2017-09-16 Yngeredsfors kraftverk. Fiskar som hamnar bakom galler vid kraftverken är dömda. Därefter skrapas de upp med gallerrensaren tillsammans med löv och annan bråte.
Tio dagar tidigare fanns andra dömda individer vid Yngeredsforsanhaltens galler… Läs mer här.
2017-09-15 – Den största öringen vi sett! Fy f-n! Det var några av kommentarerna när Berit och Sven-Erik lyfte över den största öringen någonsin. Och då har de kollat öring i fällan vid Nydala i Högvadsån sedan 1954!
Längd 98 cm Vikt 9,7 kg var de imponerande måtten för denna lekfärgade öringhanne!
Det stora lyftet övervakades av Hans Schibli miljöövervakare på Länsstyrelsen i Halland. Han var mäkta imponerad över denna stora västkustöring.
Fångsten var inte helt oväntad. Hertingprojektet innebär att utlekta laxar och öringar nu kan vandra fritt ut i havet och fritt i älven. När de som denna öringhanne återkommer som flergångslekare har de uppnått en ansenlig storlek. Tidigare har dessa fiskar hindrats av dammen under 70 år i sin vandring! Nu har de fri lejd! Fler laxar passerar en längd av 100 cm och flera öringar på över 80 cm återkommer för att leka. Dessa stora fiskar är extremt värdefulla genetiskt och även för sportfisket. Tack vare Hertingprojektet kan nu öring- och laxbestånden ha en mer naturlig utveckling i Ätran!
Laxauktion i Falkenberg 1892, en målning av Robert Lundberg
Tavlan är ett av många konstverk som finns i Falkenbergs stadshus, och kanske den som väcker mest beundran och intresse. Intressant är storleken på de auktionerade laxarna 1892! Att storleken minskade när kraftverket under 70 år 1944-2013 tog död på merparten av besorna, har fallit i glömska. När vi nu ser att storleken blir mer naturlig påminns vi om ätranlaxen i ”forna tider”!
Klicka på tavlan för att förstora!
Laxtavlans öde Läs här
Artikel i FJ
Artikel i FishEco
Artikel i HN
PS Ems Herrgård skriver nu på sin hemsida att man avslutat årets fiske efter havsöring. Man har ett fiske efter havsöring som är i världsrekordklass med en största öringhane på 96 cm. Öringen från halländska Högvadsån slår årets rekordöring från Emån med två centimeter! Öringen togs i fiskfällan i Nydala och fick friheten åter för att delta i höstens lek. DS
Text och bild Ingemar Alenäs
2017-09-09 Lillån är ett biflöde till Ätran som mynnar ut vid Vessigebro. Här får ålynglen som kommer från Sargassohavet hjälp på sin resa till sjöarna där de skall växa upp under 10-20 år! Det är Kraftverket vid Nedre möllan som ordnat med en ålyngelledare för att samla in ålen och hjälpa den på sin 700-milavandring. 2017 har ca 1800 Ätranålar samlats in, bra jobbat!
Film vebro.se
Ålyngelledaren i Ätrans huvudfåra vid Ätrafors har enligt uppgift inte ens samlat hälften så många ålar som ålyngelledaren i Lillån. Vandringen i Ätrans huvudfåra torde vara minst 10 gånger större än den i Lillån.
2017-09-06 Ätran vid Yngeredsfors. De senaste dagarnas regn gör att ålen startat sin långa vandring till Sargassohavet. Ålhonorna har under 15-20 år växt sig starka och nu är det dags att använda sina naturkrafter. Och sörja för ålens fortlevnad.
Men för dessa tre ålhonor på mellan 1 och 2 kilo slutade resan vid Yngeredsforsens kraftverk. De fastnade på gallret vilket man kan se på kraftiga gallermärken. Sedan rakades de upp med löv och annan bråte. Alla stora ålar går här samma öde tillmötes.
De får aldrig chansen att komma till den fisksäkra passagen nedströms vid Hertings kraftverk. Och vandra vidare mot sina lekområden i Sargassohavet.
Om det stämmer som man säger att 30% av ålarna överlever varje kraftverkspassage krävdes det att 370 ålar startade från Fegensjöarna för att dessa tre ålar skulle nå Yngeredsfors. (Passage av kraftverken vid Mölneby, Skåpanäs, Skogsforsen och Bällforsen.)
Tre miljoner kronor satsas på hållbara lösningar för vattenkraft och ål under åren 2016, 2017 och 2018. Läs mer här
2017-08-30 Berit och Sven-Erik Möller har fått flera miljöpris för sitt värdefulla arbete med att dokumentera vandringsfisken i Högvadsån. Tusentals laxar har de räknat genom åren. De har sett många främmande fiskar; odlingslaxar från Norge och Bornholm, östersjölaxar och regnbågslaxar.
Men de har aldrig sett något som liknar denna stillahavslax eller puckellax (Oncorhynchus gorbuscha), som den också kallas. Detta är första gången som en puckellax registreras i fällan och då skall man veta att det räknats lax vid Nydala sedan 1954!
En delegation från Länsstyrelsen med flera myndigheter som arbetar med atlantlaxen besökte i dag Nydala och fick uppleva detta fynd av puckellax i Ätran från ”första parkett”. Så nu får vi avvakta och se vad undersökningar visar om ursprung, sjukdomar mm. från detta dokumenterade exemplar. Tidigare har ett exemplar fångats av en sportfiskare och ett tiotal exemplar noterats i fiskräknaren, vilket tidigare rapporterats på denna hemsida.
Denna lax var en lekmogen hanne med rinnande mjölke. Vi får hoppas att puckellaxen inte bildar bestånd i Ätran. Litteraturen anger att puckellaxen leker i de nedre delarna i vattensystemet. Denna lax har vandrat drygt tre mil uppströms i Ätran varav en halvmil i biflödet Högvadsån där vattenflödet är mindre än i huvudfåran. Så denna uppgift från litteraturen får kanske tas med ”en nypa salt”.
Laxen hade också ett exemplar av sötvattenslus vilket visar att även stillahavslaxen är intressant för denna art. Vad det nu kan betyda för sjukdomsspridning etc. Intressant var också att nederdelen av stjärtfenan var skavd, precis som på den tidigare sportfiskefångade honlaxen från Ätrafors.
Nu får vi avvakta rapporten från de myndigheter som undersöker puckellaxens effekter i Ätran och i Sverige. De fick ju en ”flygande start” i och med att de var på plats vid detta unika fynd.
SLU rapport om Puckellax augusti 2018 läs här.
Text och foto © Firma Ingemar Alenäs
2017-08-27 Länsstyrelsen i Halland, Falkenbergs kommun, Falkenbergs Naturskyddsförening och Vessigebro vägsamfällighetsförening firade LONA dagen med att visa några av de fina områden som återställts i Vessigebro. En kort introduktion hölls av Jan-Åke Jacobson, Ingela Danielsson och Ingemar Alenäs. Läs mer om Naturnära Vessigebro här.
Radio P4 Halland intervjuar i direktsändning ordföranden Jan-Åke Jacobson från Vägsamhällighetsföreningen. Lyssna och läs om Radio Hallands reportage här.
Tipspromenad anordnades och vandringen startade vid Ätrasalen, gick genom den fina ekskogen, förbi Pyttebanan, utefter Ätran och målet var vid Gurkbänken och klubbstugan där det serverades korv med bröd och kaffe med kaka.
Vinnare av tipspromenaden blev Margareta Rylander, John Öder och Lars Rylander som vann presentkort på ICA. Margareta kom närmast på skiljefrågan som var att gissa hur många ålyngel som Jan-Åke Jacobson lyft över vid kraftverket i år fram till den 24 augusti. Rätt svar var 1454 st.
Efter fika visade Jan-Åke sitt nybyggda kraftverk. Hallands Nyheters reporter och fotograf var på plats och bevakade.
2017-08-26 Forsvägen Vessigebro. Nu vandrar vattensalandern över Forsvägen från Flädje våtmark till gammelskogen i dalen nedanför Statoil.
Denna kväll kunde räknas in 21 mindre vattensalamandrar och 11 större vattensalamandrar. Anledningen till migrationen är att de lämnar våtmarken för att söka vinterdvala under löv och gammal ved i dalen. Tyvärr omkommer en del då de inte har något ”trafikvett”. De flesta vandrar under de mörka timmarna, särskilt vid regnväder.
2017-08-25 Större (tv) och mindre (th) vattensalamander
Vessige Vägsamfällighetsförening sätter upp informationsskyltar. Varningsskyltar är uppsatta på Forsvägen 2016-08-27. Tänk på att vara rädda om salamandrarna de är ovanliga och skyddsvärda. Den större vattensalamandern är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet .
2017-08-26 Överkörd större vattensalamander på Forsvägen.
2017-08-21 Laxvandringen i Ätran pågår nu för högtryck. I dag har hittills (kl 16:34) 128 laxfiskar räknats in och filmats vid kameran i Hertingforsen.
Se filmen som visar laxlyft vid Nydala här
En av de noterade fiskarna kl 13:12 var en hane av puckellax med tydlig puckelrygg. (se video nedan). Snart inträffar lektiden för puckellaxen som leker före Ätrans genuina laxstam.
PS Laxruset fortsätter. Den 22 aug filmades 146 fiskar och den 23 aug vandrade 101 fiskar förbi kameran till kl 13:24. DS.
www.fiskdata.se
PS Vid Nydala kvarn har det de senaste tre dagarna 20-22 augusti lyfts 173 laxar över fallet. Om man antar att hälften lyfts skulle det de senaste tre dagarna ha vandrat ca 346 laxar förbi Nydala! DS
PS Vid Nydala fångades första puckellaxen i fällan 2017-08-30. Läs mer här. Vid Ätrafors fångades på sportfiske en puckellax 2017-07-29. Läs mer här. Misstänkta puckellaxar har noterats i fiskräknaren vid Herting vid ett tiotal tillfällen: 23/7, 24/7(3st), 25/7(2st), 27/7, 4/8(2st), 21/8, 1/9.
2017-08-20 I Hertingforsen har bästa möjliga teknik (BMT) använts av Falkenbergs kommun med gott resultat för att gynna fiskvandring och ge laxen nya lek- och uppväxtområden i Hertingforsen.
Nu testar Uniper ny teknik vid Ätrafors för att undvika att laxar stängs inne i Ätrans gamla, naturliga åfåra. Läs mer här och här.
– Det här är en relativt ny teknik som vi testar säger miljöchef Johan Tielman vid Uniper till HN.
Unipers teknik innebär att omväxlande flöde och torrläggning fortfarande tillämpas vilket lockar fiskar att vandra upp i Ätrans naturliga fåra från den sprängda kanalen till den byggda dammen. Möjligheterna till naturlig laxproduktion genom minimiflöde i Ätrans fåra som är N2000 område tillvaratas inte.
Länsfiskekonsulent Erika Axelsson vid länsstyrelsen i Halland säger:
– De behöver enligt lag inte göra något över huvud taget så detta är bättre än ingenting. Vidare säger hon till HN ”Om man vill göra det mer för att stimulera lax- och fiskereproduktionen är lösningen som gjorts på Hertingfors ett bra alternativ, men då gäller det först att Uniper själva vill genomföra det”.
Ätrans naturliga men torrlagda fåra sträcker sig ca 750 meter från den sprängda kanalen nedströms kraftverket till Ätraforsdammen. Fiskspärren är byggd ca 550 meter upp i torrfåran och skall hindra laxen att vandra de sista ca 200 metrarna upp till dammen. Vid torrläggning torrläggs hela sträckan på 750 meter, laxar stängs inne och möjligheterna till reproduktion spolieras. Bästa möjliga teknik är att lösa problemet med minimitappning som Feab gjort vid Herting.
Vid Hertingforsen släpper Falkenbergs Energi ett minimiflöde om 11 kubikmeter per sekund. Detta har resulterat i att ca 13 000 laxyngel nu finns i den tidigare torrlagda forsen. Det nu aktuella området vid Rävigeforsen vid Ätrafors bedöms ha en reproduktionspotential på ca 20 000 yngel, om det fanns vatten.
Länsstyrelsens egen bevarandeplan för Ätran anger att om endast en halv kubikmeter per sekund släpptes vid Ätrafors skulle det nyskapas 10 000 kvadratmeter lek- och uppväxtområden för fler ätranlaxar. Detta skulle dessutom lösa det nu aktuella problemet med döda, instängda laxar och öringar eftersom torrläggning då undviks. För något år sedan förvärrades situationen med torrläggning ytterligare när kraftbolaget murade igen ett läckande rör för bottentappning av dammen. Detta strider mot gällande EU-lagstiftning enligt MÖD 2012:56
Den positiva lösning som föreslås av Länsstyrelsen i bevarandeplanen är fullt realistisk för den tidigare forssträckan (Rävigeforsen) vid Ätrafors. Se bild här. Den skulle också följa modern N2000-lagstiftning som säger att Ätrans laxbestånd skall hållas i gynnsam bevarandestatus. Dessutom skulle laxfisket kraftigt förbättras för Falkenbergs kommun, fiskevattenägarna och sportfiskeklubbarna.
Hertingforsen fick nytt liv efter 70 års torrläggning. Rävigeforsen vid Ätrafors har varit torrlagd i 100 år sedan kraftverksbygget 1918.
Hertingforsen fick nytt liv genom att Falkenbergs kommun tappar 11 kbm per sekund i den torrlagda åfåran. Rävigeforsen skulle få nytt liv om EON/Uniper tappade en halv kbm per sekund…
Läs Länsstyrelsens bevarandeplan här.
Läs om gynnsam vattenreglering på sidan 7.
Läs om Kammarkollegiets syn på N2000.
Ätrafors vattendom kontra N2000
Läs mer i Hallands Nyheter här
Det är namnet på ett TV program från NRK Dokusommer.
Den norska introduktionen till programmet är:
Norsk dokumentar. Myndighetene önsker at oppdrettsnäringen skal femdobles innen 2050. Hvordan er det å forske på det mange håper skal erstatte oljeindustrien som Norges viktigste eksportnäring?
I programmet sägs bl.a. att kloakutsläppen från kasseodlingarna som sker direkt till havet motsvarar 17 miljoner människor. Det är alltså mer än om alla norrmän och svenskar tillsammans skulle släppa sitt toalettavfall helt orenat ut i havet!
Här hemma diskuterar vi att båtägarna inte skall kissa från båten. Vilket man naturligtvis inte skall. Läs mer här.
Dessutom släpper odlingarna ut kemikalier där räkfiskarna förr hade sina fångstområden.
Se hela den intressanta dokumentären här.
