. Detta bryter mot EU:s Ålförordning och måste snarast åtgärdas med en revidering av stadgarna.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2019/20:FPM43

Länkar: Miljögifter i Ätran giftiga kräftor
Kalkning av sjöar upphör i Ätrans avrinningsområde
Konnektivitet lika viktig för fiskar som för folk
Naturliga livsmiljöer havsnejonögat utestängs

2023-10-18 Deltagarna kommer från bland annat USA, Belgien, Portugal, Irland och Frankrike. Arten havsnejonöga är i akut behov av åtgärder för att överleva då det endast beräknas finnas 50 individer kvar i hela Sverige.

Ätran är på många sätt ett unikt vattendrag. Mest känt är Ätran för den genetiskt unika Ätranlaxen. Ätranlaxen är utan jämförelse Sveriges största bestånd av vild Atlantax.

Fiskräknaren i Ätran har i år filmat 23 av de 50 exemplar av urtidsdjuret havsnejonöga som beräknas finnas kvar i Sverige år 2023. Nejonögat hör till rundmunnarna som funnits flera miljoner år före dinosaurierna. Det var långt före benfiskar och ålen började utvecklas.

Nejonögonen är dåliga simmare och utestängdes från sina lekplatser när Hertingdammen byggdes 1944. Det byggdes visserligen en fiskväg för laxen men havsnejonögat orkade endast simma upp i trappans nedre delar.

Krister Lindqvist och hans far utförde ett livsverk med att lyfta instängda laxar och havsnejonögon för hand förbi Hertingdammen. De kunde årligen lyfta hundratals nejonögon förbi dammen till sina lekområden uppströms. Om denna heroiska insats inte utförts hade situationen för nejonögonen troligen varit än värre.

Hertingdammen revs 2013 och nu kan vandringsfisken (havsnejonöga, flodnejonöga, majfisk, staksill, atlantlax, havsöring, ål m.fl.) utan skador vandra både uppströms och nedströms till livsavgörande lek- och uppväxtområden.

Tyvärr tar det stopp uppströms vid kraftverksdammen vid Ätrafors. Hertingprojektet har visat att det finns en lösning att med bästa möjliga teknik ordna fri fiskvandring och rädda akut hotade djurarter. Hallandsåarnas naturvärde har klassats inför kommande omprövning och åtgärder. Ätran har bedömts ha ett ringa naturvärde som är lägre än Lagans och Nissans.

Vi skall dock vara stolta över Ätrans unika naturvärden som lockar internationell expertis för att diskutera hur havsnejonögat kan bevaras till kommande generationer. Ätran har dessutom den rikligaste förekomsten av Hallands landskapsdjur; den vilda Atlantlaxen.

Länkar:
Reportage SVT
Hemsida Länsstyrelsen Havsnejonöga konferens

Ålen är akut hotad och i Sverige var vi tidiga med att uppmärksamma problemet. Problemet har åtgärdats med bästa möjliga teknik vid Hertings kraftverk i Falkenberg.

Ätrans vattenvårdsförbund bildades 1973 och firar i år 50-årsjubileum. Redan 1970 skrev den kommitté som bildade Ätrans vattenvårdsförbund: ”Fiskeriexperter anser att om ej särskilda åtgärder vidtages i vattendraget kommer ålförekomsterna inom Ätrans övre vattensystem att upphöra inom relativt nära framtid”. Läs mer i Historik för Ätrans vattenråd.

EG:s ålförordning, RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100 kom den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Förordningen uppmanade medlemsstaterna att minst 40% av den ursprungliga årliga ålproduktionen varje år skulle nå havet i sin lekvandring. Våren 2010 undertecknade dåvarande Fiskeriverket ett samarbetsavtal med sex större vattenkraftbolag om att på frivillig väg reducera den nuvarande totala turbinförlusten i svenska vattendrag till högst 60 % (dvs. 40 % överlever).

Karlstads Universitet uppskattar ålutvandringen i ”Ål i Ätran”. Utvandringen av blakål var 2010 och 2011 årligen ca 5000 blankålar. Ätrafors kraftverk är andra kraftverket från havet i Ätran. Uniper fångar här årligen ca 178 utvandrande ålar (medeltal 2012-2020) för att transporteras nedströms. Resterande ålar dödas av galler och turbiner i kraftverken. Den ursprungliga jungfruliga ålutvandringen från Ätran var minst 200 000 blankålar per år. Den Svenska ålförvaltningsplanen (ÅFP) anger den jungfruliga utvandringen av blankål från Ätran till 1878 blankålar per år. Det är naturligtvis helt orimligt att den jungfruliga utvandringen av blankål var lägre än dagens utvandring! Det är allmänt känt att utvandringen minskat med över 90%.

Naturnytt besökte 2023-10-06 ett av Unipers nedersta kraftverk i Ätran. Denna fredag eftermiddag var rensbandet nystädat från löv, grenar och eventuella fiskar. Två nätter senare besökte Naturnytt åter kraftverket. Här låg då sammanlagt ca 50 döda och döende ålar som under två helgnätter omkommit vid kraftverket under sin lekvandring till Sargassohavet. Se SVT UG Den sista ålen.

FORMAS fick våren 2022 regeringens uppdrag att under tre år utvärdera den svenska ålförvaltningen. Uppdraget tilldelades 15 miljoner kronor och skall vara slutfört den sista december 2024. I dag onsdag 2023-10-11 lägger regeringens utredare ett förslag som innebär att FORMAS avvecklas. Läs mer här

Naturnytt guidade 2023-10-11 vid Vattenmyndigheten för Västerhavets besök med vattenråden vid Hertings kraftverk längst ned i Ätran vid Falkenberg. Hertingdammen revs 2013 och projektet firar i år 10-årsjubileum. Här räddas med bästa möjliga teknik 100% av både uppvandrande och utvandrande ål. Åtgärderna ger ett plus på 65,3 miljoner kronor netto till samhällets socioekonomiska värden.

Vi får hoppas att utvärderande myndigheter tar del av det goda exempel som finns vid Hertingforsen. Samt att fler kraftbolag följer det goda exemplet med att tillämpa bästa möjliga teknik för att bedriva sin verksamhet med hänsyn till en god miljö och en socioekonomiskt sund utveckling av landsbygdens naturresurser.

2023-10-04 Numera infaller Djurens dag den 4 oktober varje år, för att påminna om vikten att alla djur ska må bra.

Djurens dag, World Animal Day, är en internationell temadag som sätter fokus på djurrätt och djurskydd. Ursprungligen uppmärksammade ekloger i Italien 1931, att djurarter hotades av utrotning.

SVT skriver 16 maj 2021: ”Många gör skillnad på fiskar och andra djur: Man ser inte fiskar som individer som kan känna smärta. Men likheterna med oss människor är större än vad många tror. – Grundstrukturen hos fiskar och oss är likadan. De har en hjärna som fungerar precis som vår, säger fysiologiprofessor Svante Winberg, i Vetenskapens värld”.

Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur skriver: ”Fiskar känner med sina vänner. Ny forskning visar att stressen inte bara ökar hos fisken som fångas – hjärtfrekvensen höjs även hos andra fiskar”.

Varje dag dör många fiskar en plågsam död vid våra svenska vattenkraftverk. Frågan är om vi människor känner med våra vänner fiskarna? Eller är vi som ordspråket säger ”kall som en fisk”?

Ett annat ordspråk är ”att få sina fiskar varma”. Kanske borde de kraftverksägare som ”fiskar i grumliga vatten” och kör döda ålar till soptippen tänka om och vidta åtgärder så att inte alla fiskar dör vid deras anläggningar. Hertingprojektet är ett utmärkt exempel på hur fria vandringsvägar för 10 år sedan ordnats vid kommunens kraftverk. Våra vänner fiskarna mår här bra och kan utan fara för liv och lem genomföra sina livsviktiga lekvandringar.

2023-10-02 Gamla åfåran vid Ätrafors blir en dödsfälla när bolaget stryper vattnet i detta N2000 område.

Rävigeforsen var tidigare ett viktigt produktionsområde för Ätranlaxen. En tappning av vatten i den ursprungliga åfåran skulle innebära att tusentals laxar kunde produceras.

I dag släpps ibland vatten och laxen lockas att stiga till sina tidigare lekområden. Men vad laxen inte vet är att plötsligt försvinner allt vatten som istället går till produktion av el, och laxen stängs inne och dör.

Bolaget har i dag tillstånd att torrlägga den tidigare Rävigeforsen. Tillståndet skall dock omprövas i den Nationella planen för vattenkraften. Hänsyn skall då tas även till produktion av lax och akut hotad ål. Torrlagda och överdämda sträckor kommer då förhoppningsvis få möjlighet att producera värdefulla vandringsfiskar.

2023-09-26 Allt handlar om signaler. Sändare och satelliter gör jobbet. Vi vet nu att ålen som märkts med sändare vandrar till Sargassohavet och leker. Resultatet blir miljontals nya ålyngel och föräldrarna dör. Denna hållbara livscykel har pågått i 70 miljoner år. Men nu är ålens naturliga livscykel bruten.

Enligt Sveriges Radio har Ålforskaren Håkan Westerberg löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Håkan tänker sig in i hur det är att vara en fisk. Reportern frågar: ”Vad skulle ålen Håkan ha gjort?” Lyssna på intervjun med Håkan här.

Håkans kollega Ålforskare Håkan Wikström frågar sig för över 10 år sedan: Kan vi rädda den rödlistade ålen? ”Enligt forskare vid Sötvattenslaboratoriet behövs bara för Sveriges del 170 miljoner glasålar, för att nå nivån 50 % av en ursprunglig eller jungfrulig ”lekflykt”. Då är sötvatten undantagna och inget fiske inräknat. Svenska sötvatten skulle behöva besättas med i storleksordningen 94 – 180 miljoner glasålar”. Läs Håkans föredrag här.

Vi vet nu tack vare de svenska ålforskarna att våra ålar vandrar till Sargassohavet och leker. Forskarna i Elforsks program anger att ca 20% av våra ålyngel naturligt beräknas överleva till vuxna blankålar. För att få tillbaka 100% ursprunglig lekvandring av blankål behövs enligt forskarna årligen 188-360 miljoner ålyngel som vandrar in till Sveriges sötvatten. Det ger en årlig lekflykt på 37,6 till 72 miljoner blankålar eller 37 600 till 72 000 ton vid en antagen medelvikt av ett kilo per blankål. Så långt fakta från forskarna.

Ålens mysterium är löst men hur kommer det sig då att ålen försvinner och är akut hotad? ”Ålen Håkan” tänker att det kanske kan bero på miljöförändringar som stör vandringen mellan Sargassohavet och Europa. Allt handlar om att tolka signalerna rätt. Ålarna sänder ut starka SOS signaler Save Our Silvereel och Save Our Small eels. Ålen behöver fria vandringsvägar för att kunna vandra till och från sitt hem som under 10-20 år är våra sötvatten. Ålen leker bara en gång vid ca 20 års ålder och dör bara en gång efter leken. Nu dör ålen tre gånger, en gång som ålyngel vid dammen, en gång som blankål vid gallret/turbinen och en tredje gång i Sargassohavet vid leken.

Orsaken att ålen är akut hotad är att den redan dött två gånger innan den fullbordat sin livscykel! Ålynglen hindras nu från att nå Sveriges sjöar och vattendrag. Ålföräldrarna löper gatlopp mellan kraftverksturbinerna och dödas innan de når havet på sin resa till Sargassohavet. Lösningen är således lika enkel som självklar: Fria vandringsvägar för ålen, så att den bara dör en gång! Hertingprojektet visar tydligt att vi kan ordna fria vandringsvägar för både ålyngel och ålföräldrar. Åtgärderna brådskar och ålen sänder starka signaler.

Lyssna till vad ålen säger här (1min. 45 sek. in). Agera nu så att vi inte blir den sista generation som sett en Europeisk ål (Anguilla anguilla) och bär ansvaret för att ännu en unik art slutat befolka vår jord.

2023-09-18 Rävigeforsen vid Ätrafors är ett N2000 område som lockar laxen i Ätran. Här kan det produceras tusentals värdefulla Ätranlaxar.

Problemet är att laxen behöver vatten. Unipers kraftverk har nolltappning i den skyddsvärda forsen. Det innebär att ibland släpper de vatten och ibland stänger de av vattenflödet helt.

Laxen blir stressad och dör. Om laxen eventuellt lyckas leka torrläggs rommen när kraftverksluckorna stängs. Nu är det lektid och de stressade laxarna simmar omkring och vissa dör innan de hunnit leka.

Lösningen på problemet är mycket enkel. Den heter vatten. Om bolaget har en vilja att ta hand om miljön kan man se hur Falkenbergs kommun tagit hand om den tidigare åfåran vid Hertingforsen.

Där lever strömstare, kungsfiskare och uttrar. Där produceras tusentals laxyngel varje år. Tack vare att kommunen släpper ett minsta flöde på 11 kbm/s genom forsen. Det är bara för Uniper att kopiera för att få en mer miljövänlig verksamhet.

PS Uniper har nu släppt vatten i ”döda åfåran” under augusti och september vilket lockat upp laxen till det område som man därefter torrlägger. ”Orsaken” är en renovering av en kraftverksturbin. DS

I Västra Götaland kalkar 38 av länets kommuner sina sjöar och 20 av kommunerna drabbas av nedskärningar. Som exempel har Svenljunga kommun tvingats att sluta kalka följande sjöar som skulle kalkas 2023:

Faxsjön, Agnsjön, Älingasjön, Häljabosjön, Norrsjön, Enhagen, Skattagårdssjö, Gravsjön, Humlasjön, Kvarnsjön, Skärsjön, Storasjön, Övre Stångsjön, Yttre Stångsjön, Veka Öjasjö.

Beslutet att stoppa livsuppehållande insatser för dessa sjöar innebär att:

1. Människors livskvalité och hälsa försämras inom dessa landsbygdsområden.
2. Människors tillgång till inkomster från ekoturism, stuguthyrning, försäljning mm minskar.
3. Fiskevårdsområdets investeringar i fiskevård, båtplatser, båtramper mm. undergrävs.
4. Husägares investering i enskilda avlopp undergrävs när myndigheterna slutar kalka.
5. Människors tillgång till insjöfisk som födoresurs minskar eller upphör.
6. Gravida kvinnor och barn rekommenderas inte äta av ål, kräfta, gädda m.fl. fiskarter.
7. Resultatet och investering i mångåriga kalkinsatser spolieras.
8. Sverige får svårt att uppfylla sina åtaganden i ålförordningen.
9. Sverige riskerar att inte uppfylla åtaganden enligt art- och habitatdirektivet.
10. Sverige riskerar att inte uppfylla sina åtaganden enligt vattendirektivet.
11. Sverige riskerar att inte uppfylla sina åtaganden enligt försämringsdirektivet.
12. Sverige följer inte sina egna antagna miljömål som
Levande sjöar och vattendrag, Levande hav, Rik biologisk mångfald samt en Giftfri miljö.
13. Fåglar som fiskgjuse, storlom, smålom, kungsfiskare, forsärla m.fl. får försämrad miljö.
14. Fiskar som akut hotad ål, genetiskt unika öringbestånd, mörtfiskar, m.fl. överlever inte.
15. Mollusker som flodpärlmussla m.fl. överlever inte i surt vatten.
16. Däggdjur som utter och fladdermöss får problem med att överleva.
17. Försurningskänsliga dagsländor, kräftdjur m.fl. dör i surt vatten.
18. Spridning av miljögifter som ex kvicksilver påskyndas till toppredatorer som människan.
19. Abborren får deformerade kotor s.k. ”puckelrygg” och utsätts för lidande.
20. Känsliga arter får ”stenrom” vilket innebär att rommen aldrig kläcks eller att avkomman blir missbildad och avlider.

Nyttan med kalkning av sjöar och vattendrag har tidigare analyserats. Resultatet blev att varje satsad krona på kalkning ger minst fyra kronor tillbaka till samhället. När nu denna lyckade miljöinvestering stoppas är det kapitalförstöring av insatta medel. Sverige riskerar böter enligt EU:s förordningar och lagar.

Värst är dock den negativa påverkan på människa och miljö som blir följden av beslutet att sluta kalka.