2025-01-03 Myndigheten FORMAS har haft regeringens uppdrag sedan maj 2022 att utvärdera Sveriges ålförvaltning. Statsbidrag på nio miljoner kronor har använts och ledande internationell expertis anlitats. Resultatet redovisas nu på FORMAS hemsida .

FORMAS analys av vattenkraften som den kända orsaken till ålens försvinnande i svenska vatten och förslag till lösningar är välkomna. FORMAS utredning nådde dock inte ända fram till målet. Rapporten saknar väsentlig information och vägledning för att Sveriges beslutsfattare skall kunna följa lagen och ta rätt beslut för att rädda ålen.

SVT ”Uppdrag Granskning” och SVT ”Fiskarnas rike” har 2022-2023 rapporterat i en serie program om den svenska ålens situation. Där visas med stor tydlighet att ålynglen stoppas av kraftverksdammar samt att blankålen stoppas och dör i vattenkraftens turbiner och galler. Ålen är utestängd från svenska inlandsvatten.

FORMAS internationella panel rapporterar nu det SVT redan visat; att det största hotet för ålens återhämtning i Sveriges inlandsvatten är ”brist på framgång i uppströms och nedströms vandring”. Sveriges ålbestånd har fortsatt att minska efter det att den svenska ålförvaltningsplanen trädde i kraft 2008.

FORMAS rapport ”Ålen och det gemensamma ansvaret för en hotad fisk” sammanfattar: ”Det är därför mycket angeläget att få till snabba och omfattande lösningar som förbättrar ålarnas möjligheter till passage både uppströms och nedströms, och därmed erbjuda uppväxtmiljöer för naturligt invandrad ål och minskad dödlighet i samband med ålens vandring”.

FORMAS utredning saknar viktig information och behöver därför kompletteras med nedanstående uppgifter när regeringen skall ta beslut om Sveriges ålförvaltning:

1. Uppgift om storleken på Sveriges ursprungliga ålbestånd
2. Uppgift om värdet av Sveriges årliga produktion av ål
3. Uppgift om Sveriges anpassning till EU:s lagar och förordningar
4. Uppgift om det ”Goda exemplet”

Storleken på Sveriges ursprungliga ålbestånd
FORMAS har haft tillgång till expertis som kan informera om storleken på Sveriges ursprungliga ålbestånd, men av någon anledning underlåtit att rapportera om detta. Det kanske är känsligt då Sveriges ålförvaltningsplan anger en ursprunglig utvandring av 300 ton blankål årligen från Sveriges hundratusentals sjöar och inlandsvatten. Detta är 100-200 gånger mindre än vad ålexperter uppger. I Uppdrag Granskning säger danska ålforskaren Kim Aarestrup att Danmarks ursprungliga ålproduktion var 1100 ton per år samt att han bedömer att Sveriges ursprungliga ålproduktion var 30 till 40 gånger större än vad ålplanen anger.
Svenska ålforskaren H.Wickström bedömer behovet av invandring av ålyngel till Sveriges inlandsvatten vara 188-360 miljoner ålyngel årligen för att upprätthålla den ursprungliga årliga produktionen av blankål. Elforsk anger en överlevnad från ålyngel till blankål på 20%. 
På Gustav Vasas tid infördes kronofisken för ål, som inbringade en femtedel av statens totala inkomster.

Värdet av Sveriges ursprungliga ålbestånd
Jord- och skogsbruksministeriet i Finland har lagstiftat om skyddsvärdet för den europeiska ålen och östersjölaxen i sin förordning Finlex 614/2019. Ålens värde är 3510 euro och laxens värde 3470 euro. Värdet för en fisk som är under 25 centimeter lång är tio procent av detta värde. Det är lätt att räkna ut värdet av Sveriges årliga ålproduktion med hjälp av Aarestrups och Wickströms uppgifter, om man antar att en blankål väger ca 1 kg. Till detta ekonomiska värde skall adderas värdet kulturhistoriskt, ekologiskt och socialt. En årlig produktion av tiotusentals ton högvärdigt livsmedel från alla Sveriges inlandsvatten är dessutom en livsmedelsresurs viktig för landsbygden och Sveriges krisberedskap.

Styrmedel för att följa lagen
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 gäller som svensk lag. Målet för varje land skall vara att rädda 40% av den årliga, jungfruliga ålproduktionen som därför skall rapporteras. Miljöprövningen av vattenkraften är en viktig åtgärd för att lösa fria vandringsvägar för ålen. Sveriges regering har pausat miljöprövningen.
Regeringen har tagit fram ett lagförslag där KMV skall underlätta undantag från att besluta om miljöanpassade vattendomar. Regeringens egen miljökonsekvensbeskrivning säger att det innebär försämrade förutsättningar att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag.
Tillsynsmyndigheterna har pausat tillsynen av vattenkraften i väntan på kommande omprövning som dock beräknas klar först inom en 20-årsperiod! Tillsynen behöver snarast återupptas med syfte att insamla information som är av viktig för att ordna fria vandringsvägar för fisk och införa EU:s ramdirektiv för vatten.

EU-kommissionen har 2024-12-16 sänt ett överträdelsebeslut till Sverige (INFR(2024)2236) för underlåtelse att uppfylla sina skyldigheter enligt ramdirektivet för vatten, direktiv (2000/60/EG). Majoriteten av Sveriges vattenkraftsdammar drivs på grundval av tillstånd från 1918 och 1978 och har potentiellt negativa effekter på flodernas biologiska mångfald. Kommissionen skickar därför en formell underrättelse till Sverige, som nu har två månader på sig att svara och åtgärda de brister som påtalats av kommissionen.

Det goda exemplet
Hertingprojektet i Ätran vid Falkenberg visar att det är möjligt att med dagens teknik bygga fria vandringsvägar förbi de två kraftverken vid Herting. Dessutom har den torrlagda åfåran iordningställts så att Hertingforsen nu kontinuerligt brusar efter 70 år av tystnad och torrläggning. Fri fiskvandring är återställd till 100%. Länsstyrelsen i Halland har rapporterat att åtgärden varit samhällsekonomiskt lönsam och gett ett nettonuvärde på över 60 miljoner kronor. Falkenbergs kommun har sökt och fått EU-bidrag till att kalka försurade sjöar för att motverka en minskad produktion av ål.

Det varnande exemplet
Ålproblematiken är särskilt komplicerad eftersom det är ett gemensamt europeiskt intresse. Sverige har en särställning som en god producent av stora, långvandrande ålhonor vilka är särskilt viktiga för ålbeståndet. Därför är det extra pinsamt att Sverige är en dålig förebild när vi inte följer den gemensamma miljölagstiftningen. EU-kommissionen tvingas därför att delge Sverige ett övertädelsebeslut för att vi inte uppfyller våra beslutade skyldigheter.

Hertingforsen brusar nu fritt efter att ha varit torrlagd 1944-2014