2024-07-26 I dag låg det i värmen 14 ruttnande ålkroppar på Unipers kraftverksdamm i Ätran vid Yngeredsfors. Stanken var outhärdlig liksom synen av denna misshushållning och förvaltning av en akut hotad naturresurs.

Rötmånaden inleds enligt svensk tradition i slutet av fruntimmersveckan under perioden då solen står i Lejonets tecken, det vill säga 22, 23 eller 24 juli. I folktron är det även en period fylld av rädsla för det onaturliga.

När man hör en historia, som man inte tror på, säger man det där är bara en rötmånadshistoria. Detta gäller inte bara under rötmånaden. Berättat av: Man född 1903, Edsele, Ångermanland (arkivnummer ULMA 32386).

”Det förekom – märkligt nog – diverse fenomen inom både djur- och växtriket – svårförklarliga med för den delen – väl enklast något av naturens nyck som råkade inträffa just under rötmånaden – vilket då ansågs vara denna månads orsak.” Berättat av: Man född 1905, Ragunda, Jämtland (arkivnummer ULMA 33863).

Vädret under rötmånaden förväntades vara nyckfullt med omväxlande regn och solsken. Ett alltför jämnt väder kunde sluta illa – då skulle det bli ”frost, missväxt, farsoter av allehanda slag, föga utbyte av jakt och fiske och t.o.m. ofred ute i ’stora världen’ ” (arkivnummer ULMA 33863). Källa: Institutet för språk och folkminnen.

Faktum är att ålen i Ätran ruttnar bort, vilket orsakas av vattenkraftens verksamhet. Kraftbolagen i Ätran är enligt ”Ålplan Ätran” befriade från att ha fria vandringsvägar för ålen. Detta strider mot såväl vissa vattendomar som mot EU:s ålförordning ” RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål”.

2024-07-18 En helt vanlig semesterdag vid Ätrafors. Husbilar och turister från Tyskland och Nederländerna stannar till och beskådar den vackra forsen. Sehr schön!

Visst är Sveriges sjöar och vattenfall underbart vackra! Vad turisterna inte vet är vad som döljer sig bakom fasaden. Den vackra Rävigeforsen vid Ätrafors kallas också för ”Döda fallet”. Eftersom kraftbolaget stänger av allt vatten till forsen större delen av året.

Turisterna älskar också att fiska gädda och gös i våra jungfruliga vatten. Vad de inte ser är att fiskarna nu leds in i kraftverkets turbiner där de går en säker död tillmötes. Det gäller också ålen som är skyddad enligt EU:s ålförordning.

Många fiskar är redan ”bortsållade” vid kraftverken uppströms. Vid Yngeredsforsen fastnar fiskarna i intagsgallret och dör innan de kommer in i kraftverkets turbiner. De ruttnande fiskarna körs sedan till tippen av kraftbolagets entreprenörer. Länsstyrelsen känner till fiskdöden men har lagt ned tillsynen i väntan på NAPpen. Vilken är en klen tröst för fisken.

Vill Ni se vad som händer i den ”svenska idyllen” klicka på bifogad fil. Men det rekommenderas inte för känsliga personer.

https://ingemar.alenas.se/wp-content/uploads/2024/07/En-alldeles-vanlig-sommardag-2.pdf

Länsstyrelsen i Halland har den 23 december 2023 gjort en nulägesbeskrivning av tillståndet i Ätran. Dokumentet har nu varit ute på remiss. 2024-06-24 publicerades slutversionen av tillståndet i Ätran. Syftet med beskrivningen är att ge ett underlag inför kommande miljöprövning av vattenkraften. Läs dokumenten här.

Det är välkänt att atlantlaxen minskat med över 95% samt att ålen minskat med över 99%. Fiskeförbud på ål och lax har införts men bestånden fortsätter att minska. Förvaltningsplaner finns för ål och lax men bestånden av lax och ål återhämtar sig inte.

Enligt HaV (Kling, J. 2012) har fysisk påverkan med konnektivitet, korttidsreglering och torrläggning den ojämförligt största negativa påverkan på vattendragens ekologiska status. Vattenkraften, som nu skall miljöprövas, har sedan början av 1900-talet haft denna påverkan. Länsstyrelsen bedömer att 34 500 natursmolt årligen dör i Ätran enbart på grund av korttidsreglering. Över 100 ton lekvandrande ål dör årligen i och vid Sveriges vattenkraftverk.

Ålplan Ätran är en sällsam historia. Länsstyrelsen i Västra Götaland ber därför i sitt remissvar sina kollegor på Länsstyrelsen i Halland att utveckla nulägesbeskrivningen (NB) av ålplanen. Halland svarar att ”synpunkten är beaktad och nulägesbeskrivningen är uppdaterad”. Beskrivningen av Ålplan Ätran på sidan 30 i dokumentet är dock inte ändrad från remissversion till slutversion, utan är densamma i varje bokstav.

Även Älvräddarnas Riksorganisation (ÄlvR) efterfrågar i sitt remissvar ”om juridiskt beslut om Ålplan Ätran föreligger då den ligger till grund för nuvarande ålförvaltning och tillsyn i Ätran”.  

Länsstyrelsen i Halland svarar ÄlvR: ”Synpunkterna beaktas men föranleder ingen uppdatering av NB. Det finns inga formella beslut som undantar verksamhetsutövarna från att uppfylla sina villkor enligt vattendom. Länsstyrelsen kan inte upphäva eller ändra villkor i en vattendom, det måste gå via Mark- och miljödomstolen.  En översyn av Ålplan Ätran har inte varit aktuell efter att regeringen beslutat om att göra en översyn av vattenkraften i Sverige och att denna ska ses över”.

Sveriges riksdag beslutade 2018 om förändringar i miljöbalken som innebar att Sveriges vattenkraftverk ska ha moderna miljövillkor. Domstolarnas omprövning kan komma att ta decennier. Naturligtvis är det helt orimligt att Länsstyrelsen under denna tid prioriterar bort tillsyn på vattenkraften. Länsstyrelsen i Halland menar vidare att det är Ålplan Ätran som gäller vilket också är orimligt eftersom den strider mot gällande vattendomar. SVT:s Uppdrag granskning filmar vad detta innebär för ålen i Ätran. Se reportaget här.

Till saken hör att Ålplan Ätran har tillämpats i Ätran sedan 1980-talet. Stadgarna §2 säger att ”Föreningens ändamål är att inköpa och utplantera ålyngel i Ätrans vattensystem i enlighet med en av Fiskeriverket fastställd plan. Som kompensation för detta behöver ej ingående medlemmar följa de ålägganden vad gäller ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”.

Bakgrunden är att Fiskeriintendent Åke Pettersson skriver 1984-03-01 att det återfunnits 39 vattendomar med skyldighet för ål i Ätran och att ”en omprövning av alla domar skulle bli alltför omfattande”. Fiskeriintendenten föreslår istället utsättning av ål på 47 platser i Ätran uppströms kraftverken. Denna konstruktion kallas för Ålplan Ätran.

Vattenkraftbolagen i Ätran följer Ålplan Ätran men bryter mot gällande vattendomar. Länsstyrelsen i Halland har prioriterat bort tillsynen och den årliga slakten av ålyngel och lekvandrande blankål kan fortgå år efter år. Varje år körs hundratals lekvandrande ålhonor till tippen.

Situationen är kritisk då det årligen dör ca 140 ton akut hotad ål i vattenkraftverken i Sverige. Sverige är en skamfläck för Europa när det gäller ålförvaltning och efterlevnad av RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål.

2024-06-20 Naturrestaureringslagen röstas nu igenom i EU trots protester från Sverige, Ungern och Polen.

Den nya naturrestaureringslagen är en viktig del för att behålla den biologiska mångfalden i Europa. Som exempel kan nämnas att ålen minskat med 99,8%, atlantlaxen med 95% och gräsmarkernas fjärilar med 30% jämfört med 1991. Läs mer här

Sverige pausar miljöprövningen av vattenkraften, exploaterar ängsmarker och motsätter sig restaurering av skadad natur för att öka den biologiska mångfalden vilket för många är oväntat? Sverige är väl ett av de länder som arbetat för en god miljö för människors hälsa?

Falkenbergs kommun har en fin natur med många viktiga naturområden. Som exempel kan nämnas Ätran med unika bestånd av atlantlax, havsnejonöga och utrotningshotad ål och majfisk. Hertingforsen restaurerades för 10 år sedan 2014. Men vattenkraften stoppar fortfarande ålproduktioen och dödar årligen 34 500 laxsmolt genom korttidsreglering. Potentialen för restaurering är fortfarande enormt stor men stoppas bl.a. av pausad miljöprövning. Ingressbilden är tagen vid Ätrafors och visar Ätrans torrlagda fåra som dessutom är Natura 2000 område för att laxen skall skyddas.

Falkenberg har också många fina ängsmarker med stor produktion av hotade gräsmarksfjärilar, biarter och andra insektsarter. Ett exempel är Montessoriängen i Vessigebro där ängsmarken har en kontinuitet sedan 1700-talet. Ängen har tidigare varit skyddad i kommunens planering som ”prickmark”. Kommunen har dessutom fått LONA-bidrag för ängen som skötts genom bränning av den lokala vägsamfällighetsföreningen. Nyligen har kommunen ändrat planeringen och föreslår att denna ängsmark nu skall exploateras som bostadsområde. Läs mer här.

2024-06-12 Ätran och Högvadsån ingår nu i Europas största vattenvårdsprojekt som skall pågå till år 2031.

Projektet kallas ”Improve Aquatic LIFE” som satsar nära 400 miljoner kronor bl.a. för att restaurera viktiga miljöer för vandringsfiskar. De nio Länsstyrelserna inom Västerhavets- och Södra Östersjöns vattendistrikt (Värmland, Västra Götaland, Halland, Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland) tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Helsingborgs kommun, Tingsryds kommun och Sportfiskarna deltar i projektet. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida här.

”Särskilt fokus läggs på laxen, havsnejonöga och ålen som är starkt hotade arter i Europa. Genom smarta passagelösningar och förbättringar i livsmiljöer och vattenkvalitet är förhoppningen att överlevnaden och produktionen kommer att öka avsevärt”.

Saken är den att Ätran och Högvadsån har Sveriges största reproduktion av både havsnejonöga och naturligt producerad Atlantlax! Hundratals miljoner har här tidigare satsats på kalkningsåtgärder och ca 45 miljoner på restaurering av Hertingforsen med fria vandringsvägar.

Därför är det nu mycket glädjande att dessa åtgärder följs upp med ytterligare åtgärder för vandringsfisken i Ätran. Majfisken, ålen, laxen och havsnejonögat har här länge kämpat för sin överlevnad. Sportfiskarna i Ätran har på eget initiativ upprättat ett tillfälligt förbud mot att avliva Ätranlax för att säkra den hotade laxens fortlevnad och ett ålfiskeförbud har gällt sedan länge.

Restaurering av Rävigeforsen och uppströms belägna lekområden mellan Ätrafors och Yngeredsfors i Ätran har en mycket stor potential. Här skulle kunna produceras lika många natursmolt av Atlantlax som i dag produceras i samtliga 23 Svenska laxåar. Hertingprojektet kan tjäna som förebild.

Länsstyrelsen beräknar att enbart korttidsregleringen i Ätran i dag årligen skördar 34500 natursmolt. Hur många larver av nejonöga som omkommer på grund av torrlagda sedimentbankar eller störning pga. korttidsreglering har inte beräknats. Nolltappningen (avstängning av vattenfödet) i Högvadsån har också stora konsekvenser för vandringsfisken. Läs mer här.

”Improve Aquatic LIFE” kan säkra viktiga biotoper för vandringsfisken så att ålen och laxen kan användas som en hållbar naturresurs i framtiden och inte behöver omfattas av permanent fiskeförbud. Det hotade havsnejonögat kan räddas. Naturnytt har för ett år sedan beskrivit viktiga förutsättningar för att detta LIFE projekt skall lyckas. Läs mer här.

I dag torrläggs stora lekområden genom nolltappning och korttidsreglering. Därför måste också vattenkraften ta sitt miljöansvar och sluta med nolltappning, korttidsreglering och stängda vandringsvägar så att samhällets satsningar på miljön kan ge de goda effekter som var meningen.

2024-05-23 Världsnaturfonden skriver att bestånden av vandrande fiskarter i sötvatten fortsätter att minska. Minskningen är i snitt 81% sedan 1970. Läget är akut för den europeiska ålen och vilda laxen. WWF

Sverige är ett av de sämsta länderna på att förvalta fisket. Vi har mindre än 1% av ålen kvar och mindre än 5% av den vilda atlantlaxen. Dessa fiskar är utestängda av kraftverksdammar och dödas i kraftverkens galler och turbiner.

Ålen och laxen har funnits i våra inlandsvatten i tusentals år. Det är först under senaste århundradet som fiskens vandring satts ur spel och som fiskens lek- och uppväxtområden torrlagts och överdämts. Denna hållbara och aldrig sinande livsmedelsresurs är nu på väg att glida oss ur händerna.

Trots larmen finns det fortfarande hopp för att restaurera de av vattenkraften förstörda ekosystemen. Hertingprojektet visar att lösningar finns och att fisken snabbt kommer tillbaka till den nyöppnade Hertingforsen. Projektet är dessutom socioekonomiskt lönsamt och länsstyrelsen rapporterar ett nettonuvärde på 65,3 miljoner kronor.

Ätrans Laxfiske och alla andra som fiskar lax i Ätran har nu tagit beslutet att inte fånga och döda någon lax. Kommunen och sportfiskarna avstår från den rekreation som Ätrans unika laxfiske erbjuder för att rädda det alltmer hotade laxbeståndet. Förhoppningen är också att denna gest kan få de stora verksamhetsutövarna att tänka miljömässigt och inte orsaka att Ätran blir ”laxfritt” och ”ålfritt”.

Länsstyrelsen beräknar att korttidsregleringen vid Unipers kraftverk i Ätrafors årligen dödar 34 500 smolt. Uniper torrlägger dessutom fina laxlekområden uppströms som kunde producera tusentals laxar om man bara släppte vatten i den gamla åfåran. Detta skulle vara en stor tillgång för landsbygden och ekoturismen. Dessutom orsakar vattenkraften i Ätran (Uniper m. fl.) en omfattande åldöd av tusentals ålar varje år. Se SVT Uppdrag granskning.

EU-länderna antog målet att restaurera 25 000 km fritt strömmande vatten genom att avlägsna barriärer för fiskvandringen. Sveriges lantbruksminister lyckades med hjälp av Ungern och några andra länder pausa förslaget. Sveriges regering har också pausat miljöprövningen av den svenska vattenkraften på obestämd framtid. Även den berömda svenska kalningsverksamheten är neddragen.

Samtidigt håller ålen och laxen på att försvinna från våra svenska inlandsvatten. Det är hög tid att de som sitter vid makten samt de som tar ut vinster från våra fria vatten tar sitt ansvar för miljön och en hållbar produktion av fisk från hundratusentals svenska vatten.

Ålen och laxen har varit en av Sveriges främsta naturprodukter som nu är på väg att försvinna helt från vårt land på grund av ett bristande ansvar för våra unika vattenmiljöer. Detta går stick i stäv med Sveriges åtaganden i Vattendirektivet, Ålförordningen samt Art- och habitatdirektivet.

2024-05-10 Länsstyrelsen i Halland har 2022–2023 tagit fram en samlad åtgärdsplan för vatten (SÅV) för Hallands län. Samrådsmöten arrangeras nu runt om i Halland för att få in synpunkter på SÅV som skall slutföras under 2024.

Syftet med SÅV är att samla alla åtgärder som rör vatten på ett ställe och prioritera mellan olika åtgärder och geografiska områden. Hallands SÅV innehåller endast åtgärder kopplade till konnektivitet (vandringshinder) och morfologiska förändringar.

Enligt åtgärdsplanen har målet och avsikten varit att prioritera:

1. Åtgärder som måste genomföras enligt lag (svensk lag och EU-direktiv)

2. Åtgärder som medför stora förbättringar i areal eller individantal

3. Åtgärder som gynnar arter och naturtyper med höga naturvärden

Sverige har tillsammans med Ungern och ytterligare några stater röstat mot EU:s förslag till naturrestaureringslagen som bl.a. innebär att öppna upp 25 000 kilometer dämda vattendrag. Sverige har också beslutat att pausa miljöprövningen av vattenkraften. Sverige har vidare beslutat att minska bidragen till kalkningsverksamheten vilket kraftigt minskar den biologiska mångfalden i försurningskänsliga vatten.

Länsstyrelsen i Halland har 2020-09-02 beslutat (Dnr 535-8579-19) att pausa tillsynen på vattenkraften tills miljöprövningen är genomförd, vilket kan dröja i årtionden. Länsstyrelsen i Halland menar att ”Ålplan Ätran” fortfarande gäller. Enligt §2 i planen ”behöver ej ingående medlemmar följa de ålägganden vad gäller ål och ålens framkomst som finns enligt gällande vattendomar”. Länsstyrelsen har även beslutat att helt prioritera bort ålen vid framtagandet av SÅV.

Sverige skall följa ålförordningen (EG nr 1100/2007) som bl.a. enligt punkt 5 stadgar ”att skydda, bevara och förbättra den akvatiska miljö där ålen tillbringar en del av sin livscykel”. ”I synnerhet bör förvaltningsplanerna för ål omfatta avrinningsområden som definieras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG”.Enligt Artikel 2.4 skall ” Målet för varje förvaltningsplan för ål vara att minska den antropogena mortaliteten så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till den bästa uppskattningen av utvandring som skulle ha funnits om inte antropogena faktorer (ex. vattenkraften) hade påverkat beståndet”.

Länsstyrelsen klassar i SÅV Ätrans naturvärden uppströms Ätrafors i lägsta naturvärdesklass med noll (0) poäng. Uppströms finns Ätrans största potential för produktion av ål och lax! Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran anger att det i dagsläget produceras ca 9000 laxsmolt årligen i Ätrans huvudfåra. Länsstyrelsen anger i Ätrans bevarandeplan att åtgärder vid Ätrafors kraftverk skulle öka smoltproduktionen i Ätran till 70 000 smolt.

Länsstyrelsens förslag till SÅV fastnar i en komplicerad och detaljstyrd poängsättning som helt missar de prioriterade målen. SÅV låssas att ålen inte finns och nollvärderar fiskarnas livsmiljöer uppströms Ätrafors och andra vandringshinder. Nu har myndigheterna 2024 på sig att göra om och att göra rätt.