Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Sista (m)åltiden med Krafttag ål

Ålen och kråkan: Ålakråkan skulle inta ett skrovmål på ål. Vattenkraften blev alltför stark och ålen och kråkan fastnade på intagsgallren till kraftverkets turbiner. Skrapan som rensar gallret kom och demolerade de halvdöda djuren som hamnade i skräprännan. Ålen försökte krypa undan trots knäckt ryggrad. Ålakråkans tänkta måltid blev sista måltiden och krafttag med ål.

Vandrare berättade den 2023-08-17 att de sett ett tiotal ålar som fastnat och omkommit vid kraftverket. Därför begav vi oss en dryg vecka senare till vandringsleden över dammen vid kraftverket för att kolla läget. Vi möttes denna ljumma, fuktiga augustidag av en outhärdlig stank vid vattenkraftverkets intagsgaller. Utefter gallret hade den automatiska rensaren krafsat upp en löv- och grenhög som var drygt 1 m hög. Här kunde vi på toppen se en död ålakråka, fem döda ålar, fem döda braxen/björkna och några döda mörtfiskar. Den starka stanken av rutten fisk antydde att det under lövhögen låg ytterligare ett flertal döda fiskar som tidigare dagar skrapats upp av gallerrensaren.

Bolagets anställda rengöringstekniker hade ännu inte varit på plats och städat bort offren för verksamheten. De döda ålarna och fiskarna körs efter städning till en avlägset belägen skogstipp där de ”tas om hand” av skogens vilda djur. De åtta största kraftbolagen har en frivillig överenskommelse med Havs- och vattenmyndigheten om hur den vandrande ålen skall tas om hand vid kraftverken.

Överenskommelsen kallas för ”Krafttag ål”. Den innebär att bolagen köper några ålyngel från Europa (England,Frankrike) och planterar ut i svenska vatten. Det är oftast dessa fullvuxna ålar vi ser döda på de svenska kraftverksgallren. Överenskommelsen innebär också att några få ålar av ålbeståndet fångas och transporteras med tankbil förbi kraftverken. Resultatet av krafttag ål är att ålen försvinner från våra inlandsvatten och är akut hotad. SVT:s Uppdrag Granskning har beskrivit problemet i programmet ”Den sista ålen”.

Lösningen är lika enkel som självklar; fria vandringsvägar för ålen. Dessutom finns det exempel på fungerande lösningar. Vid Hertings kraftverk i Falkenberg kan ålen vandra fritt. Ålynglen kan vandra upp från havet. När de efter 10-20 år skall vandra tillbaka till havet för att leka kan alla blankålar passera förbi ett fisksäkert galler, ett så kallat betagaller.

Vattenkraftens Miljöfond har avsatt 10 miljarder kronor för att miljöpröva vattenkraften och åtgärda problemen. Europas länder skall enligt Ålförordningen och Vattendirektivet hjälpas åt att rädda ålen. Sveriges regering har pausat miljöprövningen av vattenkraften. Under tiden stinker högarna av akut hotad, ruttnande ål vid de svenska vattenkraftverken. Förutom vid Hertings kraftverk där vandringsfisken har fått fria vandringsvägar.

Det är hög tid att vi tar vara på denna kunskap och räddar våra vandringsfiskar från en plågsam död med förruttnelse och nedbrytning vid svenska vattenkraftverk.

Nedbrytning av akut hotad ål. Vita likmaskar och svarta kadaverbaggar tar hand om ålen som samlas vid svenska vattenkraftverk.

Hertingforsen 10 år

2023-08-17 För exakt 10 år sedan pågick arbetena med Hertingforsen för fullt. Den torrlagda, döda åfåran blev åter en levande fors där laxen leker och fisken vandrar!

2013-08-16 Representanter från Länsstyrelsen i Halland och SKANSKA planerar och följer arbetet med den framväxande Hertingforsen.
2013-08-16 Arbeten pågår för att grundlägga den nya GC-bron, fiskräknaren och de nya ledarmarna för vandrande fisk.

Med facit i hand efter 10 års undersökningar kan vi konstatera att resultatet blev gott! Vandringsfisken kan vandra fritt både upp och ned förbi Hertingforsen som tidigare var stängd i 70 år.

Falkenberg fick en ny fors och promenadväg där man kan gå i Kungens fotspår när han invigde forsen. Kungen hade en förhoppning att även andra kraftverk skulle följa Hertings exempel med fria vandringsvägar.

Ännu efter 10 år är fisken hindrad vid Unipers kraftverk uppströms vid Ätrafors. Tusentals ålar och laxar dör årligen kraftverksdöden. Miljöprövning och Vattenkraftens miljöfond är tänkt att lösa dessa problem. Hertingprojektet visar vägen för domstol, myndigheter och vandringsfisken!

Giftigt kräftkalas

2023-08-13 Förra hösten kom braskande nyheter om höga halter av PFAS i svenska sjöar. Svenska kräftor innehöll höga gifthalter och konsumtion skulle förbjudas 2023.

Klicka nedan för att förstora tabellen. Svenska sjöar och vattendrag innehåller kräftor med höga halter av skadliga PFAS.

Läs vad Naturnytt skrev om detta förra året här. Politiker och Myndigheter borde ha ett ansvar att följa upp miljötillståndet när man nu fått denna kraftiga varning. I detta fall är det tyvärr inte så att hälsan tiger lika still som Sveriges miljöpolitik. Sverige är ett av de länder som har högst halter PFAS, kvicksilver och bekämpningsmedel i sjöar och vattendrag. Svenskfångade kräftor innehåller exempelvis enligt Testfakta 700 gånger mer PFAS än Egyptiska kräftor! Detta ”spiller över” på fisk och kräftdjur och när vi konsumerar dessa får vi in giftet i våra kroppar och vårt blodomlopp.

Margot Wallström är en av många svenskar som drabbats. Läs mer här.

https://www.testfakta.se/sites/default/files/2022-08/Grafik_Kra%CC%88ftor_korr%28220831%29.pdf

Strul i Okome

2023-08-10 Okome-Köinge-Svartrå hembygdförening har sitt museum inrymt i Okome gamla kvarn vackert belägen i Högvadsåns dalgång vid Stockån. Kvarnen har en kulturskatt av gamla föremål och området är ekomuseum.

Regnovädret Hans kunde ha slutat med en katastrof för denna kulturskatt. Den var bara en hårsmån från att ha gått förlorad i vattenmassorna. Vattnet steg och rann över dammkrönet och dammen var nära att brista. En rådig person kunde i sista stund öppna dammluckorna och rädda kvarnbyggnaderna med muséet från underminering och eventuell rasering.

Saken är den att Falkenbergs kommun 2015 fick en miljon kronor för att lösa problemet med den osäkra dammen och fiskvandringen. Läs mer här. Förra hösten (2022) hade kommunen efter sju års förundersökningar förbrukat 700 000 kronor av bidraget. Resterande bidrag lämnades tillbaka till länsstyrelsen med motiveringen att nu räckte inte pengarna till åtgärder.

Kommunen fortsätter att kalka Stockån för tusentals kronor årligen. Laxen stoppas fortfarande av kvarndammen där den slår sig blodig när den hoppar in i berg och betong. Årligen skulle Stockån ovanför Okome producera ca 6000 laxsmolt om den nu inte var utestängd. Det är 2/3 av den mängd smolt som beräknas produceras i Ätrans huvudfåra. Värdet av denna årliga produktion överstiger vida kostnaden för återställning av åns ursprungliga förlopp. Kommunen underlåter att ta hand om det naturkapital den är satt att förvalta.

Hembygdsföreningens ekomuseum vid Okome kvarn lever också farligt och riskeras att undermineras och svepas med vid nästa regnoväder som kommer efter ”Hans”. Kulturvärden kommer att gå förlorade vid nästa högflöde. VIVAB var också ute och återställde den raserade vägen till kommunens reningsverk. Denna kostnad lär återkomma nu när kommunen prioriterat bort restaurering av fria vandringsvägar vid Okome.

Kommunen bör kanske tänka om och slutföra det uppdrag som man fick bidrag till att rädda laxen och kulturarvet i Okome.

Läs mer vad SVT Nyheter rapporterar om kommunens nedprioritering av åtgärder vid dammen i Okome
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/lansstyrelsen-missnojd-med-kommunens-nedprioritering-av-lax-projekt

10-års jubileum Hertingforsen 10 år

2023-08-09 I augusti 2013 sprängdes Hertingdammen. Hertingforsen har nu brusat i 10 år efter att ha varit ”död” i 70 år.

Falkenbergs stad har nu tre forsar Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen där laxen leker. Om man fortsätter Doktorspromenaden kan man gå Kungastigen från Laxstugan förbi Hertings kraftverk byggda 1903 och 1944, över GC-bron, vika av nedströms till Laxabron och tillbaka till Laxstugan. En lätt promenad på 1,2 km.

Hör man av sig till oss kan man även få en guidad tur och berättelsen om hur denna del av Ätran förvandlades från kraftverksdamm med torrfåra till en livgivande, brusande fors!

Ängens dag firas

2023-08-04 Första helgen i augusti firas ängens dag på ett hundratal platser runt om i vårt avlånga land.

Ängsmarkerna är artrika biotoper i mulens landskap som behöver vårdas och bevaras. I dag finns endast en procent av ängsmarken kvar. En kvadratmeter svensk äng kan ha 50 djur och växtarter vilket är en artrikedom lika stor som i regnskogen! (Källa Naturskyddsföreningen).

Blomrika ängsmarker har inventerats i Tätortsnära natur i Vessigebro och en skötselplan har upprättats. Läs skötselplanen här. En av Vessigebros ”pärlor” är Montessoriängen som har mycket högt skyddsvärde och högsta prioritet (1 på en tregradig skala) för skötselåtgärder.

2023-08-05 Blomsterprakten är överväldigande på den välskötta "Montessoriängen" i Vessigebro
2023-08-05 Blomsterprakten är överväldigande på ”Ängens dag” i den välskötta ”Montessoriängen” i Vessigebro. Klicka på bilden.

Vessigebro vägsamfällighetsförening sköter förtjänstfullt ängen genom bränning, där delar av ängen bränns vart eller vartannat år. LONA-bidrag har erhållits för dessa naturvårdande insatser. Läs mer här.

Läs mer om LONA-dagen i Vessigebro här. Där finns även ett reportage från lokaltidningen Hallands Nyheter.

Inventeringar visar att Montessoriängen har ett stort antal rödlistade och hotade arter vilka har stort bevarandevärde. Här finns många arter av bin som även pollinerar fruktträden i närbelägna villaträdgårdar. Här fladdrar sällsynta och vackra fjärilar som violettkantad guldvinge, bastardsvärmare och ängsmetallvinge. Från närbelägna lövskogar (nyckelbiotoper) kommer myskbockar, noshornsoxar och den starkt hotade (EN) blåsvarta brunbaggen för att förse sig med blommornas pollen och nektar. Enligt Artportalen är fyndet av blåsvart brunbagge det andra fyndet i Halland och senast den sågs var 1969! Allt utgör en fungerande näringsväv och ängen har funnits i minst tre decennier!

Naturnytt har bland annat noterat rådjur med kid, gröngöling som födosöker på tuvmyror samt vaktel med kycklingar på ängen.

Nu ryktas det att Falkenbergs kommun planerar byggnation på Montessoriängen. Kommunens detaljplan för området anger ”prickmark” som inte får bebyggas. Kommunens undersökningar visar att området har stor skredrisk och därför är olämplig som bostadsområde.

Montessoriängen kan nu firas på ängens dag som en av våra artrikaste biotoper i Falkenbergs kommun. Visst bör vi i Sverige värna och vårda den återstående procenten av de ängsmarker vi har kvar som är lika artrika som regnskogen?

Ätranlaxens hem hotas

2023-07-24 I Falkenbergs stad finns tre forsar; Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen. Den unika Ätranlaxen leker i alla dessa vackra forsar. Liksom havsnejonögat, flodnejonögat, och en och annan majfisk.

Naturen i Ätran hotas av vattenkraften. Torrlägning och vattenreglering minskar årligen laxproduktionen i Ätrans huvudfåra från 70 000 laxsmolt till 9 000 laxsmolt! (Källa länsstyrelsen i Halland). Laxynglen kläcks på våren och lever en eller två säsonger i ån innan de vandrar till sina uppväxtområden i havet. Dygnsregleringen vid Ätrafors kraftverk skördar årligen 61 000 laxsmolt!

Invasiv puckellax vandrar nu 2023 in i Ätran för att leka. Puckellaxen har en livscykel som är helt skild från Ätranlaxen. Den leker tidigare, redan i augusti eller september. När den kläcks på våren vandrar ynglen redan efter några veckor ut i havet för att växa till. (Källa SLU).

Normalt sett är Ätranlaxen bättre anpassad till Ätran än Puckellaxen. Puckellaxen har nu på grund av vattenkraften fått en konkurrensfördel. Ätranlaxens yngel dödas av torrläggning och korttidsreglering. Puckellaxens yngel utsätts endast några veckor för dessa faror och har därmed avsevärt större chans att överleva än yngel av Ätranlaxen. 

Puckellaxen kan också sprida sjukdomar till Ätranlaxen. Kraftbolagen har satt ut lax till Ätran från Laholms laxodling som var smittad med laxdjävulen (Gyrodactylus salaries). Ätranlaxens yngel har hög dödlighet vid infektion av laxdjävulen medan puckellaxen klarar sig bättre genom att ynglen snabbt vandrar till havs.

Falkenbergs bestånd av atlantlax är världsunikt. Läs Wilkinsons Days in Falkenberg. Läs Andreas Hertinges berättelse om ett magiskt laxfiske i Hertingforsen. Läs Johan Bengtssons förslag om ett ”laxcentrum” vid fiskodlingen och vid Herting 2. Förslaget har presenterats för kommunstyrelsen! Läs Olle Calles beskrivning av hur Hertingprojektet inte bara är unikt i Halland utan även internationellt!

Det är dags att riksdagspolitiker och kraftbolagen tar sitt miljöansvar och förbättrar livsvillkoren för Ätrans unika natur!

Laxens barnkammare stängd.

2023-07-24 Högvadsån brukar kallas Ätranlaxens barnkammare. Här får vattenflödet stängas av så att ån sinar. Laxens avkomma andas med gälar och utan vatten kvävs laxen.

Naturnytt besökte 2023-06-26 Sumpafallens Naturreservat i Högvadsån. Skyltar berättar att i detta Natura 2000 område har Ätranlaxen sin barnkammare.

Men ån var nästan torrlagd och vattentemeraturen en bra bit över 20 grader. Slemmiga grönalger växte och frodades i det låga och varma sommarvattnet.

Saken är den att uppströms vid Ödegärdets kraftverk i Älvsered var ån helt avstängd och inget vatten framsläpptes. Minikraftverket har en vattendom som tillåter att vattenflödet helt stryps till laxens stora olycka.

Ätrans vattendomar skulle ha miljöprövats 2024. Men Sveriges nuvarande regering har pausat miljöprövningen av vattendomar.

Tills vidare får vattenflödet i laxens barnkammare strypas helt. Sverige ignorerar tills vidare helt EU:s lagstiftning om Vattendirektivet och Habitatdirektivet (N2000).

Även korttidssregleringen vid kraftverket i Ätrafors dödar årligen 61 000 laxsmolt enligt Länsstyrelsen i Halland. För laxens skull får vi hoppas att Sverige ändrar inställning och följer den internationella lagstiftning som vi gemensamt faställt i EU.

10-års jubileum för Hertingforsen

2023-07-23 För exakt tio år sedan påbörjades arbetena med Hertingforsen. Forsen hade då varit torrlagd i 70 år och allt vatten togs genom kraftverkets turbiner.

Doktorspromenaden har förlängts med ”Kungapromenaden” som går från Laxastugan förbi Hertings båda kraftverk och vidare på den nya Gång-Cykelbron över Ätran. Promenaden fortsätter nedströms förbi hela den naturliga Hertingforsen där laxarna leker ostört och forsärla, kungsfiskare och en och annan utter finner sin föda. Kung Carl XVI Gustaf gick denna promenad när han invigde Hertingforsen 2014-04-01. Missa inte att vandra i Kungens fotspår och reflektera över Kungens förhoppning att fler skall följa detta goda exempel.

Besök därför denna unika plats när Ni vandrar utefter Ätran i Falkenberg! Laxfiskeren Andreas Hertinge beskriver vad den återställda forsen kan betyda för en laxfiskare i berättelsen ”Magiskt sommarfiske”. Detta upptäcktes redan på 1800-talet av Wilkinson som skrev boken ”Days in Falkenberg”. Har Ni tur kan Ni få se en hoppande lax eller varför inte en flugfiskare som likt Andreas och Wilkinson upplever sitt magiska sommarfiske i Ätran.

Läs mer om Hertingprojektet här eller kontakta Firma Ingemar Alenäs för en guidad tur vid forsen! Vi berättar gärna mer om vad som hänt i Ätran sedan kraftverksdammen revs för 10 år sedan!

Ätrans laxfiske stoppas?

2023-06-01 Flödet minskar i Ätran. Beror det på klimatet eller andra faktorer? Bilden visar förra årets lågflöde.

Länsstyrelsen i Halland skriver i sin bevarandeplan för Ätran: ”Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt (icke könsmogen ung lax som migrerar till havet) i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Det reglerade flödet i Ätran vid Yngeredsfors har de senaste dagarna på dygnsbasis varierat mellan 14 till 15 m3/s. Den 2/6 kl 0700 är elpriset uppe i 137,81 öre per kWh och då körs enligt bolagets hemsida 33,1 kbm/s vid Ätrafors. Kl 2300 den 2/6 sjunker elpriset till 98,97 öre per kWh och då kör bolaget 10,6 kbm/s vilket är mindre än som överenskommits.

Bolaget bryter således mot den frivilliga överenskommelsen om ökad minimitappning i Ätran, inte på grund av lågt flöde i Ätran utan på grund av att man kan få en marginell ökning av sina vinster.

Situationen för laxen i Ätran är nu kritisk. SLU föreslår 2023 ett fiskeförbud på Ätranlax för att rädda laxen som inte längre har en säkrad bevarandestatus. Stoppat laxfiske skulle rädda något hundratal laxar från att bli uppfiskade i Ätran. Minskad korttidsreglering skulle ge överlevnad för tiotusentals Ätranlaxar.

Omprövningen av Ätran är pausad av regeringen. Myndigheterna har klassat Ätrans naturvärde som lägre än Nissans. Myndigheterna har dessutom klassat Ätrans N2000 område som KMV, kraftigt modifierat vatten. Det kan innebära att bolagen har begränsade skyldigheter att åtgärda den förödande korttidsregleringen av Ätran. Regleringen påverkar även ål, majfisk, havsnejonögon och övrig natur i Ätran.

Stora resurser läggs på rening av avlopp och kalkning för att ge Ätrans fiskarter en god livsmijö. Det är dags att även vattenkraften tar sin del av ansvaret för miljön. Frivilliga överenskommelser fungerar endast delvis. För att följa EU:s vattendirektiv och N2000 är Ätran i akut behov av nya miljöanpassade vattendomar. Ätranlaxens framtid behöver säkras.