Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt

Vad finns i vårt vatten?

2018-01-16 Bara vanligt vatten. Det dricker vi från Ätran. Och det är dessutom hem för miljontals vackra bäcksländor, nattsländor och dagsländor.

Vi har kunskap om att sländorna lever flera år i vattnet och att de flyger och dansar bara några få dagar.  Vi har kunskap om att dessa insekter inte överlever i surt vatten. Därför kalkar vi årligen för miljontals kronor i Ätrans vattensystem. För att ekosystemens näringsväv skall fungera.

Insekterna är basen i ekosystemet och föda för exempelvis forsärlan, strömstaren och laxen. Laxen i sin tur är föda för kungsfiskaren, havsörnen och uttern och så vidare.

Hur många har sett en röd strömslända (Seratella ignita)  eller en gulögd åslända (Baetis fusca) i Ätran? Troligen inte så många eftersom det finns ett fåtal observationer registrerade på Artportalen av dessa båda arter och inga observationer från Ätran de senaste tio åren. Jag fotograferade dessa i somras men måste reservera mig för artbestämningen.

Hur många vet att dessa sländor förutom surt vatten är känsliga för partiklar och sediment i vattnet? Brittiska undersökningar visar nu att tillåtna halter av sediment mm har gjort att över 80% av dagsländornas ägg har dött! Läs mer i the Guardian.  

Undersökningar har gjorts med just den röda strömsländan! Resultatet är att äggen har stor dödlighet redan vid sedimentvärden som ligger långt under gällande gränsvärden. Läs mer i Environmental Pollution. 

I Englands kalkrika vatten (chalk streams) minskar nu dagsländorna drastiskt. Orsakerna är enligt forskarna sedimentpartiklar och användningen av bekämpningsmedel. I Sverige har vi haft focus på försurningen i Ätrans biflöden. Ätrans huvudfåra är också kalkrik men tidvis brun av sediment och bekämpningsmedel från omgivande åkermark. Läs mer här. Sedimenttransporten i Ätran är vid kraftiga regn flera ton per dygn. Vi behöver även ha koll på sedimenttransport och bekämpningsmedel för att Ätran och dess kända och okända  invånare skall må bra.

2019-01-12 Forsslända (Heptagenia sp.) Dagsländornas nympher andas med bladgälar som är mycket känsliga för sediment och metallutfällningar vilket gör att sländan kvävs.
2. Vattenblänk

Bällforsen har klingat ut

2018-01-09 Bällforsen klingade ut när kraftverket byggdes 1950. Men i dagarna har forsen fått nytt liv. Vatten släpps förbi dammen i den tidigare åfåran, en sträcka på ca 550 meter. 

2018-01-09 Bällforsen har tillfälligt fått nytt liv. ”Valrossmannen” står med is i skägget på post mitt i forsen.
2018-01-09 Stilstudie av Bällforsens ”Valrossman”.

Detta kan jämföras med Hertingforsen som är ca 400 meter lång. I Hertingforsen finns nu ca 29 000 laxyngel och ca  3000 ålyngel som växer för den biologiska mångfalden i Ätran.

Ätraforsen, Yngeredsforsen, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen har alla fått tillfälligt liv under 2017/2018. Det blir en sammanlagd forssträcka på ca 5850 meter. Men forsarna blir åter döda när allt vatten tas för energiproduktion och inget lämnas till naturen. Så är villkoren i gällande vattendomar för dessa mäktiga forsar.

Så passa på och upplev forsarnas brus och skönhet vid någon av dessa över 6 kilometer långa forssträckor med ofrivilligt flöde där ätranlaxen fordom hade sina lekområden!

2018-01-09 Bällforsen ca 400 meter nedanför dagens dammbyggnad.

1. Naturnytt

Ätranlax till Amerika

2018-01-06 Radio Halland rapporterar att de puckellaxar som hittades i Ätran förra året nu befinner sig i USA för genetisk analys.

Experterna  diskuterar vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra att puckellaxen sprider sig på västkusten. Naturnytt har tidigare rapporterat om lämpliga åtgärder. Läs mer här. En viktig åtgärd kan vara att reducera puckellaxens yngel  i befintliga smoltfällor vid Nydala och Herting. 

Läs mer här.

Arbetet med atlantlaxen kräver dock resurser. Länsstyrelsen i Halland och Falkenbergs kommun är nu erbjudna att medverka i ett stort LIFE-projekt för Atlantlaxen 2018-2023. Detta kan ge mångmiljonbelopp till förvaltning och åtgärder. Men Halland och Falkenberg har varit tveksamma till att delta i projektet och ta emot EU-bidragen. Länsstyrelsen i Västra Götaland är drivande i projektet som kanske inte blir av om Halland och Ätran tackar nej.

2. Vattenblänk

240 kubikmeter i sekunden

2018-01-04 SMHI noterar att det aktuella läget vid Hertingforsen är ca 240 kubikmeter i sekunden. Nu gäller det att de 29000 laxynglen och 3000 ålynglen i forsen gömmer sig i lä bakom stenar och grenar. Så att de kan växa sig starka när vårens överflöd av sländor och maskar ger föda. 

Flugfiskarna kommer kanske också ges tillfälle att vada i forsen till årets laxfiske. De får inte fiska närmast dammen utan får svinga spöt från området vid Store sten ned mot Laxbron. Då får vi se om flödet är det rätta för ett lyckat laxfiske i den nya forsen.

Se provfiskarnas laxfilm från Hertingforsen här.

Rivningen av Hertingdammen innebär att risken för översvämningar minskar både i Falkenberg och uppströms till Vessigebro. Detta är positivt för boende på Ågatan i stan  och för boende nära ån i Vessigebro. Det innebär även minskad sedimenttransport och transport av en mindre mängd näringsämnen och bekämpningsmedel i Ätran. Notan för muddring av hamnen minskar, Bra jobbat med vattenvården Falkenbergs kommun!

Anläggning av skyddszoner i anslutning till vattendragen kan ytterligare förbättra situationen. Läs mer här.

2. Vattenblänk

Auktion på akut hotad haj 2018

2018-01-04 Auktionen på akut hotade hajar fortsätter 2018. Rubriken låter som den vore tagen från Asien där handel med hajfenor är omfattande. Men icke! Auktionen ägde rum i dag den 4 januari i Göteborgs Fiskehamn där 20 lådor pigghaj gick under klubban för ca 3437 kronor.

Havs- och Vattenmyndigheten har tillsynen över fisket. På deras hemsida kan man läsa: ”Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten.” Läs mer här.

Här låter myndigheterna oss tro att vi behandlar det hotade Pigghajbeståndet med varsamhet! Men att sälja 20 lådor hotad haj i fiskehamnen i Göteborg, januari 2018 är tydligen helt OK? 

I dag 2018-01-11 såldes på Göteborgs Fiskauktion 1 låda pigghaj, 16 kilo för 80 kronor. Ingen större förtjänst om den är fraktad på lastbil från Norge som tillsynsmyndigheten påstår.

2018-01-17 var det fiskauktion i Hanstholm i Danmark som har samma EU-regler när det gäller Pigghaj som Sverige. På auktionen försåldes denna dag 6 kilo Torsk, 377 kilo Långa och 1463 kilo Kolja. Dessutom såldes 2611 kilo orensad Pigghaj till ett värde av 35 895 danska kronor. Hittills i år har det de 17 första dagarna sålts över 5 ton akut hotad Pigghaj på auktionen i Hanstholm! Här säljer man ut den hotade och fredade (?) hajen när torskfisket sviker.

Läs mer om de återkommande hajauktionerna i Göteborg här.

Läs mer Västerhavet 2011 (sid 6) här.

2. Vattenblänk

Bilder säger mer än……

2017-12-27 Bilder säger mer än 1000 ord…..

SMHI:s dammregister visar alla dammar som svarta punkter. Vad som händer ålyngel när de kommer från Sargassohavet och möter dammarna visas av bilderna till vänster. Vad som händer vuxna ålhonor när de skall vandra från sötvattnet till Sargassohavet för att leka visas av bilderna till höger. Och på bilden i headlinen visas ålar från Yngeredsfors kraftverk hösten 2017.  Varför försvinner ålen? 

Kraftbolagen är också medvetna om reglerdammarnas påverkan:
”De flesta ålar stannar och växer upp längs våra kuster. De som finns i våra reglerade vattendrag är i första hand sådana som har flyttats dit oftast genom import från England eller Frankrike”. 
Läs mer vad kraftbolagen menar här.

På 1930 och 40-talet kunde fortfarande en miljon ålyngel årligen naturligt vandra upp i Lagan och andra västsvenska åar. Enligt bolagens egen statistik. Om 10% av dessa ålyngel överlevde till utvandringsfärdiga honor producerades då 100 000 ålhonor per Västkustå till Saragasso. Kraftstationerna i Ätran (ca 35 st) har sedan 1983 satt ut ålyngel som kompensation för bortfallet. De senaste åren har de kompenserat med ca 14 000 engelska ålyngel per år. År 2010 beräknades i Ål i Ätran att ca 5 500 ålhonor producerades i systemet (Calles et.al.). Varför minskar ålen?

De historiska dokumenten om hur ålen vandrade upp i våra sötvatten före kraftverksepoken är många:

1. Skeens ålfiske nedströms Bolmen är känt sedan 1100-talet. Det ägdes då av Nydala kloster vars munkar brukade det. Det var ett av de mest givande ålfiskena i södra Sverige. Fångsten var omkring 3 ton ål om året och enstaka ålar kunde väga närmare 4 kg och vara 180 cm långa.
2. År 1552 anlade Gustav Wasa en ålkista i Böleströmmen vid Näsviken. Den arrenderades för ett arrende av en tunna ål eller motsvarande värde i penningar. Arrendet drevs in av kungens fogdar.
3. På 1880-talet sänktes flera sjöar i Femsjö socken. Särskilt Stora Frillen var känd vida omkring som en mycket vacker och fiskrik sjö. Det berättas att fördämningarna brast i samband med sänkningen av Stora Frillen så att man förlorade kontrollen över sjösänkningen. Stora vattenmassor forsade ut och alla ålkistor  ända ner till Marbäck (25 km nedströms) fylldes med ål. Vid Mahults herrgård kördes hästlass av den läckra fisken hem. Många ålkistor klarade inte mängden fisk utan brast.
5. Annonsering vid försäljning av fastigheter innehöll ofta uppgifter om det ingick fasta ålfisken. Då betingade fastigheten ett högre pris.

Läs ”Forskningsresultaten om ålen måste få genomslag”

Läs också debattartiklen
”Rädda den akut hotade ålen”

1. Naturnytt

Låt dem leva!

2017-12-21 Vårt viktigaste miljömål är den genetiska och biologiska mångfalden! Även om andra miljömål är mer heta, eftersom de är diffusa att åtgärda och kan användas som argument för att stänga vattendrag och sprida miljögifter.

Enligt en rapport från Världsnaturfonden finns i dag bara hälften så många levande djurarter som 1970 och hårdast drabbade är djur som lever i sötvatten. Ordförande i IUCN:s bevarandekommitté för ryggradslösa djur (exempelvis blötdjur, insekter, kräftor och maskar) menar att de uppskattningar som gjorts tyder på att det varje dag dör ut mellan 1 och 100 ryggradslösa djur i världen.

I Sverige är vi dock ”bra” på att skydda arter. På västkusten och i våra åar har vi ålfiskeförbud för att skydda den hotade ålen. Det är bara det att vi har stängt alla åar med betongdammar så att ålynglen inte längre kan vandra till sina naturliga uppväxtområden.  2017 har det vandrat upp minst 15000 ålyngel till Ätran. Alla dessa ålar är effektivt utestängda av många dammar.

Ålhonorna skall på hösten vandra vidare till Sargassohavet för att leka. 2017 har det i Ätran vandrat ut ca 5000 ålhonor. Men i stort sett alla har omkommit i turbiner eller dött gallerdöden vid kraftverken. Gallren sätter sina spår(se bilden till höger). Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen så att verksamheten följer ålförordningen och skyddar den hotade ålen.

Även våra hajar i haven omfattas av fiskeförbud. Ett exempel är vår inhemska hajart pigghajen. Honorna blir könsmogna vid 12-15 år och är dräktiga i 18-25 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 centimeter långa och föds levande vid nedkomsten, som sker i november-senvintern. Läs Faktablad om Pigghaj.

Göteborgs Fiskauktion saluför nu på två dagar i julveckan Onsdag-Torsdag 40 lådor delvis dräktig Pigghaj som väger 688 kilo. Man kan bli ägare till lådorna för ett pris av 3440 kronor. Hav är tillsynsmyndighet och övervakar försäljningen.  Pigghajen är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär enligt Havs hemsida att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten!

Vi blev guidade i somras på Fiskauktionen i Göteborg, vilket var mycket intressant. Vi ställde frågor om denna försäljning av haj. Guiden blev märkbart irriterad och förklarade vilken noggrann kontroll och certifiering det är vid försäljning av all fisk. Vi kunde veckan efter läsa i dagspressen om att auktionen sålt stöldgods i form av stora mängder gös. Gösen var tjuvfiskad av utländska ligor i småländska sjöar.

Både ålen och pigghajen är akut hotade svenska arter. Det finns många akut hotade exotiska arter i andra delar av världen (Afrika, Asien, Sydamerika). Tänk om vi fått höra att en verksamhet utestängt dessa exotiska arter från sina uppväxtområden och dessutom tagit död på alla fertila honor! Eller att man i en auktionshall på två dagar sålt ut hundratals dräktiga honor som dessutom omfattades av jaktförbud. Då hade det blivit ett ramaskri från djurvännerna i högan Nord!

Det som händer här i Sverige i dag är bekymmersamt för de akut hotade fiskarterna ål och pigghaj. Men dessa arter är kanske inte så exotiska för oss? Och därför kan dessa arter, som funnit på jorden i miljontals år, nu akut hotas under överinseende av Länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten?

Läs ”forskningsresultaten om ålen måste få genomslag”

Läs mer ”Rädda den akut hotade ålen”

1. Naturnytt

Gripen på himlen

2017-12-12 kl 14:38:39 JAS 39 Gripen flyger i julgran(n) formation över Falkenberg. Det är försvarets ljudliga hälsning till Hallänningarna. Formationen bestod av 16 flygplan som vardera kan bära 5 ton flygbränsle vilket blir 80 ton flygbränsle totalt.

Denna show  turnerar över Åmål, Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Karlsborg, Skövde, Falköping, Borås, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Göteborg, Kungälv, Stenungssund, Ljungskile, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Grästorp, Lidköping, Skara och Såtenäs. Försvarsmakten gör fyra liknande uppvisningar över olika delar av Sverige.

Exakt en timma senare 15:38 flög en vacker formation av sex vita sångsvanar över Ätradalen i Vessigebro. Sångsvanen är Finlands nationalfågel och har ett imponerande vingspann på över två meter.

Sångsvanarnas flyttresa går nu söderöver och drivmedlet består av olika sjöväxter. Vikten för en sångsvan är ca 9 kg inklusive drivmedel.

Fler flygbilder här och här.

2. Vattenblänk

Jag är Ätran

2017-12-07 Vad har en älv för juridisk status?
Är älven någons ägodel? Är älven en vattenförekomst eller rent av en juridisk person?

”Jag består till 2/3 av vatten. Saknar jag vatten kan jag inte leva.
Mina forsar är mina lungor. Tar man mina forsar kan jag inte andas.
Mina vandrande fiskar ger mig näring. Stänger man ute mina fiskar så svälter jag. Förorenar man mitt vatten har jag inget att dricka.
Jag är Ätran”. Läs mer om ecocentrismens budskap här.

Nya Zeeland har ca 4,4 miljoner invånare. I mars 2017 antog deras Parlamentet en historisk lag som för första gången fastställde att en älv, Whanganui River, enligt lagen blir en juridisk person (legal entity), vilket säkerställer älvens långsiktiga skydd och omvårdnad. Läs mer här på hemsidan för New Zealand Parliament.

EU:s vattendirektiv talar om vattenförekomster. Dessa skall uppfylla vissa miljökvalitetsnormer för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Vattenförekomsterna kan vara kraftigt modifierade (KMV) och då gäller inte god ekologisk status. Då är god ekologisk potential tillräcklig dvs. den biologiska mångfald som kan uppnås efter det att den samhällsviktiga exploateringen tagit sitt.

Sverige har 10 miljoner invånare. Här gäller vattenlagen från  1918. Det innebär att det ofta finns vattendomar som gör det tillåtet att stänga av älvens vatten och stänga vandringsvägen för älvens fiskar. Bolagen äger rätten till älvens vatten och markägaren äger rätten till älvens fiskar. Den svenska lagstiftningen kommer i konflikt med EU:s N2000 lagstiftning som skall skydda internationellt utpekade områden enligt art- och habitatdirektivet. Sverige och Europa är milsvitt ifrån Nya Zeelands personligt vårdande lagstiftning.

2018-01-27 Forsen vid Ätrafors är så här vacker när bolaget släpper vatten i forsen.

Ett exempel är Ätran vid Ätrafors där vattnet tagits och laxen saknas i det av EU utsedda N2000 området. Detta anses helt legalt av Länsstyrelsen i Halland som skriver i beslut 535-7145-17: ”Sydkraft Hydropower AB bryter inte mot några villkor i sin dom. Länsstyrelsen bedömer därmed att anmälan (om laxdöd) inte föranleder någon ytterligare tillsynsåtgärd och ärendet avskrivs från vidare handläggning”. 
Beslut att avsluta utan ytterligare åtgärd(7381268)

2018-01-25 Men Sverige bryter mot EU:s vattendirektiv när man nonchalerar denna lagstiftning. EU kommissionen har tillskrivit Sverige och ger oss två månader att reagera. Om inte Sverige svarar riskerar vi rättsliga åtgärder och böter. Det är pinsamt att Sverige ligger så långt efter när det gäller omsorgen om miljön och vården av våra unika forsar och vatten. Läs mer här

Lax instängd i ojämn dödskamp vid Ätrafors © Ingemar Alenäs

Läs mer tankar om flodens rättigheter här. Lyssna på Kelsey Leonard ”Vem är vatten?” här.

 

 

1. Naturnytt

Supermåne med många hav

2017-12-03 På söndagskvällen sken supermånen med sin klara glans. Super innebar att den endast var 2% större än normalt vilket inte är så mycket. Men med tanke på att 1/2 kilo kaffe väger 425 g så kan ju mycket bli super…. Klicka för större bild

Superintressant var det att läsa om de olika områden som kan urskiljas på månen. Kratrar som kallas Copernicus, Tycho och Plato. Och de mörkare ”haven” som har vackra namn som Nektarhavet, Fruktbarhetens hav och Klarhetens hav. Köldens hav, Stormarnas ocean och Farornas hav verkar dock lite mer ogästvänliga. Hoppas läsaren fått lite klarhet i månens intressanta hav.

2017-12-04 Supermånen är även fräsch dagen efter.