2024-11-22 Vi vet lite om den fascinerande ålen. Vi vet tillräckligt för att rädda den akut hotade ålen. Då räddar vi också ett kulturarv-ålarvet. Ålen har troligen funnits i 70 miljoner år men är nu akut hotad.
- Ålen kan inte leva utan vatten.
Vattenkraften har skapat 972 torrfåror i de svenska vattendragen. 366 av dessa är belägna i Götaland, 323 i Svealand och 283 i Norrland. Den absoluta majoriteten av Sveriges torrfåror saknar bestämmelser om minimitappning. Åtgärden är lika enkel som självklar: släpp vatten. Källa:Energimyndigheten (projektnummer P46435-1, 20182022) Läs mer här - Ålynglen stoppas av dammar
Sverige har över tiotusen dammar där alla ålyngel stoppas. Ålen är utestängd från tiotusentals sjöar som är deras naturliga uppväxtområden. Åtgärder är enkla: riv dammen, skapa omlöp eller installera en fungerande ålyngelledare. Källa SMHI:s damm och sjöregister. Se Martin Falklinds film här. - Blankålen dör i vattenkraftverken
Lekmogna blankålar vandrar årligen från svenska inlandsvatten till Sargassohavet för att leka. Flyktvägar saknas vid merparten av Sveriges över 2000 vattenkraftverk. Stora ålhonor lemlästas, dör och körs till tippen. Enligt Sveriges ålförvaltningsplan dör 280 000 blankålar årligen i kraftverken. Åtgärder är enkla: Betagaller och restaurering av gamla åfåran har fungerat till 100% vid Hertings kraftverk i Ätran vid Falkenberg. Källa Hertingprojektet - Vi kan inte odla ål
Vattenkraften försöker med ”Krafttag Ål” att omflytta ålyngel från England och Frankrike till Sverige. Detta är en ”björntjänst” för ålen. Det ger inte fler ålyngel. Ynglen flygs till en karantän i Helsingborg. Ynglen matas upp till slaktvikt och 140 ton av dessa ålar säljs årligen för mänsklig konsumtion. Resten av ynglen kan planteras ut i svenska vatten, om de är friska. I karantänen utvecklas ålynglen till hanar (75%) medan de i naturen utvecklas till honor (95%). Källa VD R.Fordham. I karantänen mister ålen sin flyktförmåga och om de släpps fria påverkas dessa yngel dubbelt så mycket av predation från skrak, skarv, måsfåglar, sälar, hajar, valar etc. och når då aldrig sina lekområden i Sargassohavet.
I karantänen drabbas ynglen ofta av sjukdom. I Sverige har ålsjukdomen EVEX påvisats i prover från importerad ål i karantän vid fyra tillfällen; 1984, 1997,2017 och 2024. År 2017 beslutade HaV om avlivning av de karantäniserade ålynglen i Helsingborg. År 2024 stoppade Jordbruksverket utsättning i svenska vatten p.g.a. ynglen var smittade av allvarliga sjukdomar som kan överföras till både ålar och vilda laxar. Kraftbolagens PR-utsättningar av ålyngel stoppas därför vissa år. Bolagen borde istället satsa fullt ut på åtgärd 1-3 om avsikten är att rädda ålbeståndet.
Kan vi då ta krafttag för ålen? Regeringen har tillfälligt stoppat åtgärder då de beslutat pausa miljöprövning av vattenkraften. Sanningen är den att utländska och svenska kraftbolag årligen gör miljardvinster. Sanningen är den att staten givit kraftbolagen 3,5 miljarder i skattelättnad under 20 år, totalt 70 miljarder. Vattenkraftens miljöfond har berikats med 10 miljarder. Sanningen är alltså den att det finns både kunskap och pengar för att rädda ålen. Så att vi behåller denna naturresurs. Om viljan finns.
Läs kraftbolagens förslag till åtgärder med ”Billiga bubblor” eller ”Dansande skumstavar” här och Unipers förslag till ny teknik med ”Fiskspärr” här Vi tror att bolagen kan och vet bättre.
