2016-09-05 I dag upprepas det historiska elfisket i Hertingforsen från 2015 då 14 000 laxyngel registrerades i forsen.

Årets elfiske kunde ske tack vare att Ätrans Nedre Fiskevårdsområde gick in och sponsrade två av elfiskestationerna. Två stationer bekostas av SLU medan Länsstyrelsen i Halland saknade medel för årets elfisken. – Det är av stor vikt att elfiskena från 2015 upprepas på samma sätt som förra året för att följa upp resultatet säger ordföranden i Ätrans Nedre fiskevårdsområde, Sven Johan Svensson. Dessa data är också viktiga när Ätran används som Sveriges enda Indexälv för förvaltningen av Atlantlaxen.

Elfiskarna Per Ingvarsson (P.I. (π)Fly Vatten&Fiskevård) och Lars-Göran Pärlklint (Ekoll AB) är glada över laxarnas och öringarnas fina kondition. – Men det är ännu för tidigt att säga något om årets resultat som skall rapporteras till uppdragsgivarna SLU och Ätrans Nedre FVO säger Lars-Göran.

En ensam laxfiskare på Laxbron nedanför elfiskarna har just fångat en lax (börling) på 2,1 kilo. Han berättar om årets goda fiske där han fångat fler än tio laxar. Laxen var nr 111 i årets statistik för Falkenbergs laxfiske. Högvadsåns laxfiske har t.o.m. augusti registrerat fångst av 40 laxar.

Han ser fram emot nästa års fiske när alla laxar som växt upp i den restaurerade Hertingforsen återvänder till forsen för att leka. Då kommer laxarna att vänta nedanför laxbron. Den som väntar på nåt gott………………..

Nedan mätning av tvåsomrigt laxyngel, kläckt i forsen våren 2015 och redan 140 cm lång.  Notera att fisken mäts obedövad i helt plexirör ”Alenäsmodellen”. Tidigare mättes laxyngel i ”halvrör” eller ”vaggor” och sövdes för att inte hoppa ut vid sidan om.  Denna skonsamma, snabbare hantering ger mindre påverkan.

Läs artikel i Hallands Nyheter om elfisket i forsen.

PS Klicka på bilderna för bättre upplösning och bakåtpil för att återgå till sidan DS

2016-08-10 och 2016-08-18 Ätrans ursprungliga åfåra torrlades när kraftverket byggdes vid Ätrafors för drygt 100 år sedan.

Som man ser på de två bilderna tagna med en veckas mellanrum i augusti 2016, kör kraftverket vatten flera dagar för att sedan stänga vattenflödet. Detta sker varje år vid flera tillfällen.

Om man istället körde vatten kontinuerligt skulle åfåran vid Ätrafors användas för laxreproduktion på samma sätt som vid Hertingforsen. Om detta kan du läsa här.

När man plötsligt stänger av vatten i den gamla åfåran händer vad som brukar hända och vad som tidigare hände i Hertingforsen. Om detta kan du läsa här.

Döda åfåran vid Ätrafors är utsedd som N2000-område. Havs- och Vattenmyndigheten har nyligen gett ut en rapport där du kan läsa vad som gäller för dessa områden, Läs i rapporten 2017:15

”Det finns flera exempel där både vattenlagring och vattenreglering påverkar skyddade områden, till exempel Natura 2000-områden. Förklarande av kraftigt modifierade vatten (KMV) får inte hindra eller äventyra att normer eller mål uppnås som följer av den lagstiftning enligt vilket ett skyddat område har fastställts. Om vattenförekomsten uppfyller alla krav för att anges som kraftigt modifierat vatten, och ligger delvis i eller påverkar ett skyddat område, måste god ekologisk potential innefatta de åtgärder som behövs för att uppnå gynnsam bevarandestatus i det skyddade området. I vissa fall kan dessa åtgärder leda till att man uppnår god ekologisk status och det finns därför inte grund för att ange kraftigt modifierat vatten”.

Vatten i den torrlagda Hertingforsen innebar att det producerades ca 13 000 årsungar av ätranlax. Vatten i den torrlagda Ätraforsen (Rävigeforsen) skulle enligt utredning av Per Sjöstrand kunna ge över 20 000 nya Ätranlaxar! Vattendirektivets normer bör därför gälla och den torrlagda Ätraforsen restaureras enligt EU:s regler för vattendirektivet och Natura 2000!

Ekologer vid Umeå universitet visar att älvreglering har en negativ effekt även på landlevande djur. När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för olika landdjur, fladdermöss och fåglar. Detta blir naturligtvis effekten vid den torrlagda N2000 forsen vid Rävige/Ätrafors. Läs mer på hemsidan för Umeå Universitet  här.

Sutaren kallas för skomakare eller lindare. Det latinska ordet ”sutor” betyder skomakare och fiskens skinn kan beredas. Sutaren (Tinca tinca) har en skäggtöm vid var mungipa och röda ögon. Den bronsfärgade fisken har små fjäll och grönaktiga fenor och lever mest i näringsrika sjöar.

Än en gång avslöjar videokameran vid Hertingforsen en av Ätrans hemligheter. ”Skomakaren” skulle nu finnas i de stilla näringsrika sjöarna och hålla på med lekbestyren (vid 19-20 grader). Men detta exemplar har tydligen tagit en extra semester för att utforska Hertingforsen. Och även en skomakare kan ju vara nyfiken på denna unika vandringsled för fisk.

Video Fiskevårdsteknik www.fiskdata.se

2016-05-21 Vandringsfiskens dag arrangerades av Falkenbergs kommun vid Herting under lördagen. Det var ett globalt samarrangemang för att fira och informera om hur viktigt det är med öppna älvar och vandrande fisk. Se projektets hemsida World Fish Migration Day.  Där finns bl.a. en interaktiv karta där man kan förstora och klicka för mer information om vald plats och deras arrangemang. Vi kan konstatera att vi inte var ensamma om att fira vandringsfiskens dag i Falkenberg, flera hundra platser över hela värden gjorde detsamma denna dag!

MHN-ordföranden Ingemar Johansson inledde firandet med att hälsa alla välkomna. Sedan vidtog ett stort antal aktiviteter såväl utomhus med visningar och guidningar  som inomhus med föredrag.

Falkenbergs Naturskyddsförening arrangerade en tipspromenad med kluriga naturfrågor utefter Kungastigen och forsen. Man visade också upp en del av föreningens program för naturvården.

Karlstads Universitet visade sin forskning angående fiskvandringen i Ätran och hur man använder moderna hjälpmedel med telemetri för att pejla fiskarnas vandring. (se bild). Docent Olle Calles höll föredrag om resultaten före och efter åtgärderna vid Herting. Slutsats: Hertings nya fiskpassager är världsunika!
Se mer på deras hemsida Projekt Herting

Christian Fager från kommunen höll föredrag om Hertingforsen som destinationsmål. FEAB visade kommunens kraftverk.

På Arena Vesternavet kunde man bese Naturfotograf Thomas Anderssons unika dokumentation från Hertingprojektets genomförande. En bild säger mer än tusen ord särskilt om den är sedd genomThomas kameralins!

P.I. Vatten och Fiskevård visade stormusslor vid Laxstugan.
Firma Ingemar Alenäs guidade två rundor kring forsen och Kungastigen samt höll ett föredrag om Hertingprojektet – positiva effekter för vandringsfisken i Ätran.

Under dagen vandrade 10 laxar och 2 färnor förbi fiskräknaren under GC-bron. Se fiskräknaren här. Laxen och vandringsfisken har fått en ny effektiv fiskväg i Ätran! Och Falkenbergarna har fått den nya Kungastigen som inbjuder till promenader kring Hertingforsen.

Vetenskapens värld i Sveriges Radio P1 uppmärksammade även Word Fish Migration Day och Hertingprojektet, Läs mer här

Läs även mer på Hav- och Vattenmyndighetens hemsida om Miljöåtgärder vid Herting vattenkraftverk i Ätran

Läs Debattartikel i HN om Hertingprojektet – ett lyft för Ätrans unika laxbestånd. Länk till artiklen här

Ätranlaxen fiskas olovligt i havet. Läs artikel i HN här.

2016-05-05 Vid Nydala finns Atlantlaxens viktigaste ”forskningsstation” i Sverige. Här märker och dokumenterar makarna Berit och Sven-Erik Möller de utvandrande laxynglen. Arbetet vid Nydala påbörjades 1954 och ger viktig information om Ätranlaxens vandringsmönster.

Även de uppvandrande blanklaxarna dokumenteras. Hittills i år har 58 stora blanklaxar noterats i fångststationen som utgörs av den tidigare laxfällan. Detta är det bästa resultat som noterats i början på maj i ”mannaminne”. Vattenflödet har varit rikligt i vår vilket är en del av förklaringen. 2016-05-15 har 70 laxar lyfts över fallet i Nydala.

De nyöppnade vandringsvägarna vid Hertingforsen i Falkenberg har även visat sig ha oväntat positiva effekter på Ätrans laxbestånd. Vandringsmönstret är nu mer naturligt vilket gynnar den tidigt stigande vårlaxen. Dessutom finns nu ca 13 000 laxyngel i den restaurerade gamla åfåran i Hertingforsen. Läs mer om Hertingprojektets positiva effekter  i HN 2016.05-17.

Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit Ätran som Indexälv.
Detta innebär förhoppningsvis att det viktiga dokumentationsarbetet vid Nydala säkras.

2016-04-28 Forsvägen i Vessigebro används av både bilister och salamandrar. I bland slutar denna trafik illa för salamandrarna som är på väg från ekskogen till våtmarken för att leka och lägga sin rom.

Vessigebro vägsamfällighetsförening har förtjänstfullt satt upp skyltar som en liten påminnelse om att vi skall vara rädda om dessa små oskyddade trafikanter. Vessigebro tog snabbt efter det goda exemplet från Surahammars kommun Läs mer här.

Salamandrarna vandrar mest i skydd av nattens mörker vilket gör dem särskilt svåra att upptäcka. Men vi gör så gott vi kan och varje djur som vi undviker att köra över kan ge upphov till tiotals nya salamandrar. Läs mer om salamandrarna här.

PS. Redan första kvällen skyltarna satts upp passerade en större vattensalamder (säkert) över vägen.

2016-04-08 Årets märkning av laxsmolt har påbörjats vid Nydala i Högvadsån. Smolten vandrar ut till havet under perioden mars till maj. Då har Berit och Sven-Erik bråda tider med att märka 100-tals yngel som de fångar i en särskild smoltfälla.

Märkningarna ger viktig information om laxens ekologi och används när man skall upprätta förvaltningsplaner för Atlantlaxen. Ätran är föreslagen som västkustens första indexälv för lax.

Antalet öringyngel har ökat de senaste åren och det gäller för märkarna att skilja på lax och öring. Men det är inga problem för de vana märkarna vid Nydala.

Märkta laxyngel, notera de stora bröstfenorna.

2016-04-01 Naturnytts redaktör följde Ätran upp mot källan vid Ulricehamn och Falköping. Vid Hornborgasjön samlas så här års tusentals tranor. Tranorna räknas på kvällen när de lämnar åkrarna och flyger ner mot sjön för att övernatta. Dagen till ära trumpetade 15 500 tranor en fanfar till jubilaren. Ett pampigare firande får man leta efter! Webbkamera live Trandansen.

2016-03-31 Forsvägen. Nu på våren är salamandrarna på vandring från sina övervintringsplatser i skogen till våtmarker och vattensamlingar för att leka. Regninga, varma vårnätter är deras favoritväder för att inte synas. För att inte bli uppätna har de dessutom starka orange färger och smakar illa (lätt giftiga). Men skyddet fungerar tyvärr inte mot trafiken.

På morronen den sista mars låg sju mindre vattensalamandrar och tre större vattensalamandrar överkörda efter att ha försökt passera till den anlagda våtmarken invid Forsvägen. Den 4 april låg ett 40-tal salamandrar överkörda på vägen. Den större vattensalamandern har mörkare rygg och är sällsynt och rödlistad.

Falkenbergs kommun har förtjänstfullt lämnat bidrag till många våtmarker där nu salamandrarna leker sina vårlekar. Surahammars kommun har vid behov satt upp skyltar för att man skall se sina medtrafikanter. Salamandrarna vid Forsvägen hälsar att det vore tacksamt om de också kunde få hjälp med skyltar vid sitt ”övergångsställe” på Forsvägen. Läs även Salamandrar vandrar.

Länk till Surahammars kommun