2016-01-23 Naturliga forsar är i dag en bristvara i Halland. För drygt 100 år sedan fanns en rikedom av forsar med ett växt- och djurliv anpassat till forsens ekosystem som präglade Hallands åar och Hallands natur.
Forsarna i Ätran föder tusentals ryggradslösa djur per kvadratmeter. Här finns olika musslor och snäckor. Här finns olika maskar och sländlarver som ger föda åt fiskar i en fungerande näringsväv. Vissa sländelarver är så sällsynta att de bara finns här i hela Skandinavien!
Utter har setts i närheten av Falkenberg och ett exemplar blev nyligen trafikdödat i Vinberg. Fladdermöss flyger under sommarkvällarna och fångar insekter över forsen. Strömstararna födosöker i flera exemplar i forsen och kungsfiskaren finns i området mellan forsen och hamnen. Forsärlan häckar här och olika arter av svalor fångar sländor och fyller på energiförrådet vid flyttning.
Antalet fiskarter i Ätran är ca 34 st. Den öppnade forsen ger nu förutsättning för vandringsfiskarna nejonögon, ål, lax och öring. De sällsynta Alosasillarna staksill och majfisk får nu en chans liksom de mindre kända av forsens fiskarter som färna, stäm och stensimpa.
Hertingprojektet har med rätta fått stor uppmärksamhet för vandringsfisken och laxen. Karlstads Universitet har starkt bidragit till detta genom sina telemetristudier och radiopejling av lax. Laxens vandring och produktion är och har varit viktig. År 1892 såldes de 1864 fångade laxarna på Falkenbergs fiskauktion för 552 443 kronor, räknat i 2016 års penningvärde. Laxfisket som turism är betydelsefullt. Forsens produktion av lax kommer att påtagligt förbättra laxfisket vid laxbron nedom forsen. Laxens ökade vandring uppströms ger många ekologiska effekter i näringsväven. Havsörnen ses sväva vid Fridhemsberg lågt över ån för att finna sin favoritföda utlekt lax. Havsörnen har också setts kalasa på utlekt lax vid Vessigebro.
Hertingprojektets syfte är långt mer än bara fiskvandring. Vi har fått Ätran och dess unika natur till låns för hållbar förvaltning. Huvudsyftet är återställd ekologi i Ätrans vattensystem som gott exempel för andra halländska åar som med hållbar förvaltning ger oss tillbaka de ekosystemtjänster som tidigare gått förlorade i Hallands natur.
Fakta om elfisken och laxuppgång:
I Hertingforsen fiskades exakt samma inmätta sträckor vid båda tillfällena 2 september 2015 och 5 september 2016 av två av Sveriges mest erfarna elfiskare. Antalet uppvandrande leklaxar i Ätran vid Herting har åren 2013, 14, 15 ökat från 1500, 3500, >4000 (enligt fiskräknaren). Antalet räknade leklaxar vid Nydala i Högvadsån har åren 2013, 14, 15 ökat från 223, 760 till 776.
Vid elfisken i Hertingforsen från 2015 till 2016 beräknades antal laxyngel per 100 kvadratmeter ha minskat från 85,9 till 71,5. Vid motsvarande elfisken 2015, 2016 i Högvadsån beräknades antalet laxyngel vid Nydala ha ökat från 15 till 62, vid Ryen från 410 till 876. vid Ullared från 84 till 131 och vid Lia från 166 till 264.
Erik Degerman är SLU:s elfiskeexpert och utvärderar alla elfisken som görs i Sverige. Han drar slutsatsen att det är sommarens torrläggning som orsakat minskningen i Hertingforsen- eftersom det rör sig om en relativt stor förändring. Förre kommunekologen Ingemar Alenäs instämmer i denna slutsats och menar att god tillgång på leklax i kombination med extremt lyckad lek uppströms, talar för att det är torrläggningen som orsakat minskningen i forsen. Därför är det viktigt att vattendomen om 11 kbm/s följs i fortsättningen.
Läs mer i HN s artikelserie om Hertingforsen
Läs insändare i HN om torrläggning och restaurering av forsen.