2019-12-04 Förra veckan justerade Havs-och vattenmyndigheten liggande förslag till omprövning av vattenkraften.
Det nya förslaget innebär att det dröjer till 2027 innan Natura 2000 området vid Ätrafors kommer på tal för omprövning. Prövningen tar troligen några år i anspråk så pågående fiskdöd permanentas därmed ytterligare ett decennium.
Förhalningen av åtgärder har pågått sedan 1970 då dåvarande fiskerikonsulent Gösta Edman inför bildandet av Ätrans Vattenvårdsförbund skrev att om inga åtgärder vidtas för ålen kommer den att inom en snar framtid försvinna från Ätrans vattensystem. Åldöden är i dag omfattande vid Ätrafors och vid flertalet kraftverk i Ätrans vattensystem.
Torrläggning pågår vid N2000 området i Ätrafors där lax, havsöring, ål och andra fiskarter stängs inne och går en plågsam kvävningsdöd till mötes. Detta var inte meningen med N2000.
Länsstyrelsens bevarandeplan för laxen (2013) föreslår vatten i döda åfåran vid Ätrafors och hänvisar till en utredning från 1998 om okompenserade skador orsakade av vattenkraften vid Ätrafors. Denna utredning sändes till Kammarkollegiet.
Hertingforsen var tidigare en död åfåra där det nu tappas vatten. Laxen kan leka och ålen växa och elfisken visar att här nu varje år finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. N2000 området vid Ätrafors har betydligt större områden lämpliga för lax och ål. Varje tiotals år som åtgärder förhalas innebär en stor förlust för ålen, laxen och naturen vid Ätrans torrlagda forsar i Ätrafors. Natura 2000 området vid Ätrafors måste vara ett av världens sämst skötta naturskyddsområden.
2019-11-23 Laxens år 2019 krönes med att Landshövdingen i Halland inviger en välbesökt konferens som handlar om Hallands landskapsdjur Laxen. Moderator för konferensen är Natur & Människa, Lennart Henriksson.
Hoten mot Hallandslaxen är många. Länsstyrelsens laxepert Hans Schibli berättade om laxens historia och guldålder som inföll på 1800-talet före kraftverksepoken och före det omfattande kustfisket på blandbestånd. Detta var laxens och ålens storhetstid.
Hans ger en intervju med Hallands Nyheter där han kommer in på sju orsaker varför laxen minskat i numerär under 1900 och 2000-talet. Två av de största hoten är försurningen och vattenkraften. Försurningen har man lyckats åtgärda och numera är ca 75-80 procent av åarnas laxproduktion beroende av kalkningsverksamheten som kostat hundratals miljoner kronor. Läs mer här.
Docent Olle Calles från Karlstads Universitet är en av Sveriges främsta experter på fiskvandring. Olle berättar solskenshistorien om Hertingprojektet. Titeln på hans föredrag är ”Upp som en sol….” Tidigare stoppade Hertings kraftverk i stort sett all fiskvandring både upp och ned i Ätran. Det var endast de starksimmande arterna lax och havsöring som i viss mån kunde passera i en dåligt fungerande laxtrappa, som utestängde viktiga arter som ål, havsnejonöga och majfisk.
Genom fiskmärkningar visade Olle, att efter utrivning av Hertings kraftverksdamm med fritt flöde i den tidigare avstängda naturliga åfåran, kunde laxen och 14 andra fiskarter obehindrat vandra upp och ned i Ätran. Antalet fiskar ökade verkligen och alla numerären gick ”upp som en sol” tack vare återställandet av Hertingforsen och ett nytt fisksäkert galler framför kraftverkets turbiner.
…… Ned som en pannkaka I Sverige finns ca 2100 vattenkraftverk och över 10 000 dammar som är i stort behov av åtgärder. Över 90% av kraftverken har inga åtgärder för utvandrande fisk. I Nationella planen skall dessa objekt juridiskt prövas under en tidsperiod av 20 år. Staten har enligt energiöverenskommelsen gett kraftbolagen skattelättnader på över 70 miljarder! De åtta största bolagen har därför avsatt tio miljarder till en fond för att åtgärda dessa brister. Kammarkollegiet och Länsstyrelsen som skall pröva ärendena saknar däremot resurser. Ålen och laxen tål inte torrläggning och galler längre. Det räcker inte med få goda exempel för att rädda bestånden. Förhalas åtgärderna i ytterligare decennier så blir det platt fall. Ordspråket riskerar att fullbordas: ”Upp som en sol och ned som en pannkaka”.
2019-11-22 Göteborgs fiskauktion har lösenordsskyddat informationen om försäljning av den hotade pigghajen. Nu kan denna hänsynslösa hantering av högdräktiga, hotade hajar pågå ostört utan allmänhetens insyn. I dag såldes på danska fiskauktioner haj för ca 50 tusen svenska kronor.
Tidigare har allmänheten kunnat se försäljningen av hotade fiskarter på denna hemsida. Nu har hemsidan skyddats med lösenord. Uppgifterna döljs medan den akut hotade hajen utsätts för ett fortsatt hänsynslöst fiske och försäljning.
Naturnytt har sedan 2015 rapporterat om den omfattande svenska och danska försäljningen av hotad haj. Läs mer här. Försäljningen har inte upphört trots upprepade påstötningar till dåvarande Fiskeriverket och nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten. I juni år 2011 rapporterade vi om dessa missförhållanden i Tidningen Västerhavet. Läs mer här.
Rapporteringen har nu resulterat i en förändring. Nu stängs allmänhetens insyn i rapporteringssystemet. Det som inte syns det finns inte?
Så sent som 2019-01-07 rapporterades på denna hemsida under Naturnytt och Vattenblänk om den svenska försäljningen av akut hotad haj. Läs mer här. Nu har Göteborgs Fiskauktion satt stopp för denna insyn.
Fortfarande kan vi se landningar av akut hotad haj i vårt grannland Danmark. Kanske är detta även fångsten från svenska båtar? Endast i dag 2019-11-22 har enligt hemsidan fiskeauktion.dk auktionerats ut 2407 kilo haj i danska hamnar till ett värde av ca 50 tusen svenska kronor! Högdräktiga honor drar sig nu mot kusten för att föda levande ungar. Nu är fångsterna goda.
I Sverige och Skandinavien agerar vi starkt när det gäller hotade arter i främmande länder. Då är det ganska oetiskt att vi ”sopar rent” i våra egna vatten på hajar och andra skyddsvärda arter. Hajarna gråter tårar av blod över denna hänsynslösa rovdrift på havande hajar som ”klubbas” vid fiskauktionen i Göteborg.
Artfakta: Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Arten kan bli åtminstone 37 år. Källa: Havs- och Vattenmyndigheten.
2019-11-18. I dag gästade KIMO Falkenbergs kommun och värd för besöket var Miljö- och hälsa. Firma Inger o Ingemar Alenäs guidade vid Hertingforsen. På så sätt sprids kunskapen om detta restaureringsprojekt både nationellt och internationellt.
KIMO står för kommunernas internationella miljöorganisation som arbetar med frågor som ett rent hav fritt från föroreningar såsom mikroplaster mm. Läs mer här. Många föroreningar förs via floderna ut i haven. Här har kommunerna och miljönämnderna ett särskilt ansvar för att planera för en bra kvalité på ytvatten och dricksvatten.
Ett rent vatten i floder och hav innebär också att förutsättningarna förbättras för den biologiska mångfalden som är en av vår tids viktigaste frågor. FN har nyligen varnat för att om inte detta löses riskeras utrotning av en miljon arter inom 330 år. Då står vi inför världens sjätte massutrotning där dinosauriernas utrotning räknas som den femte massutrotningen. Läs mer här.
Vi känner alla deklarationen om de mänskliga rättigheterna men deklarationen om flodernas rättigheter är inte lika känd då den inte tillämpas i alla länder. Den innebär bl.a. att floderna skall ha rätt att flöda fritt, rätten till att vara fri från föroreningar och rätten till restaurering om man nu behöver återställa flodens rättigheter så som är fallet med Ätran.
Fysisk påverkan med dammar och kraftverk förekommer i Ätran på 130 platser, i Sverige på 2 100 (kraftverk)-10 000 (dammar) platser och i Europa på 430 000 registrerade platser. Hertingprojektet är en av få platser i Sverige där man hittat en hållbar lösning med bästa möjliga teknik för att lösa fysisk påverkan vid vattenkraftverk.
Falkenberg stod nu som värd för KIMO:s möte och då passade man denna kulna höstdag på att bese Hertingprojektet. Närmare 4000 laxar har nu vandrat upp i Ätran för att leka. De hade inte varit där och lekt om inte vandringsvägarna varit fria. Och deras rom och laxbarn hade inte kunnat överleva om inte vattenkvalitén varit den rätta. Laxen är dessutom en utmärkt indikator på hur den ekologiska statusen är både i floden och havet, från källa till hav.
2019-11-16 Varbergs Museum gästades av den eminente föreläsaren och Naturfotografen Thomas Andersson. Vi var vinnare som fick förmånen att njuta av Thomas underbara och unika naturbilder. Förlorare är alla arter vars livsmiljöer försvinner från moder jord.
Titeln på Thomas föredrag var ”Vinnare och förlorare i svensk natur”. Alla talar i dag om klimatförändringar som miljöhotet nr 1. Thomas Anderssons lista ser ut som följer:
Förlusten av livsmiljöer
Överexploatering ex jakt, fiske, skogsbruk
Invasiva arter
Kemikalier
Klimatförändringar.
Förlusten av livsmiljöer hotar i dag en miljon arter. Om vi inte vänder denna utveckling så är risken uppenbar att människan också blir en förlorare. Thomas förklarar detta som ingen annan på ett pedagogiskt sätt i ord och bild. Den sorgsna lunnefågeln, som har några av Atlantens sista loddor i näbben, är fångad med underbar skärpa. Fågeln svälter på klippan då dess föda är överexploaterad av den norska laxindustrin.
Thomas är fiskgjusens beskyddare nr 1. I över 50 år har han och hans vänner undersökt dessa magnifika fåglar som de senaste åren drabbats av en dramatisk nedgång i numerär. En starkt bidragande orsak är den ökande turismen som stör fåglarnas häckning.
Men det fins ljuspunkter. Havsörnen har återkommit till Halland. Pilgrimsfalken har räddats undan utrotning av några ideellt arbetande ornitologer. Om några få ideellt arbetande personer kan göra skillnad kan vi kanske tillsammans vända trenden? Så att vi människor blir vinnare istället för förlorare. Men då krävs att vi tillsammans tar tag i de verkliga miljöhoten.
Människan måste beta av listan med hoten mot miljön från toppen och börja med förlusten av livsviktiga miljöer. Vi har inte tid att börja från botten av listan på det sätt som görs i dag. Thomas föredrag förklarar pedagogiskt vad det handlar om. Vi är tacksamma för att han visar oss den förunderliga natur som vi nu skall välja att bevara eller försaka. Väljer vi att försaka den biologiska mångfalden försakar vi samtidigt vår egen framtid för oss och våra barn och barnbarn.
2019-11-11 Havs- och Vattenmyndigheten avtackade i dag de tre vattenråden för Mölndalsån, Himleån och Ätran för deras deltagande som ”piloter” i EU-projektet Water Co Governance.
Water Co-Governance, WaterCoG, är ett Interreg-projekt med syfte att stärka lokalt engagemang och förbättra samarbete mellan olika aktörer i vattenförvaltningen. Sverige är ett av fem länder som är med. Läs mer här.
Firma Inger och Ingemar Alenäs har bl.a. arbetat med guide- och föreläsningsverksamhet inom Ätrans och Högvadsåns avrinningsområden där Ätrans Vattenråd varit ”pilot”.
Vattenråden har haft flera lokala samverkansprojekt för att sprida kunskap om EU:s vattendirektiv och starta praktiska projekt i den lokala vattenförvaltningen. De olika pilotområdena berättade om sina erfarenheter. Havs- och Vattenmyndigheten berättade också om hur WCG projektet bedrivits i de fem deltagarländerna. Vi har mycket att lära av varandra från dessa positiva erfarenheter.
Länderna har nu ansökt om att förlänga projektperioden ytterligare två år för att fortsätta bygga på vunna erfarenheter och utvärdera projektet till gagn för kommande vattenförvaltning.
Falkenbergs kommun har även fått medel till en förvaltningsplan för Ätran och laxen där vunna erfarenheter inom Interreg projekten WCG och LNS (Living North Sea) nu kan vara en grundplåt till den nya förvaltningsplanen.
2019-11-05 Ätrans N2000 område torrläggs av kraftbolaget Uniper. Laxar stängs inne och dör en kvalfull död när allt vatten försvinner och används för energiproduktion.
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Här finns korkekslundar i Spanien, öde hedar i England, blommande alpängar i Österrike, täta bokskogar och forsande älvar i Sverige.
När N2000 områden utses har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Regeringen beslutar att föreslå till EU-kommissionen att dessa områden ska upptas i nätverket Natura 2000. Svensk skyddslagstiftning börjar gälla direkt när regeringen beslutat att föreslå ett område. Kommissionen granskar urvalet vetenskapligt och har fastställt att Ätran med Rävigeforsen ingår i N2000 med internationellt värdefull natur. Det är tryggt för Ätranlaxen att omfattas av denna starka skyddslagstiftning.
Det är detta område som nu används av kraftbolaget Uniper som säkerhetsventil för spillvatten när man inte kan ta allt vatten till kraftverket i Ätrafors för energiproduktion. Vid dessa tillfällen vandrar lax och andra fiskar upp i forsen som blir en dödsfälla när vattentillförseln stängs av och allt vatten leds till kraftverket för energiproduktion.
N2000 området Rävigeforsen (vitstreckad) torrläggs med jämna mellanrum, laxarna dör och merparten av rommen torrläggs. Laxarna kan leva och plågas i veckor men dör slutligen försvagade av sjukdom eller äts upp av predatorer. Även tjuvfiske förekommer på instängd lax. Figur modifierad efter ”Laxens resa” av Ätrans Vattenråd 2019. Ätrafors kraftverk med sprängd kanal har lagts till söder om Ätraforsdammen i figuren.2019-11-02 Uniper spillde vatten i Rävigeforsen sista veckan i oktober som är lekvandringstid för Ätranlaxen. Första dagarna i november stängdes allt vatten av. Instängda laxar hoppar förtvivlat i kvarvarande vattenhålor nedanför dammluckorna i N2000 området.
Kraftbolaget har sedan 1980-talet uppmärksammats på situationen. Sommaren 2017 byggde bolaget en ”fiskspärr” för att hindra laxarna att vandra upp i N2000 området. Det är ju inte etiskt att se de döende laxarna kämpa för sina liv. Se här. Försöket misslyckades och hade permanentat förödelsen av N2000 området. Läs mer här.
Länsstyrelsen har i sin bevarandeplan 2013 föreslagit en enkel lösning med minimitappning för att återställa området. Detta skulle marginellt minska bolagets vinst. Och delvis rädda den internationellt skyddsvärda Rävigeforsen. Dessutom har kraftbolagen nu fått 70 miljarder i skattelättnad av vilka 10 miljarder avsatts till miljöförbättringar i Vattenkraftens miljöfond.
Det vore klädsamt om Uniper redan nu gjorde försök med att släppa en minimitappning i N2000 området för att i fortsättningen rädda denna del av Ätrans laxar. Dammen byggdes 1918 och det är åtskilliga laxar som fått sätta livet till i denna ”döda” åfåra. Nu finns pengar och kunskap att göra Rävigeforsen laxproducerande efter ca 100 år av torrläggning. Området nås nu av fler laxar sedan Hertingforsen öppnats 2014 nedströms av Falkenbergs Energi.
2019-11-02 Rävigeforsens N2000 område. Torrlagda lekområden där vattnet flödade och leklaxarna plaskade en vecka tidigare. Kraftbolaget ”spillde” då vatten i Ätrans naturliga åfåra.
2019-11-04 Slutet av oktober och början av november är lektid för Vätterns rödingar. Folk går man ur huse för att bese detta naturskådespel. Länsstyrelse och kommuner anordnar öringens och rödingens dag för att ”fira” denna naturhändelse som pågått sedan urminnes tider.
Även vår firma har de senaste åren deltagit vid Vätterns stränder för att uppleva den exotiska rödingleken med dessa osannolikt vackra fiskar som visar upp sig i Vätterns klargröna vatten.
2019-10-28 Rödinglek i Huskvarna hamn. Hanen och honan pressar sig mot varandra och vibrerar med öppna munnar när honan släpper äggen över stenarna. Notera de ljusa äggen som ligger ovanför stjärtpartiet på honan.
Larmrapporter har förekommit om att Vätterns röding är på väg att försvinna. Därför inrättades 2005 omfattande fredningsområden för att hindra överfiske. Sammanfattningsvis så tycks de flesta mer storvuxna fiskarterna i Vättern ha gynnats av de nya fiskereglerna (Sandström m fl. 2014). Fångsterna per ansträngning i provfisket av öring, röding, sik och lake har i samtliga fall ökat med mer än 250 % jämfört med tidpunkten innan de nya fiskereglerna infördes. Rödingens storlek och ålder har ökat samtidigt som den totala dödligheten hos vuxen fisk minskat. Läs mer i Aqua Reports 2016:20
SVT rapporterar 2019-11-03 att Vätterns rödingar håller på att försvinna på grund av det varmare klimatet. Man rapporterar att temperaturen i Vättern ökat två grader på 30 år. ”-Nu hotas rödingen, som kan försvinna helt ur sjön” säger fiskerikonsulenten till SVT. Läs mer här.
2019-10-28 Rödingarna kommer utifrån Vätterns djup och sveper in mot de grunda lekbottnarna. Vätterns gröna vatten får en matchande färgkaskad i orange och vitt.
Det är mycket positivt att en adaptiv förvaltning med reservat ökat rödingbeståndet i Vättern med ca 250% sedan den infördes 2005. Trots den förmodade negativa klimatpåverkan under samma period. Klimatpåverkan skall inte negligeras men det tar troligen tid att göra snabba förändringar i klimatet, medan en anpassad förvaltning kan ge snabba resultat.
Den biologiska mångfalden är ett av våra antagna miljömål som nu påverkas negativt av klimat och främmande ämnen. Därför behövs att vi har en adaptiv förvaltning av naturen. Skogsbruk, jordbruk, vattenkraft och fiske utgör för närvarande de största negativa faktorerna på den biologiska mångfalden. Potentialen till en naturanpassad förvaltning är stor i dessa näringar.
För att få en ökad biologisk mångfald är det viktigt att vi agerar nu med att förvalta naturen på bästa sätt till kommande generationer. Det handlar också om vår egen välfärd, då vi är beroende av naturens ekosystemtjänster. Starkare bestånd av hotade arter gör också att de blir mer motståndskraftiga mot miljöpåverkan.
När vi upplever de vackra rödingarnas lekbestyr skänker vi en tacksamhetens tanke till alla de som arbetat för bevarandet och en god förvaltning av denna för oss exotiska fiskart.
2019-11-02 Växtgiftet Dinoseb hittades i höst i dricksvatten som försörjer Ullared, Fagered och Fridhemsberg. Nu är gåtan löst och det gäller bara att besluta vad som skall hända med den förorenade vattentäkten.
VIVAB satte ut tankar med vatten till de som inte tordes dricka av det förgiftade vattnet. Från början var vattenbolaget ovetande om varifrån giftet kommit. Nu träder en agronom fram och berättar historien till Sveriges Television. Läs mer här.
Enligt källan dumpades tomma och halvtomma dunkar med växtgiftet i en grushåla intill kommunens kommande vattentäkt. Mannen varnade kommunen i samband med att Ullareds vattentäkt anlades, men det föranledde ingen åtgärd.
Kommunens tjänstemän säger nu att det här är väldigt intressanta uppgifter och ”-vi kommer titta vidare på det här”. Mark och exploateringschefen säger vidare till SVT: ”– Om det inte kan antas ha bedrivits någon verksamhet som hanterat giftiga ämnen, så tas det normalt inga prover”.
Nu vet vi att växtgiftet Dinoseb använts vilket visas av tomma och halvtomma dunkar. Därför förväntar vi oss att prover kommer att tas i fortsättningen. Det borde gälla både dricksvatten och ytvatten eftersom fiskar och sländor är extremt känsliga för de gifter som används inom de areella näringarna. Läs mer här.
Ett annat växtgift som har stor användning i Falkenbergs kommun är Round Up (glyfosat). Detta gift är förbjudet i andra jordbruksländer som ex Frankrike men tillåtet i Sverige. Rubrikbilden är från Högvadsåns avrinningsområde där Round Up delvis sprutats direkt i bäcken som rinner ned till Falkenbergs kommuns vattentäkt. Det är inte förvånande att det är Round Up som toppar länsstyrelsens lista över giftiga ämnen i halländska vatten.
Dinoseb var en väckarklocka vid giftskandalen i Teckomatorp på 1970-talet. Länsstyrelsen har god kännedom om vilka växt- och insektsgifter som används i det Halländska jordbruket då man håller speciella sprutkurser för bönderna. Läs mer här. VIVAB har därför ett viktigt arbete med att ta prover på alla herbicider, fungicider och inskticider som vi vet används i nära anslutning till Ätran, Högvadsån och andra vattentäkter. Se länsstyrelsens lista över giftiga ämnen och läs mer i Meddelande 2012:8.
Länsstyrelsens lista över bekämpningsmedel i halländska vatten
2019-10-21 Det är nästan exakt ett år sedan Naturnytt rapporterade om alla bidrag till laxen. Läs här. Nu har HaV återigen fördelat 21 miljoner till landets länsstyrelser för att leva upp till miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”.
”- Det är positivt att HaV kan fördela medel till arbete i sötvatten och därmed kan öka takten för detta viktiga åtgärdsarbete. Vi har fördelat medel för ett brett spann av åtgärder runt om i landet”, säger Mia Olausson, chef för enheten för biologisk mångfald och områdesskydd. Läs mer här.
Länsstyrelsen i Halland fick denna gång medel till projekten ”Bevara Fylleåns värden” samt ”Skydd av källbäckar på Hallandsås nordsluttning”.
Falkenbergs kommun erhöll för ca 5 år sedan en miljon kronor för att ordna fria fiskvägar i Stockån. Bidrag brukar beviljas om man visar att de tidigare beviljade medlen används på ett bra sätt. Laxen väntar dock fortfarande på restaurering av Stockån. Läs mer här.
Naturnytt hoppas att Falkenbergs kommun snart är på banan igen och kan håva in guldregnet som för närvarande duggar tätt över våra vattendrag. Det behövs för att hålla vattendragen levande.
Destinationsbolaget har nu anlitat konsult för att ta fram en Fiskevårds- och förvaltningsplan för Ätran. Beviljat bidrag från HaV för denna insats kommer därmed till användning. Planen kan säkert visa kommande viktiga åtgärder för att hålla liv i Ätran och laxen.
