2017-01-27 Länsstyrelsen har sista november gett ut en ny elfiskerapport om laxens utveckling i Högvadsån. En bra indikator på laxbeståndets tillstånd är fällorna för leklax och smolt vid Nydala.
Om man antar att varannan leklax och var femte smolt fångas i fällorna ser det ut som följer:
På 1960-talet vandrade det upp ca 400 leklaxar som gav upphov till mellan 25 000 och 50 000 utvandrande smolt.
Vid slutet av 1970-talet höll laxen på att försvinna på grund av försurning. Kalkningsåtgärder startades 1978.
På slutet av 1980-talet vandrade det upp ca 3 000 leklaxar som gav upphov till 15 000 -25 000 utvandrande smolt. 1991 konstaterades att laxparasiten inplanterades med utsatt smolt från laxodlingen i Laholm.
De senaste fem åren har ca 1400 leklaxar givit upphov till endast 3000 till 5000 utvandrande smolt. Kan orsaken vara sämre överlevnad hos laxynglen i Högvadsån?
Svaret finner vi i de årliga elfisken som utförs i Högvadsån. Produktionen av årsyngel i Högvadsån är fortfarande tidvis god. 2016 var den över 800 årsyngel per 100 kvadratmeter på de fina lekbottnarna vid Ryen. Men antalet fjolårsyngel är mycket lågt! Vid Ryen har det minskat till endast 10 till 30 fjolårsyngel medan det på slutet av 1980-talet producerades ca 90 st per 100 kvadratmeter.
Motsvarande antal fjolårsyngel på elfiskestationerna vid Nydala och Sumpa har under slutet av 2010-talet minskat till endast 2 till 10 st medan det på 1980-talet fanns ca 25 respektive ca 100 st fjolårsyngel på dessa båda stationer. En minskning med 80-90%.
Både smoltutvandring och den usla överlevnaden från årsyngel till tvåsomriga yngel talar sitt tydliga språk. Det råder inget tvivel om att det är laxparasiten som orsakar denna överdödlighet när man jämför perioden före och efter inplantering av laxparasiten. Det visar över 60 års studier av smoltutvandring och över 40 års elfisken i Högvadsån.
Vore det torka, försurning eller andra fysiska orsaker skulle årsynglen inte överleva till första elfisket så som de gör i dag. Fjolårsynglen har däremot minskat kraftigt och har i sin första kalla period höst/vinter/vår avlidit av gyrodactylos. Detta är skillnaden gentemot norska förhållanden där både årsyngel och fjolårsyngel angrips av parasiten i det kalla sommarvattnet.
En tröst är att det överlever fler yngel i Fageredsån då laxparasiten inte tycks gilla åns humösa vatten. Så det finns fortfarande hopp för Ätranlaxen.
I Länsstyrelsens elfiskerapport för Högvadsån summeras antalet ensomriga och tvåsomriga laxyngel varför man inte ser ”Gyroeffekten” se fig. 11 nedan. Fjolårsynglens död maskeras av hundratals överlevande årsyngel. Men laxen dör bara en gång så för laxbeståndet är Gyrodöden allvarlig. Vilket man årligen missar i myndigheternas (SLU,Lst) rapporter.
I nedanstående figurer har jag därför delat upp data från SERS elfiskeregister på ensomriga (blå) och tvåsomriga (orange) yngel. Då ser man tydligt att det på 1980-talet fanns ca 100 tvåsomriga yngel som på 2000-talet minskat till ca 10 tvåsomriga yngel per 100 kvadratmeter vid Sumpa. Denna 90%-iga minskning stämmer också väl med minskningen av utvandrande smolt beskriven ovan. Man ser också att laxparasiten börjar påverka laxbeståndet i slutet på 1980-talet och det stämmer med att parasiten dokumenterades av kommunekologen 1991.
Summerar man antalet flersomriga (10-20) med de höga tätheterna av ensomriga ynglen (ca 100) på det sätt som görs i länsstyrelsens rapport ”maskerar” man denna information och missar det faktum att Svensk Atlantlax är känslig för infektion av laxparasiten.
Har man svårt att läsa statistiken och tolka figurerna kan man se bilden överst på sidan. Den visar ett Gyro-infekterat döende laxyngel i Ätran senhösten 2015. Hela ynglet är täckt av tusentals maskar och bilden visar området mellan ryggfenan och fettfenan.
Länsstyrelsens redovisning av elfisket vid Ryen Figur 11:
Läs mer i Länstyrelsens laxrapport här
Så långt Länsstyrelsen. Min uppdelning i årsyngel och äldre yngel vid elfisket vid Ryen och Sumpa visar tydligt minskningen av äldre (1+). Observera att det är samma data som Länsstyrelsen visar i figuren ovan där minskningen av äldre årsyngel ”maskeras”.
