2020-04-01 Forskarna har upptäckt att laxen ändrar sin biologiska konstitution. Omvandlingen är i det närmast total och upptäcktes först i Norge. Läs mer här.
I dag den 1 april filmades en av dessa sensatioella laxar i webbkameran vid Hertingforsen i Ätran. Sportfiskarna är oroliga för att dessa transformerade laxar varken skall bita på flugor eller räkor.
Men de norska experterna försäkrar att dessa laxar simmar, hoppar och beter sig som helt ”riktiga” laxar. De är dessutom mycket tåligare än vanlig lax mot både kemisk och fysisk påverkan.
Ätrans laxfiske går nu en spännande säsong till mötes.
2020-04-01 I dag är det exakt 6 år sedan Kung Carl XVI Gustaf invigde Hertingforsen i Fallkenberg.
Tiden går och det har runnit mycket vatten under gång- och cykelbron vid Herting. Många nya laxar har fötts i Hertingforsen. Elfisken dokumenterar årligen ca 30 000 laxar och totalt har minst hundra tusen nya laxyngel kläckts i den återställda forsen.
Webbkameran visar att det efter restaureringen 2013 vandrar upp ca 2000 fler laxar i Ätran än före restaureringen. Många av dessa laxar vandrar upp i döda åfåran vid Ätrafors, stängs inne och dör kvävningadöden. Tusentals romkorn går till spillo när allt vatten stryps av kraftbolaget.
Ätran vid Herting och Ätrafors är s.k. Natura 2000 områden vilket innebär att områdena omfattas av modern miljölagstiftning. Falkenbergs kommun ålades därför att ta hand om den värdefulla laxen vid Hertingforsen. Hertingforsen blev ett gott exempel där kommunen visade att det med bästa möjliga teknik går att ta hand om vandringsfisken.
Sex år senare väntar vi fortfarande på att Rävigeforsen vid Ätrafors skall få en minimitappning på samma sätt som Hertingforsen. Så att laxarna inte plågas till döds i den vattentomma åfåran. Så att de kan leka och tusentals yngel produceras i den vackra Rävigeforsen. Kraftbolaget borde följa kommunens exempel och följa modern miljölagstiftning för vandringsfiskens bästa.
2020-03-29 I går registrerade kameran vid Hertingforsen årets första nystigna Ätranlax.
Hertingforsen 2020-03-28 Första registrerade Ätranlaxen Källa: www.fiskdata.se
Årets laxar vandrar upp i Ätran precis som de gjort i hundratals år. Årets fiskepremiär tar sin början på Onsdag den första april. Då är det precis sex år sedan Kung Carl XVI Gustaf invigde Hertingforsen med den nya webbkameran. Efter forsens öppnande har antalet lekvandrande laxfiskar årligen ökat från ca 2000 till ca 4000 till lekområdena uppströms Hertings båda kraftverk.
För bara någon dag sedan stängde kraftbolaget av vattnet i Ätrans huvudfåra vid Ätrafors efter att det har flödat fritt hela vintern och våren. Låt oss hoppas att inga nystigna laxar hunnit vandra upp och ”fångas” i ”döda åfåran”. Om man tog tillvara laxens möjligheter skulle de tillåtas leka i detta N2000-område såsom de gjort under hundratals år före kraftverksbygget. Det enda som saknas är att vattnet inte stängs helt utan att en minimitappning tillåts.
2020-03-25 Havsnejonögat är rödlistat och i akut behov av skydd. Länsstyrelsen bedömer att det finns mindre än hundra individer kvar av det svenska beståndet. Arten kan inte överleva utan tillgång till lekområden och utan tillgång till vatten.
Havsnejonögat tillhör ordningen rundmunnar som varken är fiskar eller däggdjur utan en alldeles egen djurgrupp. De har funnits på jorden i 500 miljoner år. Det skall jämföras med dinosaurierna som funnits ca 250 miljoner år och människan som invandrade för ca 0,2 miljoner år sedan.
Nu håller vi på att utrota denna unika art som bl.a. har egenskaper som kan användas inom modern medicin. Havs- och Vattenmyndigheten har avsatt en miljon kronor för att vidta åtgärder rapporterar P4 Halland och DN.
Länsstyrelsen i Halland koordinerar de nationella insatserna. Och vi vet redan var skon klämmer. Om nejonögat utestängs från biotoper med lekbottnar blir det ingen avkomma. Om lekbottnarna torrläggs dör nejonögat som andas med gälar. Svårare är det inte. Om det dessutom tillkommer andra hot (som få värdfiskar) är det än viktigare att de kvarvarande nejonögonen kan vandra fritt och har vatten på sina reproduktionsområden. Hertingprojektet är ett gott exempel på att detta går att lösa med tillgänglig teknik.
Före Hertingprojektet räknade Krister Lindkvist havsnejonögon i fisktrappan vid Herting. År 2010 räknade han 423 individer vid 21 tillfällen. Och nu bedöms det alltså att det endast finns en fjärdedel av detta antal kvar i hela Sverige! Fria vandringsvägar och vatten är åtgärder som brådskar. Information är bra men nejonögonen som måste räddas nu är inte läskunniga.
Nu har Hertingdammen öppnats och havsnejonögonen kan självmant vandra upp i Ätran till sina lekområden. Problemet är att de kan vandra upp i Ätrans huvudfåra vid N2000-området i Ätrafors. När det finns vatten. Men vattnet stängs ofta av under sommaren utan förvarning och de nejonögon som vandrat upp för att leka dör. Har de hunnit lägga ägg så torrläggs även dessa. En enda hona kan lägga 150000 till 300000 ägg som kläcks efter 10-12 dygn. Detta ödeläggs genom att kraftbolaget använder allt tillgängligt vatten för energiproduktion. Det räcker inte att informera om havsnejonögats och ålens akuta situation. Vi måste tillse att de får tillbaka sina miljöer och sitt vatten som de nyttjat för lek och uppväxt i 500 miljoner år. Liknande situationer råder i övriga hallandsåar.
En självklar åtgärd för att rädda nejonögat är att eventuella lekområden inte torrläggs. Men det är inte något man prioriterat under de ca 100 år som torrläggningen pågått i Ätran. Området har dessutom utsetts som N2000- område som internationellt skyddsvärt för reproduktion och uppväxt för hotade arter som ex ål, havsnejonöga och den genetiskt unika ätranlaxen. Ätran skall omprövas enligt modern vattenlagstiftning under 2020-talet.
Låt oss hoppas att det innebär att samtliga torrfåror vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar återfår sitt vatten i Ätrans naturliga åfåra så att en del av forsarnas ekosystem återställs. Det handlar om ca en mil forsar med en unik biologisk mångfald. Dessa forsande miljöer är ytterst sällsynta i dag. Och vi ser nu de sista hundra exemplaren av havsnejonögon som är beroende av denna forsande miljö för sin fortplantning.
Ätrans N2000 område vid Ätrafors med eller utan vatten för djurlivet. Den torrlagda forsen är en styggelse och stinker tidvis av döda fiskkroppar. Svensk miljölagstiftning och svensk energiproduktion lever dåligt upp till riktlinjerna i internationell miljölagstiftning N2000. Ålen, havsnejonögat och laxen är helt beroende av vatten med fria vandringsvägar.
2020-03-22 Regeringen tar beslut om att skydda floden från dammutbyggnad i tio år. Beslutet att låta floden strömma fritt anses som nödvändigt för att skydda den biologiska mångfalden.
Landet som prioriterar naturvården ligger i Sydostasien och heter Kambodja. Floden är Mekongfloden. Läs mer här.
WWF menar att det är ”den bästa möjliga nyheten för en hållbar framtid för de människor som lever utmed floden och för den fantastiska biologiska mångfalden som är beroende av den”.
– Kambodjas beslut är ett föredöme för andra länder att ta efter. Floder med fritt strömmande vatten ger så oerhört mycket och möjliggör överlevnad för såväl människor som djur, säger Stina Nyström, programsamordnare hav och vatten, WWF.
Dessutom är världens floder enormt viktiga för människors överlevnad, för många hotade arter och som skydd mot extremväder och klimatförändringar. Trots det bedöms flodernas värde olika i olika länder. Mer än 80 procent av världens sötvattenlevande ryggradsdjur har försvunnit mellan åren 1970 och 2012 enligt WWF Living Planet Report.
En jämförelse med floden Ätran kanske haltar något. Sverige är ett rikt land som har råd att satsa på naturvården. Ätran hyser ca 35 fiskarter varav många är helt beroende av fria vandringsvägar såsom den akut hotade Europeiska ålen. Halland hade före kraftverksepoken årliga laxfångster som kunde överstiga 100 ton. Ätradalens människor evakuerades under 1900-talet när dammarna byggdes och dalgången överdämdes med kraftverksmagasin.
Ätrans åfåra är skyddad av N2000, det europeiska art- och habitatdirektivet. Ändå stoppas all vandringsfisk vid Ätraforsdammen. (se bild ovan). Vattnet stängs av med jämna mellanrum i den naturliga åfåran nedanför dammen, och all fisk dör. Bolaget följer gällande vattenlag från 1918. Jämförelsen mellan Mekongfloden och Ätran haltar liksom hur olika länders regeringar prioriterar frågan om flodernas betydelse för vår livsmiljö.
Ätrans miljövärde är av svenska myndigheter klassat som ett av de sämsta vattendragen i Halland och i Sverige. På en skala från 0 till 1 kommer Ätran endast upp i ynka 0,3 – 0,4 poäng. Även Nissans värde är blygsamma 0,5 – 0,6 poäng. Läs mer här.
Död ål som var på vandring vid Ätraforsdammen sommaren 2019.
2020-03-30 Våren är grodornas tid. Nu leker de i naturliga och anlagda vattensamlingarna i det halländska landskapet.
2020-03-19 Vanlig groda (Rana temporaria) har det mysigt i våtmarken.
Dagens HN uppmärksammar grodorna med en artikel under rubriken ”Det hände då”. För 30 år sedan, 1990, fick grodorna ett eget övergångsställe, i Nyköpings kommun. De ordnade en passage utanför Sjösa, där bilförarna skulle vara extra uppmärksamma. Speciella varningsskyltar sattes upp sedan Vägverket uppmärksammat problemet med ihjälkörda grodor.
2020-03-19 Forsvägen i Vessigebro varningsskylt ”Salamandrar på vägen”. Hundratals salamandrar vandrar varje år över vägen mellan skogen och våtmarkerna vid Flädje.
2020-03-17 En eloge till Vessigebro vägsamfällighetsförening för att man värnar om vattensalamandrarna.
Saken är den att salamandrarna skall passera Forsvägen varje vår och höst. På våren vandrar de från ekskogen till Flädje våtmark för att leka och leva i dammarna. På hösten vandrar de tillbaka från våtmarken till skogen för att övervintra under murkna löv, stubbar och träd. En av många viktiga funktioner för ”död” ved.
Ett telefonsamtal, och skyltarna som talar om att salamadrarna är på väg kom blixtsnabbt upp vid Forsvägen. Vilken serviceanda! Salamandrarna vandrar nu när det är mörkt och regn. Dessa trafikanter är små och oskyddade och har inga reflexer. Så vad göra?
Vid mörker och regn kan vi välja att köra Solliden istället för Forsvägen när vi skall ut med våra bilar. De ”osynliga” trafikanterna tackar på förhand för omtanken. Den kan rädda många liv.
Vandrande salamander på Forsvägen. I natt 2020-03-16 omkom ca 30 av hans kamrater på Forsvägen. Vid mörker och regn välj gärna Solliden i stället för Forsvägen så länge vägsamfällighetens skyltar är uppsatta. Dagtid är salamandertrafiken begränsad.
2020-03-15 Ordet ekocid har glömts bort i det svenska språket och beskrevs som ett ”nyord” i maj 2019. I engelska språket har ordet ecocide funnits sedan 1970-talet. Vad betyder då ordet som tagit oss svenskar ca 50 år att återupptäcka?
Ekocid kan beskrivas som mänskliga aktiviteter (miljöbrott) som orsakar omfattande skada eller helt förstör ekosystem vilket leder till skada för välmående hos arter inklusive människan. Människorna har rättigheter enligt deklarationen om mänskliga rättigheter. Naturen saknar dessa rättigheter trots att vi är helt beroende av naturen och en del av denna. Svenska miljöbalken är underordnad ekonomiska faktorer på ett sådant sätt att ekosid blir lagligförklarat.
Den sjätte artutrotningen pågår enligt världens forskare och är det främsta exemplet på ekocid. Många länder har uppmärksammat detta och ger naturen egna rättigheter som skyddas enligt lagstiftningen på samma sätt som mänskliga rättigheter.
Goda exempel på detta är: • 2008 blev Ecuador första landet med en grundlag som ger ekosystem okränkbara rättigheter. • 2010 instiftade Bolivia en Moders Jords lag i sin lagstiftning. • 2010 blev Pittsburgh den första större stad i USA att anta en författning som innefattade naturens rättigheter. • 2014 beslöt Nya Zeelands parlament att omvandla en nationalpark till en juridisk person ”i sin egen rätt”. Åtal nu kan väckas å ekosystemens vägnar. • 2016 blev floden Atrato i Colombia status som en egen juridisk person med rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering. • 2017 fick tre större floder suveräna rättigheter: Whanganui i Nya Zeeland samt Ganges och bifloden Yamuna i Indien blev egna juridiska personer. Den indiska domstolen utvidgade sedan beslutet att även gälla andra ekosystem som ingår i flodsystemen, som glaciärer, sjöar och våtmarker. • 2018 gav Colombias högsta domstol landets regnskog (en del av Amazonas) status som en egen juridisk person. • 2019 erkändes floden Magdalena i Colombia som rättssubjekt genom ett domstolsbeslut – floden och dess bifloder är en enhet som har rätt till skydd, bevarande, underhåll och restaurering.
Svenska floder saknar det juridiska skydd som införts i bl.a. Indien, Nya Zeeland, Ecuador, Bolivia och Colombia där floderna fått suveräna rättigheter som juridiska personer.
Ätran omfattas av europeisk lagstiftning genom art- och habitatdiretivet kallat N2000. Men här torrläggs naturfåran och fiskens fria vandring hindras genom dammar och turbiner. Den akut hotade ålen och den unika laxen offras i ett omfattande ekocid.
2020-03-06 Danmark, Finland, Frankrike, Österrike och Grekland ställer sig bakom EU:s Vattendirektiv som säger att kvalitén på våra vatten och den ekologiska statusen inte får försämras. Sverige valde att inte ställa sig bakom lagen i sin nuvarande form vid ministermötet i Bryssel den 5 mars. Läs mer här
Sverige menade även att våra vatten var kraftigare påverkade av industriell verksamhet, vattenkraftsanläggningar, mm än vad man först trodde när direktivet infördes 2003 och att detta då skulle vara ett av de främsta skälen till att direktivet inte kunnat genomföras i vårt land.
Näringslivsföreträdare menar bland annat att kravet att vattnen inte får försämras behöver vara mindre strängt och att möjligheten att omfattas av undantag från kravet på att uppnå god ekologisk status, bör breddas till att omfatta fler samhällsviktiga verksamheter.
Före vattenkraftens påverkan var invandringen av glasål till våra svenska vatten enligt Sötvattenslaboratoriet rapportering ca 620 miljoner st/år. Detta rapporterades av Sö-lab år 2011. Trots ålförordning och vattendirektiv har tillgången på ål fortsatt att försämras och ålen är nu akut hotad.
Sverige menar att vattenkraftens elproduktion inte får påverkas av åtgärder för att lösa ålens fria vandringsvägar. SLU rapporterar att vattenkraftens åtgärder, i form av omflyttning av 1-2 miljoner engelska ålyngel till svenska vatten, nu har inneburit att dödligheten av ål är på en hållbar nivå i Sverige. Denna utrotning av en rödlistad art skulle inte godkännas och bedömas som hållbar om vi tillämpade EU:s vattendirektiv.
Döda fiskar som fastnat i Unipers kraftverk i Ätran.
2020-03-03 I dag firas världsnaturdagen över hela världen.
Läs mer på deras hemsida här. Där fins också en diger lista från hur man firar naturen och den biologiska mångfalden i olika delar av världen. Se en karta här.
Sverige saknar evenemang. Kanske tar vi vår underbara natur för given i Sverige? Vi behöver i så fall en påminnelse om att naturen ger hälsa och välstånd för vårt samhälle. Levande sjöar och vattendrag, ett levande hav och en rik biologisk mångfald tillhör de miljömål som vår riksdag bestämt att vi skall vårda.
Tofsvipor, sånglärkor och storspoven har redan anlänt till Norden. Blåsippan i backarna står. Vi väntar på vandringsfiskarna lax och ål samt alla vackra fjärilar. De förtjänar ett mottagande med fria vandringsvägar och en giftfri miljö. Sverige är ett rikt land som kan prioritera hälsa och natur.
2020-03-02 Namnet Tussilago kommer från latinets ”ört som häver hosta”. Det kan vara passande som motpol till dagens rapporter om influensavirus.
