2019-11-22 Göteborgs fiskauktion har lösenordsskyddat informationen om försäljning av den hotade pigghajen. Nu kan denna hänsynslösa hantering av högdräktiga, hotade hajar pågå ostört utan allmänhetens insyn. I dag såldes på danska fiskauktioner haj för ca 50 tusen svenska kronor.
Tidigare har allmänheten kunnat se försäljningen av hotade fiskarter på denna hemsida. Nu har hemsidan skyddats med lösenord. Uppgifterna döljs medan den akut hotade hajen utsätts för ett fortsatt hänsynslöst fiske och försäljning.
Naturnytt har sedan 2015 rapporterat om den omfattande svenska och danska försäljningen av hotad haj. Läs mer här. Försäljningen har inte upphört trots upprepade påstötningar till dåvarande Fiskeriverket och nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten. I juni år 2011 rapporterade vi om dessa missförhållanden i Tidningen Västerhavet. Läs mer här.
Rapporteringen har nu resulterat i en förändring. Nu stängs allmänhetens insyn i rapporteringssystemet. Det som inte syns det finns inte?
Så sent som 2019-01-07 rapporterades på denna hemsida under Naturnytt och Vattenblänk om den svenska försäljningen av akut hotad haj. Läs mer här. Nu har Göteborgs Fiskauktion satt stopp för denna insyn.
Fortfarande kan vi se landningar av akut hotad haj i vårt grannland Danmark. Kanske är detta även fångsten från svenska båtar? Endast i dag 2019-11-22 har enligt hemsidan fiskeauktion.dk auktionerats ut 2407 kilo haj i danska hamnar till ett värde av ca 50 tusen svenska kronor! Högdräktiga honor drar sig nu mot kusten för att föda levande ungar. Nu är fångsterna goda.
I Sverige och Skandinavien agerar vi starkt när det gäller hotade arter i främmande länder. Då är det ganska oetiskt att vi ”sopar rent” i våra egna vatten på hajar och andra skyddsvärda arter. Hajarna gråter tårar av blod över denna hänsynslösa rovdrift på havande hajar som ”klubbas” vid fiskauktionen i Göteborg.
Artfakta: Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Arten kan bli åtminstone 37 år. Källa: Havs- och Vattenmyndigheten.
2019-11-18. I dag gästade KIMO Falkenbergs kommun och värd för besöket var Miljö- och hälsa. Firma Inger o Ingemar Alenäs guidade vid Hertingforsen. På så sätt sprids kunskapen om detta restaureringsprojekt både nationellt och internationellt.
KIMO står för kommunernas internationella miljöorganisation som arbetar med frågor som ett rent hav fritt från föroreningar såsom mikroplaster mm. Läs mer här. Många föroreningar förs via floderna ut i haven. Här har kommunerna och miljönämnderna ett särskilt ansvar för att planera för en bra kvalité på ytvatten och dricksvatten.
Ett rent vatten i floder och hav innebär också att förutsättningarna förbättras för den biologiska mångfalden som är en av vår tids viktigaste frågor. FN har nyligen varnat för att om inte detta löses riskeras utrotning av en miljon arter inom 330 år. Då står vi inför världens sjätte massutrotning där dinosauriernas utrotning räknas som den femte massutrotningen. Läs mer här.
Vi känner alla deklarationen om de mänskliga rättigheterna men deklarationen om flodernas rättigheter är inte lika känd då den inte tillämpas i alla länder. Den innebär bl.a. att floderna skall ha rätt att flöda fritt, rätten till att vara fri från föroreningar och rätten till restaurering om man nu behöver återställa flodens rättigheter så som är fallet med Ätran.
Fysisk påverkan med dammar och kraftverk förekommer i Ätran på 130 platser, i Sverige på 2 100 (kraftverk)-10 000 (dammar) platser och i Europa på 430 000 registrerade platser. Hertingprojektet är en av få platser i Sverige där man hittat en hållbar lösning med bästa möjliga teknik för att lösa fysisk påverkan vid vattenkraftverk.
Falkenberg stod nu som värd för KIMO:s möte och då passade man denna kulna höstdag på att bese Hertingprojektet. Närmare 4000 laxar har nu vandrat upp i Ätran för att leka. De hade inte varit där och lekt om inte vandringsvägarna varit fria. Och deras rom och laxbarn hade inte kunnat överleva om inte vattenkvalitén varit den rätta. Laxen är dessutom en utmärkt indikator på hur den ekologiska statusen är både i floden och havet, från källa till hav.
2019-11-16 Varbergs Museum gästades av den eminente föreläsaren och Naturfotografen Thomas Andersson. Vi var vinnare som fick förmånen att njuta av Thomas underbara och unika naturbilder. Förlorare är alla arter vars livsmiljöer försvinner från moder jord.
Titeln på Thomas föredrag var ”Vinnare och förlorare i svensk natur”. Alla talar i dag om klimatförändringar som miljöhotet nr 1. Thomas Anderssons lista ser ut som följer:
Förlusten av livsmiljöer
Överexploatering ex jakt, fiske, skogsbruk
Invasiva arter
Kemikalier
Klimatförändringar.
Förlusten av livsmiljöer hotar i dag en miljon arter. Om vi inte vänder denna utveckling så är risken uppenbar att människan också blir en förlorare. Thomas förklarar detta som ingen annan på ett pedagogiskt sätt i ord och bild. Den sorgsna lunnefågeln, som har några av Atlantens sista loddor i näbben, är fångad med underbar skärpa. Fågeln svälter på klippan då dess föda är överexploaterad av den norska laxindustrin.
Thomas är fiskgjusens beskyddare nr 1. I över 50 år har han och hans vänner undersökt dessa magnifika fåglar som de senaste åren drabbats av en dramatisk nedgång i numerär. En starkt bidragande orsak är den ökande turismen som stör fåglarnas häckning.
Men det fins ljuspunkter. Havsörnen har återkommit till Halland. Pilgrimsfalken har räddats undan utrotning av några ideellt arbetande ornitologer. Om några få ideellt arbetande personer kan göra skillnad kan vi kanske tillsammans vända trenden? Så att vi människor blir vinnare istället för förlorare. Men då krävs att vi tillsammans tar tag i de verkliga miljöhoten.
Människan måste beta av listan med hoten mot miljön från toppen och börja med förlusten av livsviktiga miljöer. Vi har inte tid att börja från botten av listan på det sätt som görs i dag. Thomas föredrag förklarar pedagogiskt vad det handlar om. Vi är tacksamma för att han visar oss den förunderliga natur som vi nu skall välja att bevara eller försaka. Väljer vi att försaka den biologiska mångfalden försakar vi samtidigt vår egen framtid för oss och våra barn och barnbarn.
2019-11-04 Slutet av oktober och början av november är lektid för Vätterns rödingar. Folk går man ur huse för att bese detta naturskådespel. Länsstyrelse och kommuner anordnar öringens och rödingens dag för att ”fira” denna naturhändelse som pågått sedan urminnes tider.
Även vår firma har de senaste åren deltagit vid Vätterns stränder för att uppleva den exotiska rödingleken med dessa osannolikt vackra fiskar som visar upp sig i Vätterns klargröna vatten.
2019-10-28 Rödinglek i Huskvarna hamn. Hanen och honan pressar sig mot varandra och vibrerar med öppna munnar när honan släpper äggen över stenarna. Notera de ljusa äggen som ligger ovanför stjärtpartiet på honan.
Larmrapporter har förekommit om att Vätterns röding är på väg att försvinna. Därför inrättades 2005 omfattande fredningsområden för att hindra överfiske. Sammanfattningsvis så tycks de flesta mer storvuxna fiskarterna i Vättern ha gynnats av de nya fiskereglerna (Sandström m fl. 2014). Fångsterna per ansträngning i provfisket av öring, röding, sik och lake har i samtliga fall ökat med mer än 250 % jämfört med tidpunkten innan de nya fiskereglerna infördes. Rödingens storlek och ålder har ökat samtidigt som den totala dödligheten hos vuxen fisk minskat. Läs mer i Aqua Reports 2016:20
SVT rapporterar 2019-11-03 att Vätterns rödingar håller på att försvinna på grund av det varmare klimatet. Man rapporterar att temperaturen i Vättern ökat två grader på 30 år. ”-Nu hotas rödingen, som kan försvinna helt ur sjön” säger fiskerikonsulenten till SVT. Läs mer här.
2019-10-28 Rödingarna kommer utifrån Vätterns djup och sveper in mot de grunda lekbottnarna. Vätterns gröna vatten får en matchande färgkaskad i orange och vitt.
Det är mycket positivt att en adaptiv förvaltning med reservat ökat rödingbeståndet i Vättern med ca 250% sedan den infördes 2005. Trots den förmodade negativa klimatpåverkan under samma period. Klimatpåverkan skall inte negligeras men det tar troligen tid att göra snabba förändringar i klimatet, medan en anpassad förvaltning kan ge snabba resultat.
Den biologiska mångfalden är ett av våra antagna miljömål som nu påverkas negativt av klimat och främmande ämnen. Därför behövs att vi har en adaptiv förvaltning av naturen. Skogsbruk, jordbruk, vattenkraft och fiske utgör för närvarande de största negativa faktorerna på den biologiska mångfalden. Potentialen till en naturanpassad förvaltning är stor i dessa näringar.
För att få en ökad biologisk mångfald är det viktigt att vi agerar nu med att förvalta naturen på bästa sätt till kommande generationer. Det handlar också om vår egen välfärd, då vi är beroende av naturens ekosystemtjänster. Starkare bestånd av hotade arter gör också att de blir mer motståndskraftiga mot miljöpåverkan.
När vi upplever de vackra rödingarnas lekbestyr skänker vi en tacksamhetens tanke till alla de som arbetat för bevarandet och en god förvaltning av denna för oss exotiska fiskart.
2019-11-02 Växtgiftet Dinoseb hittades i höst i dricksvatten som försörjer Ullared, Fagered och Fridhemsberg. Nu är gåtan löst och det gäller bara att besluta vad som skall hända med den förorenade vattentäkten.
VIVAB satte ut tankar med vatten till de som inte tordes dricka av det förgiftade vattnet. Från början var vattenbolaget ovetande om varifrån giftet kommit. Nu träder en agronom fram och berättar historien till Sveriges Television. Läs mer här.
Enligt källan dumpades tomma och halvtomma dunkar med växtgiftet i en grushåla intill kommunens kommande vattentäkt. Mannen varnade kommunen i samband med att Ullareds vattentäkt anlades, men det föranledde ingen åtgärd.
Kommunens tjänstemän säger nu att det här är väldigt intressanta uppgifter och ”-vi kommer titta vidare på det här”. Mark och exploateringschefen säger vidare till SVT: ”– Om det inte kan antas ha bedrivits någon verksamhet som hanterat giftiga ämnen, så tas det normalt inga prover”.
Nu vet vi att växtgiftet Dinoseb använts vilket visas av tomma och halvtomma dunkar. Därför förväntar vi oss att prover kommer att tas i fortsättningen. Det borde gälla både dricksvatten och ytvatten eftersom fiskar och sländor är extremt känsliga för de gifter som används inom de areella näringarna. Läs mer här.
Ett annat växtgift som har stor användning i Falkenbergs kommun är Round Up (glyfosat). Detta gift är förbjudet i andra jordbruksländer som ex Frankrike men tillåtet i Sverige. Rubrikbilden är från Högvadsåns avrinningsområde där Round Up delvis sprutats direkt i bäcken som rinner ned till Falkenbergs kommuns vattentäkt. Det är inte förvånande att det är Round Up som toppar länsstyrelsens lista över giftiga ämnen i halländska vatten.
Dinoseb var en väckarklocka vid giftskandalen i Teckomatorp på 1970-talet. Länsstyrelsen har god kännedom om vilka växt- och insektsgifter som används i det Halländska jordbruket då man håller speciella sprutkurser för bönderna. Läs mer här. VIVAB har därför ett viktigt arbete med att ta prover på alla herbicider, fungicider och inskticider som vi vet används i nära anslutning till Ätran, Högvadsån och andra vattentäkter. Se länsstyrelsens lista över giftiga ämnen och läs mer i Meddelande 2012:8.
Länsstyrelsens lista över bekämpningsmedel i halländska vatten
2019-10-21 Det är nästan exakt ett år sedan Naturnytt rapporterade om alla bidrag till laxen. Läs här. Nu har HaV återigen fördelat 21 miljoner till landets länsstyrelser för att leva upp till miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”.
”- Det är positivt att HaV kan fördela medel till arbete i sötvatten och därmed kan öka takten för detta viktiga åtgärdsarbete. Vi har fördelat medel för ett brett spann av åtgärder runt om i landet”, säger Mia Olausson, chef för enheten för biologisk mångfald och områdesskydd. Läs mer här.
Länsstyrelsen i Halland fick denna gång medel till projekten ”Bevara Fylleåns värden” samt ”Skydd av källbäckar på Hallandsås nordsluttning”.
Falkenbergs kommun erhöll för ca 5 år sedan en miljon kronor för att ordna fria fiskvägar i Stockån. Bidrag brukar beviljas om man visar att de tidigare beviljade medlen används på ett bra sätt. Laxen väntar dock fortfarande på restaurering av Stockån. Läs mer här.
Naturnytt hoppas att Falkenbergs kommun snart är på banan igen och kan håva in guldregnet som för närvarande duggar tätt över våra vattendrag. Det behövs för att hålla vattendragen levande.
Destinationsbolaget har nu anlitat konsult för att ta fram en Fiskevårds- och förvaltningsplan för Ätran. Beviljat bidrag från HaV för denna insats kommer därmed till användning. Planen kan säkert visa kommande viktiga åtgärder för att hålla liv i Ätran och laxen.
2019-10-18 Länsstyrelsen larmar nu om den hotade arten havsnejonöga. Hallands åar har haft de största bestånden. Ätran har varit ett kärnområde för denna uråldriga art som funnits i vår natur några hundra miloner år längre än dinosaurierna!
Men nu är havsnejonögat på väg att försvinna enligt experterna. ”- Resultatet kom som en ren chock” säger Mikael Svensson på Artdatabanken enligt HP. Läs mer här.
Det är välkänt att havsnejonögat är en anadrom fiskart som vandrar mellan havets salta och åarnas söta vatten. Hallandsåarna är nejonögats barnkammare. Det är också välkänt att havsnejonögat inte klarar att hoppa upp i en laxtrappa. Då är det inte heller så förvånande att arten försvinner när den utestängs från sina lekområden! SMHI:s dammregister visar i röda punkter var problemen uppstår för nejonögonen.
Det är ganska uppenbart att dessa dammar utestänger nejonögonen från vad som i miljontals år varit deras hem. Se nedersta hindret i Nissan här. Inga larver av nejonögon ger inga vuxna nejonögon! De alltmer tynande bestånden blir då extra känsliga för annan påverkan. När nejonögonens bytesdjur fiskas ut från haven blir situationen ännu mer akut.
Havsnejonögonen kan nu sedan 2014 vandra upp i Ätran (Hertingprojektet) där det finns ett tynande bestånd, som anses vara Sveriges största. De kan vandra upp till Ätrafors. Men i Natura 2000 området nedanför dammen är ån torrlagd. Här hade annars funnits lek- och uppväxtområden för havsnejonöga, lax, havsöring och akut hotad ål.
Den Nationella planen för omprövning av vattendomar inger ett visst hopp. Kraftbolagen har fått 70 miljarder i skattelättnader av vilka 10 miljarder är tänkta att åtgärda vattenkraftens miljöpåverkan. Kanske kan vi få några kronor till vatten i döda åfåran vid Ätrafors och till att öppna fler fria vandringsvägar för havsnejonögat i de Halländska vattendragen? Men det brådskar. Akut hotade havsnejonögon och ålar tål inte mer förhalningstaktik från verksamhetsutövarna. Vi har kunskapen vad som behöver göras.
Läs också artikeln om kraftbolaget som årligen kör tusen vuxna ålar med lastbil förbi kraftverken i Lagan för att rädda ålen. På 1930-talet fångade bolaget 1,3 miljoner ålyngel vid Lagans nedersta kraftverk. Dessa beräknas av Elforsk ha gett 260 000 vuxna blankålar! Varför är även ålen akut hotad? Läs mer här.
2019-10-12 Honungsbin tränger undan vilda bin och humlor, visar en färsk undersökning från franska huvudstaden Paris.
Pollinatörer är viktiga för våra grödor och skördar. Detta är viktigt och känt. Därför är det alltmer vanligt att svenska bönder hyr bikupor med tusentals honungsbin för att pollinera exempelvis rapsfält och fält med fröodling av klöver. Vid fälten odlar man dessutom den invasiva växten honungsfacelia för att bina skall stanna kvar och göra sitt jobb. Inhyrda bin har också den fördelen att de kan hyras in efter det att man sprutat fälten med bekämpningsmedel mot skadeinsekter. Sedan kan de lämnas tillbaka när man gör en ”efterbehandling” av fälten.
Halland sommaren 2019. Hundratusentals inhyrda honungsbin vid halländsk klöverodling.
Vilda pollinatörer är känsliga för olika sorter av insektsgifter som används för att bekämpa skadegörare. Vad som inte är lika känt är att vilda bin och humlor minskar där man sätter ut samhällen med honungsbin. Detta har nu konstaterats i en fransk studie. Läs mer här.Läs svenskt sammandrag här.
Men vad har detta för betydelse när de inhyrda arbetarna ändå gör jobbet? Finns det då anledning att behålla de vilda bina? Ja det kan man ju fråga sig.
För det första är det en dyrbar historia att hyra in denna arbetskraft medan de inhemska vilda bina är gratis. För det andra så pollinerar de inhyrda bina bara den odlade grödan medan de vilda bina pollinerar både odlade och vilda arter. För det tredje så innebär detta att de vilda blommorna då minskar. För det fjärde så binder man sig för att hyra in arbetskraften varje år då de vilda bina och humlorna som kan göra jobbet successivt konkurrerats ut! För det femte gör man sig också mer beroende av bekämpningsmedel i odlingen. För det sjätte påverkas vissa arter av skalbaggar negativt. För det sjunde finns risk att den honung som säljs innehåller rester av använda bekämpningsmedel.
Valet att behålla våra vildbin borde inte vara så svårt. Annars sätter vi oss själva i en svår situation.
Vildbi (glödsandbi) besöker äppelträd i villaträdgård i Halland.
2019-10-10 Ätraforsdammen har återigen utsatts för reglering med torrlagda stränder. Ätrans stormusslor lider.
Dagens torrläggning fotograferades och de torrlagda stränderna framgår av rubrikbilden. Många musslor kämpade för sitt liv för att komma tillbaka till det livgivande vattnet. Där kan de andas och är inte lika utsatta för hägerns vassa näbb, trutarnas kalas eller minkens vassa tänder.
2019-10-10 Ätraforsdammen. Stormusslan kämpar på grunt vatten för att undkomma den pågående regleringen där kraftbolaget torrlägger dammens stränder.
Reglering är tyvärr en alltför vanlig dödsorsak för de sällsynta stormusslorna. Naturnytt har tidigare rapporterat om torrlagda musslor i Ätraforsdammen vid fler tillfällen. Läs mer här. Vid ett av dessa tillfällen gjorde Farmartjänst en heroisk insats och räddade tusentals musslor. Läs mer här.
2019-10-10 Detta är inget älgspår men väl spåren efter två torrlagda döda musslor. Många musslor grävde ner sig i dyn för att hindra uttorkning och för att bättre klara eventuell nattfrost. De är ”smarta” men inte anpassade till korttidsreglering då det kan bli 20 meter ned till vattnet.
Denna gång har samspelet mellan Länsstyrelsens tillsyn och Bolagets reglering falerat vilket återigen går ut över naturen och musslorna. Vi får hoppas att detta nu kan lösas med den kommande Nationella Planen och omprövningen av vattendomar. Kraftbolagen har fått tio miljarder för att prestera en mer miljövänlig reglering!
2019-10-08 Kraftbolagen kablar i dag ut nyheten om nytt ålrekord i Lagan! En glädjande nyhet när vi hört om att nya svenska rekord slagits i många grenar i friidrotts VM i Doha.
Massmedia ”nappar på kroken”. SVT, P4 Halland, Hallandsposten, Aftonbladet, Eskilstuna-Kuriren m.fl. sväljer hela betet om detta nya fantastiska rekord; 260 000 ålyngel har hittats av kraftbolaget i Lagan!
Är den rödlistade ålen på väg tillbaka? Det ser lovande ut säger kraftverksägaren till media. – Vi hoppas trenden håller i sig då vi kommer fortsätta med våra insatser säger kraftverkschefen. Underhållschefen för kraftverket i Laholm ”håller tummarna för att ålen är på väg tillbaka”. Läs mer här.
Tyvärr är nyheten om nytt ålrekord inte sann. Det tidigare noterade rekordet låg på 1 300 000 ålyngel. Årets ”rekord” låg på blygsamma 260 000 ålyngel! Sanningen är den att trenden varit vikande i många år även om det setts en svag och glädjande uppgång de senaste åren. Läs mer här.
Ålforskaren Håkan Wikström förklarar: Ålyngelbeståndet i Europa, som under lång tid varit på väg utför, gjorde en vändning 2011. Forskare kunde notera en svag ökning. Trots det är den sammanlagda mängden minimal om man jämför med hur det såg ut för cirka 50 år sedan. – För Sveriges del är det nu vattenkraftens negativa effekter på ålbeståndet som står högt på ålforskarnas och förvaltarnas prioriteringslista över problem att lösa, säger ålexpert Håkan Wickström.
”- Ålyngelbeståndet i Europa har under en lång tid varit på väg utför” Håkan Wikström. Not. Figuren visar kraftbolagets fångst av ålyngel, den naturliga invandringen kan vara större.
Kraftbolagen har gått samman i ”Krafttag ål” då de är medvetna om den allvarliga situationen för den akut hotade ålen. Ålynglen som fångas vid Laholm sätts ut i sjöarna uppströms i Lagan (Bolmen m.fl.). Dessa ålar är dödsdömda då de som vuxna skall passera kraftverkens turbiner på sin väg till havet. Kraftbolagen köper därför ålar från yrkesfiskarna i Bolmen och kör dem i tankbil till havet. Detta kallas ”fångst och släpp” eller Trap & Transport. Statskraft har gjort en graf över antal fångade ålar som får åka tankbil till havet för att undvika att malas sönder i kraftverkens turbiner.
Krafttag ål köper ca 1000 ålar varje år i Lagan uppströms kraftverken och kör dem med tankbil till havet för att de skall kunna vandra vidare de ca 830 milen till Sargassohavet och leka.
”Krafttag ål” beräknar själva att 20% av ålynglen skall bli vuxna och vandra ut till havet som blankål. På 1930-talet kunde det innebära att 1,3 miljoner ålyngel gav en utvandring på ca 260 000 vuxna silverålar från Lagan. Årets upptransport av ålyngel skulle ge 52 000 utvandrande ålar. Bolagets fångst och släpp framgår av bolagets diagram och är endast ca 1000 ålar. Detta är långt från rekordartat. Genom att köpa 1000 ålar från yrkesfiskarna i Bolmen och transportera dem förbi turbinerna ”köper man sig fri” från vidare åtgärder. Resten av ålarna går en säker död tillmötes och når aldrig sina lekområden i Sargassohavet. Det är positivt att man räddar några av Lagans dödsdömda ålar undan turbindöden. Men kraftbolagets insats är i själva verket minimal jämfört med den skada man orsakat Lagans ålbestånd.
– ”Mycket glädjande. Vi hoppas och tror på detta”, säger kraftverkschefen till SVT. – ”För att bidra till ålens överlevnad har Statkraft deltagit i både forskningsprojekt och transporterat ålen från kraftstationen till sjöar. – Vi har även satt ut ålyngel på västkusten. Detta sammantaget med andra insatser, kan förhoppningsvis vara en del av förklaringen till det ökande antalet ål i Lagan” avslutar kraftverkschefen.
Kraftbolagen behöver ta verkliga krafttag för ålen som de påverkat till utrotningens gräns. Om kraftbolagen fortsätter med oförändrade insatser blir det ålens undergång. Om trenden har vänt har ålen precis fått nosen ovanför vattenytan. Kraftbolagen behöver göra mer än att hålla tummarna. Den svaga ökningen av ålvandringen till Lagan ger ändå anledning till en försiktig optimism. Kanske kan vi rädda ålen? Sverige måste ta sin del av ansvaret för att rädda den akut hotade ålen. Läs mer här.
