Skyddszonen kring Fälån har avverkats. Länsstyrelsen i Halland har besiktigat och menar att en viss beskuggning av vattendraget kvarstår då en del träd och sly fanns kvar längs kanten.

Fälån är lek- och uppväxtområde för den storvuxna laxstammen i Rolfsån mellan Lygnern och Kungsbackafjorden. Laxen i Rolfsån har Natura 2000 värde dvs är internationellt bevarandevärd.

Skyddszonen är viktig då den ger skugga och lägre vattentemperatur med syrerikt vatten, mera insekter och driftfauna till fisken och stabiliserar åkanten med mindre erosion och näringsläckage.  Detta påverkar fiskens uppväxtmiljö positivt och ökar produktionen av laxfisk och ål i Fälån och Rolfsån nedströms .

Enligt lagstiftningen skall tillstånd sökas hos Länsstyrelsen för åtgärder som kan påverka miljön i ett N 2000 område. Tillstånd hade inte sökts för avverkningen i Fälån och händelsen anmäldes i våras.

Länsstyrelsen i Halland beslutade 2016-08-30 att avverkningen av hela skyddszonen med buskar och ca 20-åriga träd (se bild)  ”inte inneburit en irreversibel förändring av naturmiljön på platsen. Ärendet bör därför avslutas utan ytterligare tillsynsåtgärd.” ”en del träd och mindre sly fanns kvar längs kanten, viss beskuggning av vattendraget kvarstår därmed”.

Denna tolkning av bilden och lagstiftningen där länsstyrelsens beslut inte tar hänsyn till orsakad förändring i naturmiljön och påverkan på områdets Natura 2000 värde i form av produktion av laxfisk torde vara ganska unik. Kanske har Länsstyrelsen förväxlat foton eller besökt en annan plats?
Läs Länsstyrelsen i Hallands beslut här.

Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar med Rolfsåprojektet där över 5 miljoner kronor satsas på fria vandringsvägar  och att återställa uppväxtområden för den unika Rolfsålaxen i hela vattensystemet, även uppströms sjön Lygnern.
Läs mer om projektet här.

Det kom ett mail till Länsstyrelsen i Halland:
Skickat: 2016-09-07 18:22:31
”Ämne: Avverkning av Kantzon Längs flodpärlmusselbäck
Hej Jag vill att ni tar tag i detta. Detta såg jag när jag körde förbi i går 7/9-2016 kl 14:00. Avverkning har skett längs en lång sträcka kring Kvarnbäcken Ryen. Samt att man plöjt onödigt nära både Kvarnbäcken och Högvadsån. Båda vattendragen är öring, lax och  flodpärlmusselvatten. Ingår i natura 2000 område. Borde utbildas och skyddas bättre. Detta är bara en av många bäckar och åar som råkar illa ut”.

Med vänlig hälsning
Per Ingvarsson
Ordförande Sportfiskarna Hallandsdistriktet

Högvadsån kalkas årligen för miljontals kronor. Kvarnabäcken kalkas årligen för tiotusentals kronor.  Enskilda avlopp har renats för stora summor. Allt för att värna naturen med laxen, flodpärlmusslor, kungsfiskare mm. Därför är det viktigt att alla som bor och verkar inom avrinningsområdet hjälps åt att värna om den värdefulla Ätranlaxen. Och informeras om att laxen leker även i små bäckar!

Läs nedan om några urklipp från Länsstyrelsens bevarandeplan:

Länsstyrelsens Bevarandeplan för Ätran
Områdeskod: SE0510185  Art: Lax (i sötvatten) (1106) Bevarandeplan   2(17)   2013-11-26   511-3405-11
”Lagstiftning: De EU regler som styr arbetet med Natura 2000 har införlivats i svensk lagstiftning. I miljöbalkens 7 kap. framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket. Den som planerar att utföra åtgärder eller starta en verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, måste därför söka tillstånd hos länsstyrelsen. Om verksamheten eller åtgärderna kan genomföras utan skadliga effekter på området, lämnar länsstyrelsen tillstånd. Även verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av tillståndsplikt. Så kan till exempel byggnation av väg eller hus, avverkningar i eller i omedelbar närhet av ett område och alla åtgärder som kan förändra hydrologin i Natura 2000-området vara tillståndspliktiga”.

”Vad kan skada laxens fortlevnad – exempel
Avverkning av strandnära skog Avverkning av buskar och träd i närheten av ån och dess biflöden kan påverka det biologiska livet negativt. Träd minskar risken för erosion i sidobrinkarna speciellt om vattennivån i ån varierar kraftigt eller är reglerad. Lövträdsbevuxna stränder är betydelsefulla eftersom de på flera sätt gynnar fisken i vattendraget.  Beskuggning av vattnet gynnar laxens överlevnad genom en sänkt vattentemperatur under framförallt sommarhalvåret. Död ved i vattendraget ger gömställen för fisken och växtmaterial som faller ner i ån blir till föda för vattenlevande organismer. Bevuxna stränder fungerar även som ett filter för läckage av näringsämnen, föroreningar och jordmaterial”.

2016-08-28 Tidigare skadades ål, laxsmolt och laxbesor vid Hertings kraftverk i Falkenberg. Nu kan de vandra ut helt fritt efter det att dammen rivits och passage ordnats förbi kraftverket 2013!
Se nedan hur en stor ålhona fritt vandrar ned genom webbkameran och Hertingforsen på sin väg mot lekplatserna i Sargassohavet!

Webbkamera vid Herting Fiskevårdsteknik AB  www.fiskdata.se

Hertingprojektet har gjort den ultimata lösningen för ål- och fiskvandringen.  Men det finns extremt billiga lösningar.

Blankålarna kan räddas genom en enkel installation av vanliga 110 mm avloppsrör där de kan vandra förbi kraftverket. Läs mer om detta med det goda exemplet från Vebro, Lillån Vessigebro här.
Ålynglen kan räddas genom en enkel installation av ålyngelledare med borst eller annat material. Vid Herting användes detta före den stora lösningen och ca 100 000 ålyngel räddades! Ynglen kostar 5 kr/st att köpa för utsättningar, dvs en halv miljon kronor! Ynglen tas dessutom från andra naturbestånd då de inte kan odlas.
Klicka på bilden och se lösningarna.

Läs mer på Facebook för Naturskyddsföreningen här.
Där finns en bild på vad som händer när ålens vandring stoppas!

”Framtidens vattenkraft släpper fiskarna fria” läs mer här.
Där finns bilder på hur man löst problemet i Herting!
Se även rubriker under Hertingprojektet på denna hemsida.

Mindre än 5% av kraftverken är ”gröna” när det gäller fiskvandring upp och ned förbi kraftverken. Trots att enkla lösningar finns för många kraftverk! Dags att hjälpa våra hotade ålar och våra glada laxar!

2016-08-07 Det har sedan länge funnits små börlingar i Ätran. Men denna lax som i dag vandrade upp i Ätran för lek och vägde 0,8 kg och nätt och jämt höll minimimåttet på 45 cm måste anses som extremt. Och denna lax är inte ensam enligt webbkameran i Hertingforsen där många börlingar på mellan 38 och 48 centimeter registreras. Detta exemplar var också fritt från parasitangrepp av Anisakis.

Det ligger nära till hands att anta att Ätranlaxen inte finner tillräckligt med föda på sina uppväxtområden vid Norge, Färöarna och Island. Detta sammanträffar också med en historisk minskning av häckningsresultatet för fiskätande havsfåglar som lunnefågel, sillgrissla m.fl. Redaktören kunde själv vid en resa till Island juli 2016 konstatera hur sillgrisslorna försökte mata sin unge med alldeles för stor bytesfisk!

Vart tar då bytesfisken vägen? Norge är en stor producent av odlad fisk. År 2007 användes i Norge 2,5 miljoner ton foderfisk för att producera 830 000 ton odlad fisk. Källa: krav.se. Enligt industrin rymmer var 1000:e odlad lax. Dessa rymlingar leker i naturlaxälvar där genetiken förstörs. För att föda upp ett kilo odlad lax åtgår enligt industrin 2,5 kilo fiskmjöl som tillverkas från småfisk som grisslor och Ätranlax skulle fånga som föda!

Hundratusentals ton av Ätranlaxens föda trålas på laxens uppväxtområden och används till att istället föda kasseodlad lax. Denna konkurrens blir övermäktig för havsfåglar och Ätrans lax – som svälter och dör eller överlever och återvänder utmärglad till Ätran .
Thiaminbrist är även en möjlig orsak till laxbeståndens nedgång i Östersjön och Västerhavet. Läs mer här. och här.

Läs mer om laxodlingen och användningen av giftet endosulfan i odlingarna, och endosulfans hälsoeffekter här. På denna hemsida kan du också se den franska dokumentärfilmen om den norska laxodlingen. Filmen köptes in av SVT men stoppades efter påtryckning för visning till de svenska TV-tittarna.

NRK Cancerframkallande hexaklorbensen, som påverkar centrala nervsystemet, finns i 100 000 ton foder som används till att föda norsk odlad lax. Enligt NRK är alla de tre största producenterna av odlad lax i Norge inblandade i gifttabben. Ewos och två andra producenter har engagerat advokater för att få lov att använda fodret. Kvalitetsdirektören på Ewos säger att ”man kan ju icke bara kasta god mat”. Läs mer här om
”Heksaklorbenzen er eit kreftframkallande stoff som har hamna i fiskemjølet som vert brukt til fôr til norsk oppdrettslaks”.

PS Klicka på bilderna för att få dem förstorade DS

Läs mer här Sveriges Radio P1 och lyssna till vetenskapsradions reportage: Fiskens kamp mot vattenkraften – Sändes måndag 16 maj kl 12.10
När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön –  Sändes tisdag 17 maj kl 12.10

Läs mer på hemsidan för Naturresurs rinnande vatten.

Läs även mer på Hav- och Vattenmyndighetens hemsida om Miljöåtgärder vid Herting vattenkraftverk i Ätran