2018-02-14 Resultatet av årets stora vinterfågelräkning är nu klar. Firma Ingemar Alenäs deltog liksom de senaste åren med sin vinterfågelmatning i Vessigebro.

Årets ”bubblare” för landet som helhet var gråsiskan som knep en tredje plats antalsmässigt. Denna lilla tätting fotograferade jag vid Ätrans strand den 14/2, när den provianterade frön. Nya rön från ringmärkning visar att denna lilla fågel om vintern kommer till oss från nordost. Vid jultid fångades en ringmärkt gråsiska på Skagens fågelstation i norra Danmark. Denna individ visade sig vara märkt i nordöstra Kina hösten 2016. Den hade alltså tagit sig genom hela Sibirien och europeiska Ryssland innan den nådde Skandinavien, efter att ha flugit västerut ca 700 mil!

Detta får mig osökt att tänka på de ca 3000 ålyngel som i höstas fanns i Hertingforsen efter att ha tagit sig de 700 milen österut från Sargasso till Falkenberg. Och när de växt färdigt om ca 15 år  skall simma de 700 milen motströms tillbaka till Sargasso för att leka!

Fåglarnas och fiskarnas bedrifter får människans styrkeprov, Vasaloppet på 9 mil,  att blekna något vid en jämförelse.

En annan fågel som kom på besök till Vessigebro från norrland den 10/2 var sidensvansen. Någon uppmärksam utropade glatt ”-Har du sett tofsviporna vad vackra de är!” Visst är de vackra och visst har de tofs när de sitter och mumsar på sommarens fallfrukt.

Läs mer om vinterfågelräkningen här

2018-02-01 ”I love eco” kan man läsa på ICA:s ekomjölk. På paketen står: ”Ekologisk bondgård – Mjölk du kan lita på”.

Läser man det mer finstilta heter det att ”Ett krav för att bli en ekologisk bondgård är att minst 60% av fodret som kossorna äter ska vara ekologiskt, det vill säga odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel”.

På Naturnytt känner vi oss inte bekväma med att ekomjölken skulle kunna vara producerad av mjölk från kor som äter foder som till 40% producerats med hjälp av kemiska bekämpningsmedel.

På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa att:
”Allt foder i ekologisk mjölkproduktion ska vara ekologiskt odlat”.

Paketen med ICA ekomjölk är dessutom märkt med kravmärket.
Kan man verkligen lita på ICA eko och Krav? Vi hoppas att det är ett skrivfel på paketet och att innehållet är renare än texten. 

Vi vill fortsätta handla ekologiska varor som är producerade helt utan bekämpningsmedel för naturens skull, för djurens skull och för vår hälsas skull.

2018-02-02 KRAV går nu vidare med att kontakta ICA för att reda ut begreppen. Se mail nedan.

Så här ser texten ut på ICA:s mjölkpaket:

Hej Ingemar!
Jag håller med om att ICA:s information inte stämmer med kraven på ekologisk och KRAV-certifierad mjölk. För att mjölken ska kunna KRAV-märkas får man enbart ge KRAV-certifierat foder till korna. 
Tack för att du gjorde oss uppmärksamma på detta! Vi ska ta frågan vidare med ICA.
Med vänlig hälsning
Anna Ellström
MARKNADS- och REGELUTVECKLARE VÄXTODLING

2018-01-23 Vår mat innehåller det godkända giftet glyfosat. Det visar nu undersökningar som utförts av SVT Nyheter och Testfakta. Inte helt oväntat då enbart svenska bönder använder ca 650 ton per år. Och gränsvärdet nyligen höjts 100 gånger för hur mycket glyfosat vi anses tåla.

Ända sedan chefen 1975 drack hormoslyr inför TV-tittarna har det varit olika åsikter om bekämpningsmedel i våra livsmedel och om det är farligt eller önskvärt beroende på vem man frågar.

Frågar man bonden Anders Munter avråder han av egen erfarenhet från användning av glyfosat. Ett jordbruk utan bekämpningsmedel och handelsgödsel går lika bra ekonomiskt eftersom man då slipper dessa kostnader. Läs mer om bonden Munter här.

Frågar man Livsmeldelsverket säger de till SVT att  – Det finns tyvärr ingen mat som är helt fri från gift. Vi kan inte informera konsumenter om alla ämnen i maten som skulle kunna innebära en risk, bara bekämpningsmedel finns det hundratals av. Även om man har hittat glyfosat i maten och det finns i importerade livsmedel så är det inget man behöver oroa sig för som konsument, säger Annelie Widenfalk till SVT. – Därför har vi ett system med gränsvärden eller råd till konsumenter som gör att vi kan minska hur mycket oönskade ämnen vi utsätts för och hantera de gifter som finns naturligt i vår vardag. Naturnytt oroar sig över Livsmedelverkets inställning.

Som konsument kollade Naturnytt upp vilka livsmedel det var där man funnit glyfosat i den nu aktuella undersökningen – även om det ”bara” var i importerade livsmedel. Vi fann då att det bl.a. var i Wasa knäckebröd (Delikatess Sesam). I vår enfald trodde vi att knäckebröd var en typiskt svensk produkt.

Som konsument var vi också nyfikna på halten glyfosat i livsmedlen. Kellogs All-Bran hade 0,130 mg/kg och Eldorado torkade kikärtor bjöd på hela 9,265 mg/kg av bekämpningsmedlet glyfosat. År 2011 hade dessa produkter varit förbjudna att saluföra som livsmedel. Men sedan fem år tillbaka anses vi nu tåla 100 gånger mer glyfosat.

Gränsvärden och hur dessa sätts är en föga ärevördig historia.  Gränsvärdet för glyfosat i livsmedel höjdes hundrafalt år 2012 från 0,1 mg/kg till 10 mg/kg. Det var glyfosattillverkaren Monsanto som hade ansökt om en höjning.

Tidigare har Naturnytt rapporterat att Carlsbergs öl hade högst halter av glyfosat av ett trettiotal testade sorter ……Läs mer här.

Läs mer om att glyfosat är godkänt av EU till 2022 här.
Tio EU-länder bl.a. Frankrike och Belgien röstade mot medan
Sverige röstade för fortsatt användning av Glyfosat.

WHO Världshälsoorganisationens undersökningar visar att Glyfosat är cancerframkallande och ändrar vår arvsmassa…
Läs mer här

Läs mer om glyfosat i våra Halländska åar och vårt dricksvatten här
och här.

2018-01-16 Bara vanligt vatten. Det dricker vi från Ätran. Och det är dessutom hem för miljontals vackra bäcksländor, nattsländor och dagsländor.

Vi har kunskap om att sländorna lever flera år i vattnet och att de flyger och dansar bara några få dagar.  Vi har kunskap om att dessa insekter inte överlever i surt vatten. Därför kalkar vi årligen för miljontals kronor i Ätrans vattensystem. För att ekosystemens näringsväv skall fungera.

Insekterna är basen i ekosystemet och föda för exempelvis forsärlan, strömstaren och laxen. Laxen i sin tur är föda för kungsfiskaren, havsörnen och uttern och så vidare.

Hur många har sett en röd strömslända (Seratella ignita)  eller en gulögd åslända (Baetis fusca) i Ätran? Troligen inte så många eftersom det finns ett fåtal observationer registrerade på Artportalen av dessa båda arter och inga observationer från Ätran de senaste tio åren. Jag fotograferade dessa i somras men måste reservera mig för artbestämningen.

Hur många vet att dessa sländor förutom surt vatten är känsliga för partiklar och sediment i vattnet? Brittiska undersökningar visar nu att tillåtna halter av sediment mm har gjort att över 80% av dagsländornas ägg har dött! Läs mer i the Guardian.  

Undersökningar har gjorts med just den röda strömsländan! Resultatet är att äggen har stor dödlighet redan vid sedimentvärden som ligger långt under gällande gränsvärden. Läs mer i Environmental Pollution. 

I Englands kalkrika vatten (chalk streams) minskar nu dagsländorna drastiskt. Orsakerna är enligt forskarna sedimentpartiklar och användningen av bekämpningsmedel. I Sverige har vi haft focus på försurningen i Ätrans biflöden. Ätrans huvudfåra är också kalkrik men tidvis brun av sediment och bekämpningsmedel från omgivande åkermark. Läs mer här. Sedimenttransporten i Ätran är vid kraftiga regn flera ton per dygn. Vi behöver även ha koll på sedimenttransport och bekämpningsmedel för att Ätran och dess kända och okända  invånare skall må bra.

2018-01-06 Radio Halland rapporterar att de puckellaxar som hittades i Ätran förra året nu befinner sig i USA för genetisk analys.

Experterna  diskuterar vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra att puckellaxen sprider sig på västkusten. Naturnytt har tidigare rapporterat om lämpliga åtgärder. Läs mer här. En viktig åtgärd kan vara att reducera puckellaxens yngel  i befintliga smoltfällor vid Nydala och Herting. 

Läs mer här.

Arbetet med atlantlaxen kräver dock resurser. Länsstyrelsen i Halland och Falkenbergs kommun är nu erbjudna att medverka i ett stort LIFE-projekt för Atlantlaxen 2018-2023. Detta kan ge mångmiljonbelopp till förvaltning och åtgärder. Men Halland och Falkenberg har varit tveksamma till att delta i projektet och ta emot EU-bidragen. Länsstyrelsen i Västra Götaland är drivande i projektet som kanske inte blir av om Halland och Ätran tackar nej.