2018-10-09 Norska Veterinärinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund samverkar i ett projekt för att med modern DNA-teknik så kallad miljö-DNA, undersöka laxparasiten Gyrodactylus salaris Malmberg, 1957, i västsveriges åar med atlantlax.

Haakon Hansen, seniorforskare, Ph.D. i zoologi/parasitologi och Ph.D.-student Johannes Rusch leder provtagningarna.

– Vi har nyligen visat att vi kan påvisa G. salaris och två av parasitens viktigaste värdar, laks och regnbåge, med hjälp av DNA som samlas i vattenfilterprover. Vi pumpar ca 5 liter vatten från ån genom ett filter där partiklar samlas, berättar Haakon. Sedan tar vi med filtret till vårt lab för vidare analys. Där kan vi med hjälp av modern DNA teknik påvisa G. salaris utan att man behöver samla in någon lax.

De svenska forskarna Erik Degerman SLU och Per-Erik Jacobsen SSF sätter stort värde på samarbetet med de norska forskarna som arbetat länge med hur laxen påverkas av parasiten. De berättar att de genom samarbetet både får demonstrerat metoden och att man får tagit prover från flera av de västsvenska åarna. Läs mer på Sportfiskarnas hemsida här.

I Norge har vi de senaste åren haft en framgångsrik bekämpning av laxparasiten i våra älvar, berättar Haakon. Totalt har 50 älvar varit infekterade, men nu återstår bara 7. Laxparasiten har orsakat stora kostnader i Norge och nu när man framgångsrikt bekämpar parasiten önskar man inte få en ny spridningsvektor från de svenska gränsälvarna till de närbelägna norska älvarna.

Alla parter tjänar på om man kan minska spridningen av laxparasiten i våra atlantlaxbestånd. Projektet är ett win-win projekt för alla parter och bidrar till ökad förståelse hur lax-parasit-miljö påverkar på olika sätt i Norge och Sverige.

Tack till Haakon Hansen och de svenska forskarna som lämnat information och berättar om detta intressanta forskningsprojekt.

Referenser:
Johannes C. Rusch, Haakon Hansen, David A. Strand, Turhan Markussen, Sigurd Hytterød and Trude Vrålstad. 2018. Catching the fish with the worm: a case study on eDNA detection of the monogenean parasite Gyrodactylus salaris and two of its hosts, Atlantic salmon (Salmo salar) and rainbow trout (Oncorhynchus mykiss). https://parasitesandvectors.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s13071-018-2916-3

2018-09-13 En kamp mot tiden. Tusentals musslor är fortfarande strandsatta i Ätraforsdammen. En livräddare säger: – I dag har vi på några förmiddagstimmar plockat ca 3000 musslor och  mycket återstår.

Musselexpert Per Ingvarsson från Laholm koordinerar Farmartjänst och övriga räddningsstyrkan på uppdrag av länsstyrelsen i Halland. Kraftbolaget Uniper finansierar Farmartjänst insats.

-I går betade vi av några vikar på södra sidan och i dag koncentrerar vi oss på den norra. Även här är rikligt med strandsatta musslor. Vi kommer att göra en uppskattning av hur många musslor som det rör sig om totalt men troligen är det flera tiotusentals individer. Tack vare regnet har musslorna överlevt några dagar.

– Det finns tre olika arter i dammen, större dammussla, allmän dammussla och äkta målarmussla upplyser Ingvarsson. Den äkta målarmusslan är sällsynt och har ett av sina starkaste bestånd i Ätran. Den är rödlistad och hotad i kategorin NT. Läs mer om de olika musselarterna här.

Uniper har påbörjat arbetena på den läckande dammen. Det är viktigt för säkerheten nedströms då det bildats sprickor i betongen.

Uniper menar att man följt vattendomen och genomfört sänkningen långsamt under två dagar. Tyvärr klarar inte musslorna gå 10-50 meter på land under två dagar. Om sänkningen skett under tio dagar hade fler musslor haft en chans att klara livhanken.

Nästa gång man utför arbeten kan man också höja säkerheten för musslornas överlevnad om man gör en lugnare tömning och bättre förbereder nödvändiga räddningsaktioner i samråd med tillsynsmyndigheten.

2018-09-12 Tusentals strandsatta musslor räddas just nu vid Ätraforsdammen i Ätrans vattensystem. En stor elog till alla livräddare som deltar i arbetet! – ”Detta var en av de mest udda arbetsuppgifter jag haft” säger en arbetare för Farmartjänst.

Frivilliga, Farmartjänst, Sportfiskarna, Falkenbergs kommun och länsstyrelsen, alla har med gemensamma krafter sett till att ett antal livräddare sänts ut till Ätraforsdammens sandiga och dyiga stränder för att rädda dessa sällsynta varelser. Kraftbolaget finansierar Farmartjänst insatser.

Dagens ros till denna samlade och snabba aktion när den verkligen behövdes! Nu räddas tiotusentals individer bestående av 4 olika arter av stormusslor. (Större dammussla, vanlig dammussla, äkta målarmussla och spetsig målarmussla). Ätrans vattensystem har riklig förekomst av stormusslor och flodpärlmusslan (EN) och Äkta målarmusslan (NT) är rödlistade. Flodpärlmusslan kan ha en livslängd på över två hundra år vilket inger respekt.

Upprinnelsen till situationen var Unipers (Sydkraft Hydropower AB)tömning av Ätraforsdammen för att kunna utföra tätningsarbeten i dammen. Tömningen skedde snabbt under lördagen och musslorna hann tyvärr inte undan torrläggningen. Naturnytt och vattenblänk lade snabbt ut nyheten och olika nyckelpersoner kontaktades. Läs mer här.

Uniper menar att man följt vattendomen och sänkt vattennivån långsamt under två dagar. Tyvärr är inte musslorna anpassade till att vandra 10-50 meter på land under så kort tid. Om sänkningen skett på 10 dagar hade musslorna haft en betydligt bättre chans att sätta sig i säkerhet.

Läxan är att vid framtida sänkningar utföra dessa så långsamt att musslorna har en chans att sätta sig i säkerhet ner till vattnet. Med bättre planering och kunskap kan man oftast vidta åtgärder så att fisk och musslor klarar livhanken. Vi är ju alla medvetna om att dessa varelser är beroende av ett liv i vatten! Snabb korttidsreglering är onaturlig och orsakar oftast stor skada på den biologiska mångfalden.

2018-09-08 Ätraforsdammen. Tusentals strandsatta stormusslor kämpar förgäves för att ta sig tillbaka till vattnet som försvann.

Plötsligt sjönk vattenståndet under dagen med över en höjdmeter och musslorna fick över 20 meter att promenera på land till vatten för att rädda sig undan torrläggningen.  Men musslor har bara en fot.

Jag träffade Sven-Göran, en närboende som uppmärksammat musslornas prekära situation. Han och hans vän hade hela dagen plockat hundratals musslor och räddat dem tillbaka till sitt rätta element – en sann naturvårdsinsats! Men Sven Göran har bara kunnat gå i en liten vik av den två kvadratkilometer stora dammen.

Många musslor skulle ha räddats om kraftbolaget sänkt vattennivån långsammare. Då kunde fler musslor ha krupit tillbaka till vattnet. Nu krävs antingen en snabb insats av många ”Sven-Göran” eller att bolaget höjer vattnet för att rädda döende musslor. Därefter kan man sänka långsammare och ge  musslorna en ärlig chans att vandra tillbaka. Tyvärr har magasinet varit välfyllt under hela sommarens torka vilket nu ger de stora nivåskillnaderna med torrlagda stränder.

I Sverige finns åtta arter av stormusslor. Ätraforsdammen och Ätran har ett av västkustens  och Sveriges(?) rikligaste bestånd av äkta målarmussla. Naturnytt har tidigare rapporterat om detta. Läs här. Nu dör tusentals individer av detta bestånd. Läs mer om den sårbara målarmusslan här.

Kunskap om naturen är en förutsättning för att inte orsaka skada. Stormusslor och fiskar behöver vatten. När vatten saknas dör strändernas stormusslor och döda åfårans laxar vid Ätrafors. Långsammare reglering och minimitappning kan rädda många liv!

Uniper (Sydkraft Hydropower AB) varnade 2018-09-05 på hemsidan för Ätrans vattenråd om den planerade sänkningen. Läs mer här.(Varningen är borttagen från hemsidan för Ätrans vattenråd.)

Om den anmälts till länsstyrelsen kunde de upplyst om att sänkningen bör ske långsamt om verksamhetsutövaren inte har denna kunskap. Planering med tanke på naturen kan minska skadorna avsevärt!

2018-08-26 Ny rapport från WWF visar att det är riskfyllt att strunta i floders värde. Läs rapporten här

– Förstörda fiskeområden är ett exempel på skador som uppstår när vi människor misslyckas med att ta hand om och värdesätta världens floder, säger Håkan Wirtén generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

– Floder är inte bara till för att transportera vatten. Vi måste få världens politiker och företag att förstå hur viktiga de är och det gäller även i Sverige. Våra storskaligt vattenkraftsutbyggda älvar.. måste sluta att betraktas som förlorade. Det handlar om att ta vara på och utveckla alla de värden som älvarna representerar genom att bevara och återskapa deras levande sötvattenekosystem, säger Mattias de Woul, sakkunnig sötvatten på WWF.

Slutligen betonar rapporten betydelsen av en god vattenförvaltning där myndigheter företag och finansiella institutioner måste samarbeta för att säkerställa en hållbar utveckling.

Energimyndigheten föreslår nu att flera av Ätrans kraftverk skall bli riksintresse klass 1 för energi och reglerkraft trots att de endast utgör promille av reglerkraften. Förslaget är ute på samråd till den sista september. Läs mer här.

Energimyndigheten anför att: Klass 1 är den högsta klassen för reglerkraftverk och representerar i huvudsak de vattenkraftverk som anses mycket viktiga för elsystemets funktion. Energimyndigheten gör vad man kallar en värdebeskrivning för Ätran: ”Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi och effekt i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög”. ”Ätran effektregleras från 6 MW upp till och med 56 MW utifrån elmarknadens behov. Svarstiden för upp och nedreglering är god, det tar cirka 40 minuter att gå upp till maximal produktion och lika kort tid att gå ner till minimal produktion”. 

Samtidigt pågår en remiss om MKN för KMV kraftigt modifierade vatten. Diarienr: 537-3521-16. Ätran föreslås som KMV där GEP dvs. god ekologisk potential skall gälla. God ekologisk status (GES) är ett tillstånd som råder i en opåverkad älv. GEP är ett tillstånd som råder efter det att vattenkraften tillgodosett sina intressen.

Energimyndighetens värdebeskrivning säger inget om vad som händer när man struntar i Ätrans övriga värdekärnor:

Ätraforsdammen har ingen nedre dämningsgräns och kan därför torrläggas med massdöd av värdefulla stormusslor! N2000 området vid Ätrafors har ingen min.tappning och torrläggs därför regelbundet med massdöd av lax och öring! Korttidsreglering i Ätrans huvudfåra kan  momentant ske upp och ned mellan 7-ca 90 kbm/s på laxens lekområden! Stränder eroderar och jordbruksmark översvämmas. Vattentäkten förorenas. Sedimentet förs nedströms och lagras i Falkenbergs hamn där muddringsarbeten kostar miljontals kronor! Årligen vandrar ca 4000 laxar upp i Ätran. Enligt doktor Cecilia Håkansson är värdet av 1000 laxar i Vindelälven beräknat till mellan 96-517 miljoner kronor per år. Ätrans genetiskt unika bestånd av atlantlax är ovärderligt!

Energimyndighetens klass 1 klassning av Ätrans bidrag med promille till reglerkraften syns i detta sammanhang obetydligt. Likaväl skall i så fall riksintresset för reglerkraft väga tyngre än Ätrans övriga nationella riksintressen och internationella naturvärden?

Falkenbergs kommun har en överenskommelse med EON (Uniper) att de skall släppa 11 kbm/s till Falkenberg med Hertingforsen där det för närvarande finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. Om Ätrans vatten blir av riksintresse för reglerkraft kommer bolaget då att återgå till vattendomen med en minreglering på 7 kbm/s med stora negativa effekter på laxens och ålens uppväxtområden från Falkenberg till Ätrafors inklusive Hertingforsen?

Staten skall ha en eloge för att man lagt  över 150 miljoner kronor i kalkningsåtgärder för att rädda Ätran. Staten och EU skall ha en eloge för att man lagt grunden på ca 40 miljoner kronor för att genomföra det mycket lyckade Hertingprojektet med fria vandringsvägar för fisken. Därför syns det sällsynt kontraproduktivt om man nu skall strunta i dessa värden för att tillföra promille till Svensk reglerkraft! Våra vatten är mer värdefulla än så!

Mer om Havs- och vattenmyndighetens satsning på laxen finns att läsa här.

2018-08-21 Ätranlaxen har under några år varit smittad av RVS. Det är en nematod, Anisakis simplex, som kan överföras till människa om man handhar laxen fel.

Sjuk fisk måste tillagas och värmas till över 60 grader varför gravning och kallrökning inte är tillräckligt. Man måste också vara noggrann med rengöring av knivar och skärbrädor. Det är alltså samma noggranna mathygien som exempelvis gäller när man tillreder rå kyckling.

Störst risk att smittas är om man inte är upplyst om riskerna och hanterar sjuk fisk fel. Därför borde ansvariga myndigheter och kommuner lämna en viss förebyggande information.

Läs mer på Livsmedelverkets hemsida här.

Alla som får en angripen lax uppmanas att rapportera på SVA:s hemsida här.

Läs mer vad som tidigare skrivits på denna hemsida här.