2017-03-04 Nu är det 28 dagar kvar till Laxfiskepremiären i Ätran. Senare tids fiskevårdsåtgärder har gynnat laxförekomsten även om den inte kan mäta sig med 1800-talets laxrusningar i Ätran. Som exempel kan nämnas stadens bokföring 1864 då det fångades 3554 laxar som vägde 16,37 ton. Denna tid kunde tusentals laxar leka i Ätraforsen (Rävigeforsen se ovan), Yngeredsforsen, Boaforsen, Bällforsen, Skogsforsen, Skåpanäsforsen och Norrströmmen. Och alla Ätrans biflöden.

I väntan på premiären kan vi läsa om Ätrans och Falkenbergs laxhistoria som finns beskriven i flera böcker. Den mest kända är Wilkinsons ”Days in Falkenberg” 1884. Kanske mest på grund av Wilkinsons stora fiskelycka då han under 16 års fiske fångade 2376 laxar på dåtidens primitiva flugspön.

Mindre känd är boken skriven av W.A. Ross 1848 ”A Yatch Voyage to Norway, Denmark and Sweden”. Ross fiskade efter lax i strömmarna nära Vessigebro, men lyckades där inte fånga några laxar alls. Då går man inte till berömmelsen.

Överste Grant var en annan engelsman som fiskade i Falkenberg och hade bättre fiskelycka. Under åtta år  fiskade han lax i Falkenberg utan att ha en enda ”blank” dag! Björnjägaren L. Lloyd kopplade under många år av med laxfiske i Ätran.

En mera känd skildring är amerikanen William Widgery Thomas J:rs´ skildring av Ätrans laxfiske i boken ”Sverige och Svenskarne”. Han kom till Göteborg som en av de konsulerna som anställdes av Abraham Lincoln. Under sina resor i Sverige hade han ”städse en anteckningsbok i hvilken jag på stället nedskrivit allt som på mig gjort intryck att vara nytt eller kännetecknande – helt visst till öfverraskning för mycket godt folk som sett huru jag stannat mitt på landsvägen för att taga till pennan”. 

Liksom engelsmännen var amerikanen mycket imponerad av Ätrans laxfiske som därför fick ett helt kapitel i hans bok om ”Sverige och Svenskarne”. Dessa engelska och amerikanska ”gentlemen” var goda ambassadörer för Falkenbergs Laxfiske! Läs kapitlet om Ätrans laxfiske här! 

2017-02-07 Laxbron nedströms Hertingforsen har fått en betydande ”ansiktslyftning”. En eloge till kommunen. Bron blir en plats där fiskarena tryggt kan vänta på de laxar som skall leka i Hertingforsen och flanörer kan vandra över Ätrans brusande vatten. 

Brons nya balkar vilar på förhöjda pelare. Bron har breddats och försetts med räfflade, halksäkra brädor. Bänkar och bord har byggts där man kan sitta och vila och ta en fika. Ergonomin är kanske lite ”bakvänd” men allt kan ju förbättras när man testat funktionen ett tag. Den nya laxbron ger ett stabilt intryck och känns mycket säkrare än den gamla bron. Grattis alla laxfiskare och flanörer till den nya bron över Ätran! Ny har vi broar vid E6, gamla E6, Herting, Laxbron, Fajansbron, Tullbron och Söderbron. Och så Garvarforsen som upplevs bäst utan bro.

”Kungastigen” runt Hertingforsen har fått ett lyft. Man kan inte längre gå i Kungens fotspår över Laxbron, men man kan säga att renoveringen skett ”för Falkenberg i tiden”. Eftersom Falkenberg nu för första gången i sommar får besök av en delegation från världens ledande nationer med Atlantlax! USA, Canada, Ryssland, Danmark, Grönland, Färöarna, Norge och ett flertal EU-länder med Atlantkust. Man kan säga att bron är designad för att denna ”tunga” delegation skall känna sig väl mottagen i Laxkommunen!

Läs mer om kommunens brobygge här.

Guidningarna vid Hertingforsen lyfts till en ny nivå.
Läs mer här.

Ordet är fritt HN Fin Laxbro Läs mer här
HN 2017-03-31 Arenabygget 20 miljoner billigare än beräknat
HN 2017-04-06 Vallarna får 4 miljoner
Snart har turen kommit till laxakvarium – laxens hus.

Kommunstyrelsens Ärende 1984:  Begäran att kommunen uppför ett laxakvarium på Vallarna vid Laxbron. 351/84.
Diarieplan:  Sport, bad, friluftsliv, anslag, föreningar – 38.
Se förslaget genom att klicka på ritningen nedan.

Lönsamt vattenrike:
De senaste fem åren har Naturum Vattenriket i Kristianstad tagit emot över 100 000 besökare årligen och enbart av turisterna som hade biosfärområdet som huvudmål genereras 31 miljoner kronor per år. Det visar en ny kartläggning av Handelns utredningsinstitut (HUI). Läs mer här.

2017-01-27 Länsstyrelsen har sista november gett ut en ny elfiskerapport om laxens utveckling i Högvadsån. En bra indikator på laxbeståndets tillstånd är fällorna för leklax och smolt vid Nydala.

Om man antar att varannan leklax och var femte smolt fångas i fällorna ser det ut som följer:

På 1960-talet vandrade det upp ca 400 leklaxar som gav upphov till mellan 25 000 och 50 000  utvandrande smolt.
Vid slutet av 1970-talet höll laxen på att försvinna på grund av försurning. Kalkningsåtgärder startades 1978.
På slutet av 1980-talet vandrade det upp ca 3 000 leklaxar som gav upphov till 15 000 -25 000 utvandrande smolt. 1991 konstaterades att laxparasiten inplanterades med utsatt smolt från laxodlingen i Laholm.

De senaste fem åren har ca 1400 leklaxar givit upphov till endast 3000 till 5000 utvandrande smolt. Kan orsaken vara sämre överlevnad hos laxynglen i Högvadsån?

Svaret finner vi i de årliga elfisken som utförs i Högvadsån. Produktionen av årsyngel i Högvadsån är fortfarande tidvis god. 2016 var den över 800 årsyngel per 100 kvadratmeter på de fina lekbottnarna vid Ryen. Men antalet fjolårsyngel är mycket lågt! Vid Ryen har det minskat till endast 10 till 30 fjolårsyngel medan det på slutet av 1980-talet producerades ca 90 st per 100 kvadratmeter.

Motsvarande antal fjolårsyngel på elfiskestationerna vid Nydala och Sumpa har under slutet av 2010-talet minskat till endast 2 till 10 st  medan det på 1980-talet  fanns ca 25 respektive ca 100 st  fjolårsyngel på dessa båda stationer. En minskning med 80-90%.

Både smoltutvandring och den usla överlevnaden från årsyngel till tvåsomriga yngel talar sitt tydliga språk. Det råder inget tvivel om att det är laxparasiten som orsakar denna överdödlighet när man jämför perioden före och efter inplantering av laxparasiten. Det visar över 60 års studier av smoltutvandring och över 40 års elfisken i Högvadsån.

Vore det torka, försurning eller andra fysiska orsaker skulle årsynglen inte överleva till första elfisket så som de gör i dag.  Fjolårsynglen har däremot minskat kraftigt och har i sin första kalla period höst/vinter/vår avlidit av gyrodactylos. Detta är skillnaden gentemot norska förhållanden där både årsyngel och fjolårsyngel angrips av parasiten  i det kalla sommarvattnet.

En tröst är att det överlever fler yngel i Fageredsån då laxparasiten inte tycks gilla åns humösa vatten.  Så det finns fortfarande hopp för Ätranlaxen.

I Länsstyrelsens elfiskerapport för Högvadsån summeras antalet ensomriga och tvåsomriga laxyngel varför man inte ser ”Gyroeffekten” se fig. 11 nedan. Fjolårsynglens död maskeras av hundratals överlevande årsyngel. Men laxen dör bara en gång så för laxbeståndet är Gyrodöden allvarlig. Vilket man årligen missar i myndigheternas (SLU,Lst) rapporter.

I nedanstående figurer har jag därför delat upp data från SERS elfiskeregister på ensomriga (blå) och tvåsomriga (orange) yngel. Då ser man tydligt att det på 1980-talet fanns ca 100 tvåsomriga yngel som på 2000-talet minskat till ca 10 tvåsomriga yngel per 100 kvadratmeter vid Sumpa. Denna 90%-iga minskning stämmer också väl med minskningen av utvandrande smolt beskriven ovan. Man ser också att laxparasiten börjar påverka laxbeståndet i slutet på 1980-talet och det stämmer med att parasiten dokumenterades av kommunekologen 1991.

Summerar man antalet flersomriga (10-20) med de höga tätheterna av ensomriga ynglen (ca 100) på det sätt som görs i länsstyrelsens rapport ”maskerar” man denna information och missar det faktum att Svensk Atlantlax är känslig för infektion av laxparasiten.
Har man svårt att läsa statistiken och tolka figurerna kan man se bilden överst på sidan. Den visar ett Gyro-infekterat döende laxyngel i Ätran senhösten 2015. Hela ynglet är täckt av tusentals maskar och bilden visar området mellan ryggfenan och fettfenan.

Länsstyrelsens redovisning av elfisket vid Ryen Figur 11:

Läs mer i Länstyrelsens laxrapport här

Så långt Länsstyrelsen. Min uppdelning i årsyngel och äldre yngel vid elfisket vid Ryen och Sumpa visar tydligt minskningen av äldre (1+).  Observera att det är samma data som Länsstyrelsen visar i figuren ovan där minskningen av äldre årsyngel ”maskeras”.

2016-01-23 Naturliga forsar är i dag en bristvara i Halland. För drygt 100 år sedan fanns en rikedom av forsar med ett växt- och djurliv anpassat till forsens ekosystem som präglade Hallands åar och Hallands natur.

Forsarna i Ätran föder tusentals ryggradslösa djur per kvadratmeter. Här finns olika musslor och snäckor. Här finns olika maskar och sländlarver som ger föda åt fiskar i en fungerande näringsväv. Vissa sländelarver är så sällsynta att de bara finns här i hela Skandinavien!

Utter har setts i närheten av Falkenberg och ett exemplar blev nyligen trafikdödat i Vinberg. Fladdermöss flyger under sommarkvällarna och fångar insekter över forsen. Strömstararna födosöker i flera exemplar i forsen och kungsfiskaren finns i området mellan forsen och hamnen. Forsärlan häckar här och olika arter av svalor fångar sländor och fyller på energiförrådet vid flyttning.

Antalet fiskarter i Ätran är ca 34 st. Den öppnade forsen ger nu förutsättning för vandringsfiskarna nejonögon, ål, lax och öring. De sällsynta Alosasillarna staksill och majfisk får nu en chans liksom de mindre kända av forsens fiskarter som färna, stäm och stensimpa.

Hertingprojektet har med rätta fått stor uppmärksamhet för vandringsfisken och laxen. Karlstads Universitet har starkt bidragit till detta genom sina telemetristudier och radiopejling av lax. Laxens vandring och produktion är och har varit viktig. År 1892 såldes de 1864 fångade laxarna på Falkenbergs fiskauktion för 552 443 kronor, räknat i 2016 års penningvärde. Laxfisket som turism är betydelsefullt. Forsens produktion av lax kommer att påtagligt förbättra laxfisket vid laxbron nedom forsen. Laxens ökade vandring uppströms ger många ekologiska effekter i näringsväven. Havsörnen ses sväva vid Fridhemsberg lågt över ån för att finna sin favoritföda utlekt lax. Havsörnen har också setts kalasa på utlekt lax vid Vessigebro.

Hertingprojektets syfte är långt mer än bara fiskvandring. Vi har fått Ätran och dess unika natur till låns för hållbar förvaltning.  Huvudsyftet är återställd ekologi i Ätrans vattensystem som gott exempel för andra halländska åar som med hållbar förvaltning ger oss tillbaka de ekosystemtjänster som tidigare gått förlorade i Hallands natur.

Fakta om elfisken och laxuppgång:
I Hertingforsen fiskades exakt samma inmätta sträckor vid båda tillfällena 2 september 2015 och 5 september 2016 av två av Sveriges mest erfarna elfiskare. Antalet uppvandrande leklaxar i Ätran vid Herting har åren 2013, 14, 15 ökat från 1500, 3500, >4000 (enligt fiskräknaren). Antalet räknade leklaxar vid Nydala i Högvadsån har åren 2013, 14, 15 ökat från 223, 760 till 776.

Vid elfisken i Hertingforsen från 2015 till 2016 beräknades antal laxyngel per 100 kvadratmeter ha minskat från 85,9 till 71,5. Vid motsvarande elfisken 2015, 2016 i Högvadsån beräknades antalet laxyngel vid Nydala ha ökat från 15 till 62, vid Ryen från 410 till 876. vid Ullared från 84 till 131 och vid Lia från 166 till 264.

Erik Degerman är SLU:s elfiskeexpert och utvärderar alla elfisken som görs i Sverige. Han drar slutsatsen att det är sommarens torrläggning som orsakat minskningen i Hertingforsen- eftersom det rör sig om en relativt stor förändring. Förre kommunekologen Ingemar Alenäs instämmer i denna slutsats och menar att god tillgång på leklax i kombination med extremt lyckad lek uppströms, talar för att det är torrläggningen som orsakat minskningen i forsen. Därför är det viktigt att vattendomen om 11 kbm/s följs i fortsättningen.

Läs mer i HN s artikelserie om Hertingforsen
Läs insändare i HN om torrläggning och restaurering av forsen.

2017-01-19 I somras torrlades Hertingforsen genom ett misstag i kraftbolagets tappningsrutiner. Efter torrläggningen utfördes elfisken i forsen. Dessa elfisken har nu utvärderats av SLU:s laxexperter.

– Det var en förvånansvärd framgång med 14 000 laxyngel i Hertingforsen 2015. Med tanke på att ingen fisk har lekt där på nästan 100 år blev det mer fisk snabbare än vi kunnat drömma om, säger Erik Degerman, forskare vid SLU som följer fiskutvecklingen i alla svenska sötvatten.

Antalet laxyngel i Hertingforsen har minskat rejält. Sommarens incident vid kraftverket pekas ut att vara orsaken. – Laxynglens antal har minskat med 24% från 2015 till 2016 och det kan inte röra sig om naturliga variationer säger Erik Degerman till HN.

Läs mer i HN

Älvräddarna kritiska mot länsstyrelsens handläggning
Läs mer i HN

2017-01-05 rapporterar TT att det vid Nyårsauktionen i Tokyo såldes en blåfenad tonfisk för ca 5,7 miljoner kronor. Den hotade fisken vägde 212 kilo och kilopriset uppges vara ca 26 000 kronor.

Forskare och miljöorganisationer kräver ett fiskestopp för den hotade blåfenade tonfisken. Förr fanns den rikligt i Öresund och såldes i stora mängder på Göteborgs fiskauktion. Se nedanstående bild från Göteborgs fiskauktion 1916 där över 70 tonfiskar ligger uppradade! Dagens värde? Då trodde man att beståndet av tonfisk vid Sveriges kust var omöjligt att utrota!

En blåfenad tonfisk såldes i september 2013 på Göteborgs fiskauktion, trots att den räknas som utrotningshotad och är rödlistad av WWF. Platschefen konstaterar att det var ett misstag som inte kommer att upprepas. – Den här typen av arter kommer vi inte att sälja fortsättningsvis, vi kommer att gå efter WWF:s rekommendationer, säger Henrik Johansson.

2017-01-05 rapporterar Göteborgs fiskauktion att man sålt tio lådor med 111 kilo hotad Pigghaj för 852 kronor. Det blir ett kilopris på mellan 7-8 kronor för vår hotade haj. Pigghaj till ett värde överstigande 100 000 kronor har under 2016 auktionerats ut vid Göteborgs Fiskhamns  Auktioner. www.gfa.se 

Forskarna menar att pigghajen är akut hotad (CR) Critically endangered. Därför råder fiskeförbud och landningsförbud till svenska hamnar. WWF har rödlistat försäljning av alla hajarter i Sverige.  Det vore sorgligt om man fiskar ut våra sista hajbestånd och auktionerar ut dem i Göteborg på samma sätt som skedde med den blåfenade tunan. Tvärtemot WWF:s rekommendationer. Läs mera här