Alla inlägg av ingemar

Ätranlaxen svälter

2016-08-07 Det har sedan länge funnits små börlingar i Ätran. Men denna lax som i dag vandrade upp i Ätran för lek och vägde 0,8 kg och nätt och jämt höll minimimåttet på 45 cm måste anses som extremt. Och denna lax är inte ensam enligt webbkameran i Hertingforsen där många börlingar på mellan 38 och 48 centimeter registreras. Detta exemplar var också fritt från parasitangrepp av Anisakis.

Det ligger nära till hands att anta att Ätranlaxen inte finner tillräckligt med föda på sina uppväxtområden vid Norge, Färöarna och Island. Detta sammanträffar också med en historisk minskning av häckningsresultatet för fiskätande havsfåglar som lunnefågel, sillgrissla m.fl. Redaktören kunde själv vid en resa till Island juli 2016 konstatera hur sillgrisslorna försökte mata sin unge med alldeles för stor bytesfisk!

IMG_6988
2016-07-18 Sillgrisslor på Papeý, Island. Pappan har försökt mata ungen som ”skäms” och gömmer sig under mammans vinge i väntan på lämplig föda. © Foto: Ingemar Alenäs

Vart tar då bytesfisken vägen? Norge är en stor producent av odlad fisk. År 2007 användes i Norge 2,5 miljoner ton foderfisk för att producera 830 000 ton odlad fisk. Källa: krav.se. Enligt industrin rymmer var 1000:e odlad lax. Dessa rymlingar leker i naturlaxälvar där genetiken förstörs. För att föda upp ett kilo odlad lax åtgår enligt industrin 2,5 kilo fiskmjöl som tillverkas från småfisk som grisslor och Ätranlax skulle fånga som föda!

Hundratusentals ton av Ätranlaxens föda trålas på laxens uppväxtområden och används till att istället föda kasseodlad lax. Denna konkurrens blir övermäktig för havsfåglar och Ätrans lax – som svälter och dör eller överlever och återvänder utmärglad till Ätran .
Thiaminbrist är även en möjlig orsak till laxbeståndens nedgång i Östersjön och Västerhavet. Läs mer här. och här.

 

IMG_1897
2016-07-20 Odling av lax i Reyðarfjörður på östra Island. Odlad lax (rymlingar) vandrar i stora mängder upp i älvarna för att leka och förstör därmed älvarnas naturliga laxbestånd och balansen i ekosystemen. © Foto: Ingemar Alenäs

Läs mer om laxodlingen och användningen av giftet endosulfan i odlingarna, och endosulfans hälsoeffekter här. På denna hemsida kan du också se den franska dokumentärfilmen om den norska laxodlingen. Filmen köptes in av SVT men stoppades efter påtryckning för visning till de svenska TV-tittarna.

NRK Cancerframkallande hexaklorbensen, som påverkar centrala nervsystemet, finns i 100 000 ton foder som används till att föda norsk odlad lax. Enligt NRK är alla de tre största producenterna av odlad lax i Norge inblandade i gifttabben. Ewos och två andra producenter har engagerat advokater för att få lov att använda fodret. Kvalitetsdirektören på Ewos säger att ”man kan ju icke bara kasta god mat”. Läs mer här om
”Heksaklorbenzen er eit kreftframkallande stoff som har hamna i fiskemjølet som vert brukt til fôr til norsk oppdrettslaks”.

PS Klicka på bilderna för att få dem förstorade DS

 

Hertingforsen torrlagd

2016-07-18 hände det som inte fick hända; den nyligen restaurerade Hertingforsen torrlades och endast 3,8 kubikmeter vatten per sekund släpptes i stigrännan.
2016-07-18 Redogörelse av FEAB händelse i Ätran

Fina Fisken Igen Nyhetsbrev nr1 2016 från Falkenberg Energi.
Läs nyhetsbrevet här.

Falkenbergs kommun har hösten 2015 lämnat ut samrådshandlingar om att få minska minimitappningen i Hertingforsen till 3,6 kubikmeter per sekund. Läs dokumentet här:
Samråd ändring av tillstånd Övriga intressenter
Fiskerättsägare har inte fått besked om att ansökan är behandlad.

Gällande vattendom säger att det skall gå minst 11 kubikmeter i sekunden i forsen, för att fisken som produceras där skall överleva. Elfisken hösten 2015 visar att det då fanns ca. 14 000 laxyngel i forsen. Läs mer här.

2015-09-08 Tvåsomrigt laxyngel i god kondition.
2015-09-08 Tvåsomrigt laxyngel i god kondition.

Bilden i huvudet på sidan visar en försökstappning med ca 3-5 kubikmeter per sekund. Troligen har två års produktion av 14 000 laxyngel spolierats då dessa laxyngels uppväxtområden torrlagts. Laxar som skulle bidra till ett förbättrat fiske vid laxbron i Ätran och till en kontinuerlig produktion av lax i forsen.  Detta var en viktig hörnsten i Hertingprojektet som kommunen själv drivit. Nu bör man dokumentera vad som hänt genom att upprepa 2015 års elfisken.

Och sedan bör man upprätta en plan för att inte samma fadäs skall ske kommande år. Sommarens torrläggning orsakar två års försämrat laxfiske vid laxbron.  Hertingprojektet som kostat ca 34 miljoner kronor kommer dock att ge mångdubbelt tillbaka om man fortsättningsvis utnyttjar de fördelar som projektet skapat.

Länsstyrelsen har rubricerat Ätrans Sportfiskeförenings anmälan om brott mot vattenlagen när Hertingforsen torrlades som: ”Begäran om tillsyn av vattenverksamhet”. Läs om länsstyrelsens registrering av ärendet här.

Länsstyrelsen har rubricerat kommunens egen anmälan (från Feab) om frångående av vattendomen som: ”Information om driftstörning, Hertings kraftstation”. Läs mer här. Dessa båda ärenden har olika handläggare. Diarieförd handling om anmälan för brott mot gällande vattendom på en minimitappning av 11 kbm per sekund i Hertingforsen, saknas.

Lyssna på Radio Hallands rapportering av händelsen här (29:33 till 35:32 min in i sändningen) och här.

Rapport på den stora fiskesidan FishEco här.

Artikel Fiskejournalen Läs mer här

Älvräddarna önskar att länsstyrelsen agerar Läs mer här

Fisheco rapporterar Läs mer här

PS Torrläggningen av Hertingforsen berodde inte på torka. Någon dag efter händelsen körde Ätrafors kraftverk 35 kubikmeter i sekunden i Ätran. DS

”Skomakaren” vandrar

Sutaren kallas för skomakare eller lindare. Det latinska ordet ”sutor” betyder skomakare och fiskens skinn kan beredas. Sutaren (Tinca tinca) har en skäggtöm vid var mungipa och röda ögon. Den bronsfärgade fisken har små fjäll och grönaktiga fenor och lever mest i näringsrika sjöar.

Än en gång avslöjar videokameran vid Hertingforsen en av Ätrans hemligheter. ”Skomakaren” skulle nu finnas i de stilla näringsrika sjöarna och hålla på med lekbestyren (vid 19-20 grader). Men detta exemplar har tydligen tagit en extra semester för att utforska Hertingforsen. Och även en skomakare kan ju vara nyfiken på denna unika vandringsled för fisk.

Video Fiskevårdsteknik www.fiskdata.se

Vandringsfiskens dag i Ätran

2016-05-21 Vandringsfiskens dag arrangerades av Falkenbergs kommun vid Herting under lördagen. Det var ett globalt samarrangemang för att fira och informera om hur viktigt det är med öppna älvar och vandrande fisk. Se projektets hemsida World Fish Migration Day.  Där finns bl.a. en interaktiv karta där man kan förstora och klicka för mer information om vald plats och deras arrangemang. Vi kan konstatera att vi inte var ensamma om att fira vandringsfiskens dag i Falkenberg, flera hundra platser över hela värden gjorde detsamma denna dag!

MHN-ordföranden Ingemar Johansson inledde firandet med att hälsa alla välkomna. Sedan vidtog ett stort antal aktiviteter såväl utomhus med visningar och guidningar  som inomhus med föredrag.

Falkenbergs Naturskyddsförening arrangerade en tipspromenad med kluriga naturfrågor utefter Kungastigen och forsen. Man visade också upp en del av föreningens program för naturvården.

Karlstads Universitet visade sin forskning angående fiskvandringen i Ätran och hur man använder moderna hjälpmedel med telemetri för att pejla fiskarnas vandring. (se bild). Docent Olle Calles höll föredrag om resultaten före och efter åtgärderna vid Herting. Slutsats: Hertings nya fiskpassager är världsunika!
Se mer på deras hemsida Projekt Herting

Christian Fager från kommunen höll föredrag om Hertingforsen som destinationsmål. FEAB visade kommunens kraftverk.

På Arena Vesternavet kunde man bese Naturfotograf Thomas Anderssons unika dokumentation från Hertingprojektets genomförande. En bild säger mer än tusen ord särskilt om den är sedd genomThomas kameralins!

P.I. Vatten och Fiskevård visade stormusslor vid Laxstugan.
Firma Ingemar Alenäs guidade två rundor kring forsen och Kungastigen samt höll ett föredrag om Hertingprojektet – positiva effekter för vandringsfisken i Ätran.

Under dagen vandrade 10 laxar och 2 färnor förbi fiskräknaren under GC-bron. Se fiskräknaren här. Laxen och vandringsfisken har fått en ny effektiv fiskväg i Ätran! Och Falkenbergarna har fått den nya Kungastigen som inbjuder till promenader kring Hertingforsen.

Vetenskapens värld i Sveriges Radio P1 uppmärksammade även Word Fish Migration Day och Hertingprojektet, Läs mer här

Läs även mer på Hav- och Vattenmyndighetens hemsida om Miljöåtgärder vid Herting vattenkraftverk i Ätran

Läs Debattartikel i HN om Hertingprojektet – ett lyft för Ätrans unika laxbestånd. Länk till artiklen här

Ätranlaxen fiskas olovligt i havet. Läs artikel i HN här.

Havsnejonögonen vandrar tidigt i år

2016-05-10 Årets vandring av havsnejonögon har påbörjats i Ätran. Den avancerade fiskräknaren vid Hertingforsen har från natten till Tisdagen noterat ett flertal vandrande havsnejonögon. Vandringen är väderberoende och brukar kulminera veckan före midsommar.

Ätran har en av Sveriges starkaste populationer av havsnejonöga och länsstyrelsen i Halland ansvarar för åtgärdsprogrammet för arten som är hotad. Läs mer här.

Tidigare var havsnejonögat utestängt från sina lekområden men tack vare iordningställandet av Hertingforsen 2013 vandrar nu nejonögonen fritt till sina lek- och uppväxtområden.

Vetenskapliga undersökningar visar att där havsnejonögat lekt blir bottenstenarna ”städade” vilket i sin tur ger rikligare bottenfauna samt fint lekmaterial som gynnar produktion av lax och öring!

Data från elektroniska fiskräknaren vid Hertingforsen. 
Tjänsten är utvecklad av Fiskevårdsteknik AB och använder sig av fiskräknare av typen RiverWatcher som tillverkas av det isländska företaget Vaki.

Färnorna vandrar i Ätran

2016-05-08 Det senaste dygnet har ett flertal färnor vandrat upp i Hertingforsen. Färnan (Leuciscus cephalus) är en fiskart som trivs i strömmande vatten och som blivit alltmer sällsynt de senaste åren. På våren vandrar den stimvis upp i bäckar och floder för att leka. I april-juni samlas färnorna för lek i grunda strömmar med grusbottnar och hög syrgashalt.

Hanen (och en del honor) har då hudvårtor på huvud och rygg. Färnans lekvandring var troligen avstängd tidigare av Hertingdammen. Öppnandet av Hertingforsen ger nu denna fiskart nya möjligheter att överleva.

Läs mer om Hertingprojektets positiva effekter i HN här.

Data från elektroniska fiskräknaren vid Hertingforsen. 
Tjänsten är utvecklad av Fiskevårdsteknik AB och använder sig av fiskräknare av typen RiverWatcher som tillverkas av det isländska företaget Vaki.

Laxen vandrar i Ätran

2016-05-05 Vid Nydala finns Atlantlaxens viktigaste ”forskningsstation” i Sverige. Här märker och dokumenterar makarna Berit och Sven-Erik Möller de utvandrande laxynglen. Arbetet vid Nydala påbörjades 1954 och ger viktig information om Ätranlaxens vandringsmönster.

Även de uppvandrande blanklaxarna dokumenteras. Hittills i år har 58 stora blanklaxar noterats i fångststationen som utgörs av den tidigare laxfällan. Detta är det bästa resultat som noterats i början på maj i ”mannaminne”. Vattenflödet har varit rikligt i vår vilket är en del av förklaringen. 2016-05-15 har 70 laxar lyfts över fallet i Nydala.

De nyöppnade vandringsvägarna vid Hertingforsen i Falkenberg har även visat sig ha oväntat positiva effekter på Ätrans laxbestånd. Vandringsmönstret är nu mer naturligt vilket gynnar den tidigt stigande vårlaxen. Dessutom finns nu ca 13 000 laxyngel i den restaurerade gamla åfåran i Hertingforsen. Läs mer om Hertingprojektets positiva effekter  i HN 2016.05-17.

Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit Ätran som Indexälv.
Detta innebär förhoppningsvis att det viktiga dokumentationsarbetet vid Nydala säkras.

 

Salamandrar på väg

2016-04-28 Forsvägen i Vessigebro används av både bilister och salamandrar. I bland slutar denna trafik illa för salamandrarna som är på väg från ekskogen till våtmarken för att leka och lägga sin rom.

IMG_9998
2016-04-28 Kl. 22.00 En sällsynt större vattensalamander passerar över Forsvägen. Det går långsamt då temperaturen ute är ca 3 grader och nyfallet hagel delvis täcker marken.

Vessigebro vägsamfällighetsförening har förtjänstfullt satt upp skyltar som en liten påminnelse om att vi skall vara rädda om dessa små oskyddade trafikanter. Vessigebro tog snabbt efter det goda exemplet från Surahammars kommun Läs mer här.

Salamandrarna vandrar mest i skydd av nattens mörker vilket gör dem särskilt svåra att upptäcka. Men vi gör så gott vi kan och varje djur som vi undviker att köra över kan ge upphov till tiotals nya salamandrar. Läs mer om salamandrarna här.

PS. Redan första kvällen skyltarna satts upp passerade en större vattensalamder (säkert) över vägen.

 

Öringdöd i Ätran

2016-04-16 Under ca tre dagar i april kördes vatten i ”döda” åfåran vid Ätrafors. Därefter stängdes vattnet av. Öringyngel och en och annan nystigen lax riskerar att fångas i de torrlagda hålorna, där de blir ett lätt byte för tvåbenta och fyrbenta predatorer.

IMG_9530
2016-04-16 Döende öring fångad när vattnet försvann i den gamla åfåran vid Ätrafors.

En kontinuerlig tappning av vatten i gamla åfåran skulle lösa problemet permanent. Till och med en tiondel av den tappning som Falkenbergs kommun kör i Hertingforsen skulle ge tusentals lax- och öringyngel som bonus i forsen vid Ätrafors. Läs om Hertingprojektet här.

Läs mer om elfiske i Hertingforsen här. Ca 13 000 laxyngel produceras nu i den återställda Hertingforsen. Ätraforsen har större produktionsyta och en god potential att producera lax om där framrinner vatten kontinuerligt.

Bilderna till vänster med vatten i forsen är tagna 2016-04-13 och bilderna med torrläggning och död öring är tagna 2016-04-16.
Se även bilder med högflödestappning från 2016-02-03 Här.

Läs Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen och Per Sjöstands förslag till att öka lekområdena med 10 000 kvadratmeter vid Ätrafors här.

IMG_9094

IMG_9498

IMG_9061

IMG_9456