2024-11-18 Sveriges hundratusentals sjöar och vattendrag utgör en av våra förnämsta, förnybara och hållbara livsmedels- och naturresurser. Sverige skrotar tidigare miljödomar och miljömål samt lägger ned tillsynen i väntan på den nationella miljöprövningen av vattenkraften som väntas pågå i 20 år.
Ålen och vandringsfisken är i akut behov av fria vandringsvägar och återställda habitat för att ha en chans att överleva i Sveriges hundratusentals sjöar och vattendrag. Näringslivsdepartementet föreslår i augusti 2024 en försämrad miljölagstiftning med lägre krav vid miljöprövningen av vattenkraften. Enligt departementets egen konsekvensbeskrivning innebär förslaget att Sverige skrotar det beslutade miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Källa: Bättre förutsättningar omprövning KN2024/01642
Ålplaner tillämpas i många vattendrag vilket innebär att gällande vattendomar skrotas i hela avrinningsområden. Enligt Stadgarna §2 säger Ålplan Ätran: ”Föreningens ändamål är att inköpa och utplantera ålyngel i Ätrans vattensystem i enlighet med en av Fiskeriverket fastställd plan. Som kompensation för detta behöver ej ingående medlemmar följa de åläggande angående ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”. Källa: Stadgar Ålplan Ätran.
Varje EU-medlem är skyldig att följa ålförordningens artikel 2 pkt 4 som säger att den av människan orsakade dödligheten skall minska så att minst 40 % av biomassan av ål tar sig ut i havet. Sveriges viktigaste åtgärd har varit att omflytta engelska ålyngel till svenska vatten. Sverige följer inte Ålförordningen och riskerar att bötfällas.
Källor: 2024-06-03 Dnr HaV 2024–001996. RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål.
Sverige uppger felaktigt att våra inlandsvatten ursprungligen producerade ca 300 ton blankålar årligen vilket är mindre än en hundradel av den verkliga produktionen. Danska ålforskaren Kim Aarestrup säger till SVT att han räknar med att Danmarks historiska ålproduktion årligen låg på 1110 ton. Sveriges ålproduktion var omkring 30–40 gånger större än Danmarks. Sveriges inlandsvatten besattes naturligt med 118–360 miljoner ålyngel årligen, (Wickström, Åström) vilket innebär att Sveriges inlandsvatten ursprungligen, årligen producerade 23,6 till 72 miljoner blankålar eller ca 47 800 ton. Källor: Ålforskarna Kim Aaerestrup och Håkan Wickström.
Vattenkraften har sjösatt ”Krafttag ål” för att ”greenwasha” sin verksamhet. Deras dammar stoppar all invandring av ålyngel och deras galler och turbiner dödar merparten av blankålen. Som kompensation omflyttar bolagen årligen ca 0,4 miljoner ålyngel från England till Sveriges inlandsvatten. HaV förbjöd omflytten 2024 eftersom ålynglen riskerade sprida sjukdom. Bolagen fångar och transporterar (Trap&Transport) årligen ca 14 ton blankålar nedströms förbi sina anläggningar. Samtidigt drabbas mer än tio gånger så många ålar av galler och turbindöden i kraftverken. Resultatet av vattenkraftens verksamhet är att ålen nu är akut hotad. Vi väntar på en miljöprövning av vattenkraften som återställer miljön och de sargade ålbestånden.
”Krafttag ål” är vattenkraftens PR-jippo med ”Eels with wings” och ”Eels on wheels”. Det skall framstå som imponerande och innovativt men det räddar inte den hotade ålen. Vattenkraften har fått 70 miljarder i skattelättnader varav 10 miljarder avsatts till vattenkraftens miljöfond.
Hertingprojektet invigdes 2014-04-01. Den torrlagda åfåran återställdes och här lever nu ca 3000 ålyngel som har fri vandring. Ett nytt fisksäkert betagaller installerades och 100% av ålarna vandrar nedströms förbi kraftverket till havet. Det går fint att med bästa möjliga teknik (BMT) lösa fiskvandringen förbi vattenkraftverken.