2023-08-10 Okome-Köinge-Svartrå hembygdförening har sitt museum inrymt i Okome gamla kvarn vackert belägen i Högvadsåns dalgång vid Stockån. Kvarnen har en kulturskatt av gamla föremål och området är ekomuseum.

Regnovädret Hans kunde ha slutat med en katastrof för denna kulturskatt. Den var bara en hårsmån från att ha gått förlorad i vattenmassorna. Vattnet steg och rann över dammkrönet och dammen var nära att brista. En rådig person kunde i sista stund öppna dammluckorna och rädda kvarnbyggnaderna med muséet från underminering och eventuell rasering.

Saken är den att Falkenbergs kommun 2015 fick en miljon kronor för att lösa problemet med den osäkra dammen och fiskvandringen. Läs mer här. Förra hösten (2022) hade kommunen efter sju års förundersökningar förbrukat 700 000 kronor av bidraget. Resterande bidrag lämnades tillbaka till länsstyrelsen med motiveringen att nu räckte inte pengarna till åtgärder.

Kommunen fortsätter att kalka Stockån för tusentals kronor årligen. Laxen stoppas fortfarande av kvarndammen där den slår sig blodig när den hoppar in i berg och betong. Årligen skulle Stockån ovanför Okome producera ca 6000 laxsmolt om den nu inte var utestängd. Det är 2/3 av den mängd smolt som beräknas produceras i Ätrans huvudfåra. Värdet av denna årliga produktion överstiger vida kostnaden för återställning av åns ursprungliga förlopp. Kommunen underlåter att ta hand om det naturkapital den är satt att förvalta.

Hembygdsföreningens ekomuseum vid Okome kvarn lever också farligt och riskeras att undermineras och svepas med vid nästa regnoväder som kommer efter ”Hans”. Kulturvärden kommer att gå förlorade vid nästa högflöde. VIVAB var också ute och återställde den raserade vägen till kommunens reningsverk. Denna kostnad lär återkomma nu när kommunen prioriterat bort restaurering av fria vandringsvägar vid Okome.

Kommunen bör kanske tänka om och slutföra det uppdrag som man fick bidrag till att rädda laxen och kulturarvet i Okome.

Läs mer vad SVT Nyheter rapporterar om kommunens nedprioritering av åtgärder vid dammen i Okome
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/lansstyrelsen-missnojd-med-kommunens-nedprioritering-av-lax-projekt

2023-08-09 I augusti 2013 sprängdes Hertingdammen. Hertingforsen har nu brusat i 10 år efter att ha varit ”död” i 70 år.

Falkenbergs stad har nu tre forsar Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen där laxen leker. Om man fortsätter Doktorspromenaden kan man gå Kungastigen från Laxstugan förbi Hertings kraftverk byggda 1903 och 1944, över GC-bron, vika av nedströms till Laxabron och tillbaka till Laxstugan. En lätt promenad på 1,2 km.

Hör man av sig till oss kan man även få en guidad tur och berättelsen om hur denna del av Ätran förvandlades från kraftverksdamm med torrfåra till en livgivande, brusande fors!

2023-07-24 I Falkenbergs stad finns tre forsar; Tullbroforsen, Garvareforsen och Hertingforsen. Den unika Ätranlaxen leker i alla dessa vackra forsar. Liksom havsnejonögat, flodnejonögat, och en och annan majfisk.

Naturen i Ätran hotas av vattenkraften. Torrlägning och vattenreglering minskar årligen laxproduktionen i Ätrans huvudfåra från 70 000 laxsmolt till 9 000 laxsmolt! (Källa länsstyrelsen i Halland). Laxynglen kläcks på våren och lever en eller två säsonger i ån innan de vandrar till sina uppväxtområden i havet. Dygnsregleringen vid Ätrafors kraftverk skördar årligen 61 000 laxsmolt!

Invasiv puckellax vandrar nu 2023 in i Ätran för att leka. Puckellaxen har en livscykel som är helt skild från Ätranlaxen. Den leker tidigare, redan i augusti eller september. När den kläcks på våren vandrar ynglen redan efter några veckor ut i havet för att växa till. (Källa SLU).

Normalt sett är Ätranlaxen bättre anpassad till Ätran än Puckellaxen. Puckellaxen har nu på grund av vattenkraften fått en konkurrensfördel. Ätranlaxens yngel dödas av torrläggning och korttidsreglering. Puckellaxens yngel utsätts endast några veckor för dessa faror och har därmed avsevärt större chans att överleva än yngel av Ätranlaxen. 

Puckellaxen kan också sprida sjukdomar till Ätranlaxen. Kraftbolagen har satt ut lax till Ätran från Laholms laxodling som var smittad med laxdjävulen (Gyrodactylus salaries). Ätranlaxens yngel har hög dödlighet vid infektion av laxdjävulen medan puckellaxen klarar sig bättre genom att ynglen snabbt vandrar till havs.

Falkenbergs bestånd av atlantlax är världsunikt. Läs Wilkinsons Days in Falkenberg. Läs Andreas Hertinges berättelse om ett magiskt laxfiske i Hertingforsen. Läs Johan Bengtssons förslag om ett ”laxcentrum” vid fiskodlingen och vid Herting 2. Förslaget har presenterats för kommunstyrelsen! Läs Olle Calles beskrivning av hur Hertingprojektet inte bara är unikt i Halland utan även internationellt!

Det är dags att riksdagspolitiker och kraftbolagen tar sitt miljöansvar och förbättrar livsvillkoren för Ätrans unika natur!

2023-07-24 Högvadsån brukar kallas Ätranlaxens barnkammare. Här får vattenflödet stängas av så att ån sinar. Laxens avkomma andas med gälar och utan vatten kvävs laxen.

Naturnytt besökte 2023-06-26 Sumpafallens Naturreservat i Högvadsån. Skyltar berättar att i detta Natura 2000 område har Ätranlaxen sin barnkammare.

Men ån var nästan torrlagd och vattentemeraturen en bra bit över 20 grader. Slemmiga grönalger växte och frodades i det låga och varma sommarvattnet.

Saken är den att uppströms vid Ödegärdets kraftverk i Älvsered var ån helt avstängd och inget vatten framsläpptes. Minikraftverket har en vattendom som tillåter att vattenflödet helt stryps till laxens stora olycka.

Ätrans vattendomar skulle ha miljöprövats 2024. Men Sveriges nuvarande regering har pausat miljöprövningen av vattendomar.

Tills vidare får vattenflödet i laxens barnkammare strypas helt. Sverige ignorerar tills vidare helt EU:s lagstiftning om Vattendirektivet och Habitatdirektivet (N2000).

Även korttidssregleringen vid kraftverket i Ätrafors dödar årligen 61 000 laxsmolt enligt Länsstyrelsen i Halland. För laxens skull får vi hoppas att Sverige ändrar inställning och följer den internationella lagstiftning som vi gemensamt faställt i EU.

2023-07-23 För exakt tio år sedan påbörjades arbetena med Hertingforsen. Forsen hade då varit torrlagd i 70 år och allt vatten togs genom kraftverkets turbiner.

Doktorspromenaden har förlängts med ”Kungapromenaden” som går från Laxastugan förbi Hertings båda kraftverk och vidare på den nya Gång-Cykelbron över Ätran. Promenaden fortsätter nedströms förbi hela den naturliga Hertingforsen där laxarna leker ostört och forsärla, kungsfiskare och en och annan utter finner sin föda. Kung Carl XVI Gustaf gick denna promenad när han invigde Hertingforsen 2014-04-01. Missa inte att vandra i Kungens fotspår och reflektera över Kungens förhoppning att fler skall följa detta goda exempel.

Besök därför denna unika plats när Ni vandrar utefter Ätran i Falkenberg! Laxfiskeren Andreas Hertinge beskriver vad den återställda forsen kan betyda för en laxfiskare i berättelsen ”Magiskt sommarfiske”. Detta upptäcktes redan på 1800-talet av Wilkinson som skrev boken ”Days in Falkenberg”. Har Ni tur kan Ni få se en hoppande lax eller varför inte en flugfiskare som likt Andreas och Wilkinson upplever sitt magiska sommarfiske i Ätran.

Läs mer om Hertingprojektet här eller kontakta Firma Ingemar Alenäs för en guidad tur vid forsen! Vi berättar gärna mer om vad som hänt i Ätran sedan kraftverksdammen revs för 10 år sedan!

2023-06-01 Flödet minskar i Ätran. Beror det på klimatet eller andra faktorer? Bilden visar förra årets lågflöde.

Länsstyrelsen i Halland skriver i sin bevarandeplan för Ätran: ”Efter utbyggnaden i Ätrafors 1918 har den totala produktionen av laxsmolt (icke könsmogen ung lax som migrerar till havet) i Ätrans huvudfåra minskat kraftigt från ca 70 000 laxsmolt/år innan utbyggnaden till uppskattningsvis 9000 laxsmolt/år efter utbyggnaden (Sjöstrand 1998). Efter 1998 har en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning på 11 m3/s införts jämfört med 7 m3/s som vattendomen medger, samt en minskad reglering vilket förbättrat situationen”.

Det reglerade flödet i Ätran vid Yngeredsfors har de senaste dagarna på dygnsbasis varierat mellan 14 till 15 m3/s. Den 2/6 kl 0700 är elpriset uppe i 137,81 öre per kWh och då körs enligt bolagets hemsida 33,1 kbm/s vid Ätrafors. Kl 2300 den 2/6 sjunker elpriset till 98,97 öre per kWh och då kör bolaget 10,6 kbm/s vilket är mindre än som överenskommits.

Bolaget bryter således mot den frivilliga överenskommelsen om ökad minimitappning i Ätran, inte på grund av lågt flöde i Ätran utan på grund av att man kan få en marginell ökning av sina vinster.

Situationen för laxen i Ätran är nu kritisk. SLU föreslår 2023 ett fiskeförbud på Ätranlax för att rädda laxen som inte längre har en säkrad bevarandestatus. Stoppat laxfiske skulle rädda något hundratal laxar från att bli uppfiskade i Ätran. Minskad korttidsreglering skulle ge överlevnad för tiotusentals Ätranlaxar.

Omprövningen av Ätran är pausad av regeringen. Myndigheterna har klassat Ätrans naturvärde som lägre än Nissans. Myndigheterna har dessutom klassat Ätrans N2000 område som KMV, kraftigt modifierat vatten. Det kan innebära att bolagen har begränsade skyldigheter att åtgärda den förödande korttidsregleringen av Ätran. Regleringen påverkar även ål, majfisk, havsnejonögon och övrig natur i Ätran.

Stora resurser läggs på rening av avlopp och kalkning för att ge Ätrans fiskarter en god livsmijö. Det är dags att även vattenkraften tar sin del av ansvaret för miljön. Frivilliga överenskommelser fungerar endast delvis. För att följa EU:s vattendirektiv och N2000 är Ätran i akut behov av nya miljöanpassade vattendomar. Ätranlaxens framtid behöver säkras.

2023-05-27 I dagarna omflyttas 170 000 ålyngel från Frankrike till Sverige. Projektet drivs av de största kraftbolagen i Sverige och kallas ”Krafttag ål”.

Före kraftverksepoken vandrade enligt forskarna årligen 188–360 miljoner ålyngel upp i de svenska inlandsvattnen. Ca 20% av dessa blev vuxen blankål som skulle vandra till Sargassohavet och leka. Kraftverkens dammar satte definitivt stopp för denna rikliga ålvandring. Ålen är nu en akut hotad art vilket helt orsakats av att de utestängts från sina uppväxtområden. Antalet naturligt invandrade ålyngel till norra Nordsjöområdet har minskat med 98 procent.

”Krafttag ål” omflyttar därför ålyngel som kompensation för de utestängda ålarna. Detta görs under ”buller och bång” från massmedia som nappar på detta PR-jippo. Årets ålflytt nu i maj är 0,17 miljoner ålyngel som fraktats från Frankrike.

Bolagen anordnar särskilda ”releasedagar” och bjuder in pressen och allmänheten att se ”det stora ålsäppet”. Informationen som ges om ålen är vilseledande. Några citat från GP 2023-05-25:

”- just de här ynglen har hämtats upp där det fortfarande finns ett överskott av ål – det finns helt enkelt inte plats för dem just där”.

”- Sedan finns predatorer som fortfarande påverkar, som till exempel säl och skarv. Det är ju från mänsklig påverkan de är fredade, säger Niclas Åberg”.

Vad som sällan omnämns är att bolagen som kompensation för sina ”ålsläpp” befriats från skyldigheten att ha fria vandringsvägar för både invandrande ålyngel och lekvandrande blankål.

Vad som sällan omnämns är likaså att alla ålyngel under några månader hålls i karantän vid Scandinavian Silver Eels anläggning i Helsingborg. Karantäntiden påverkar ålynglens könsutveckling och försämrar deras motståndskraft mot predation. För att finansiera anläggningen föds också en del av de vilda ålynglen upp till ”silver eel” som ger ca 140 ton slaktvikt som går till konsumtion.

Krafttag åls omflyttning av ålyngel är endast en avledande manöver för att inte behöva åtgärda ålvandringen vid alla kraftverksdammar och turbinintag. Hertingprojektet visar att det finns bästa möjliga teknik för att rädda alla vandringsfiskar förbi en kraftverksanläggning.

Enda sättet att rädda ålen är att öppna stängda vandringsvägar vid dammar och turbiner. Utan ålyngel i sjöar och vatten ingen ålproduktion. Utan vandring av ålföräldrar (blankålar) till Sargasso inga ålbarn.

2021-11-11 Ålvandringen vid ett svenskt vattenkraftverk. Bolagen är ofta befriade från att hålla fria vandringsvägar i s.k. Ålplaner, mot att de bekostar omflyttning av ålyngel.

2023-05-17 Den europeiska ålen är en naturresurs som vi gemensamt måste förvalta inom hela ålens utbredningsområde. Alla ålar leker i Sargassohavet varför ålen i England, Frankrike eller Italien kan ha en svensk mor eller far.

Sverige är de hundratusen sjöarnas land. Vi har fler sjöar än vårt grannland Finland som är de tusen sjöarnas land. På 1800-talet kunde ålarna vandra fritt och alla inlandsvatten producerade stora mängder ål. Svenska ålforskare bekräftar att den jungfruliga invandringen av ålyngel för att besätta våra svenska inlandsvatten med ål var i storleksordningen 188–360 miljoner ålyngel årligen.

Energiforsk anger i ”Krafttag ål” att den naturliga överlevnaden (utan mänsklig påverkan) från yngel till utvandrande blankål är ca 20%. Den jungfruliga ålproduktionen från Sveriges inlandsvatten var således enligt forskarna i storleksordningen 38–72 miljoner ålar eller vid en medelvikt av 1 kg 38 000 – 72 000 ton.

På 1900-talet byggdes över tiotusen dammar i Sveriges vattendrag. Källa SMHI. Den naturliga invandringen av ålyngel stoppades. Tusentals turbiner dödar utvandrande blankålar. Om 70% dör vid varje kraftverkspassage återstår mindre än tre ålar av hundra efter tre kraftverk. Därför är det tillåtet att fiska ål uppströms tredje kraftverket i Sverige. Ålen har ju ändå ha små chanser att överleva. Denna mänskliga påverkan hotar nu ålens överlevnad.

Sverige antog för 15 år sedan (2008) en ålförvaltningsplan för att råda bot på dessa missförhållanden. Enligt förvaltningsplanen är målet att minst 40% av mängden blankål som ursprungligen producerades skall räddas. Inga åtgärder föreslås däremot för att åtgärda vandringshindren för ålyngel. Kraftbolagen är befriade från att ordna vandringshindren för ålyngel mot att de omflyttar några hundratusen ålyngel från England eller Frankrike. Kraftbolagen skall dessutom frivilligt vidta åtgärder för blankålens utvandring. Därför har de stora kraftbolagen årligen transporterat ca 15 ton nedströms förbi kraftverken. Dessa åtgärder är obetydliga jämfört medbolagens stora påverkan.

Sveriges ålförvaltningsplan anger att om vi räddar 120 ton ål så har vi uppfyllt målet i planen. Planen har nämligen av någon anledning angett den ursprungliga, årliga produktionen från alla Sveriges inlandsvatten till 300 ton när vi vet att den var minst hundra gånger större . För några år sedan skrev därför SLU på sin hemsida ”att nu har Sverige uppnått målet i ålförvaltningsplanen”. De adderar då utvandringen av färdigväxta ålyngel vilken sker först 10 till 20 år efter omflyttning.

Danska ålforskaren Kim Aarestrup larmar 2022 till Uppdrag Granskning att Sveriges ålförvaltningsplan bygger på en kraftig felberäkning. I Danmark räknar Kim att deras historiska ålproduktion årligen låg på 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten. Enligt Kim Aaestrups uppskattning bör Sverige som är ett av världens sjörikaste länder ha omkring 30 gånger högre siffra än Danmark dvs 33 300 ton. Det är mer än 100 gånger större årlig produktion av ål än vad som uppges i Sveriges ålförvaltningsplan!

Ålen värderas lågt i svensk förvaltning. Straffvärdet av att tjuvfiska ål uppmärksammades nyligen när Sveriges statssekreterare fälldes i domstol för att upprepade gånger olagligt ha fiskat ål med 8 ålryssjor. Bötesbeloppet för förseelsen blev totalt 38 800 kronor. Skadan på ålbeståndet bedömdes inte. Vid motsvarande brott i Finland är bötesbeloppet 3510 euro per fångad ål.

Sverige har nu pausat miljöprövningen av vattenkraften. I Sverige fortsätter vi obekymrat att döda akut hotade ålar i kraftverkens galler och turbiner. Ålynglen utestängs från att vandra upp till sina forna uppväxtområden i tiotusentals sjöar. Svensk ålförvaltning är ett hot och ett hån mot Europas ålar.

2023-05-13 Puckellaxen är en invasiv art. Den kommer till oss från ryska utsättningar och använder norska älvar som ”språngbräda”. Nu är den här, kanske lyckas den etablera sig på svenska västkusten?

Länsstyrelsen och SVA uppmanar alla som fångar en puckellax att ta upp den, ta fjällprov och rapportera fångsten. Puckellaxen har den egenheten att den uppträder vartannat år. 2021 rapporterades ett drygt 40-tal i Ätran. Därför kan vi förvänta oss att ett visst antal dyker upp även i år.

Hallands Nyheter har ett intressant reportage om puckellaxen i dagens upplaga. Fiskare i Ätran uppmanas döda puckellaxar som fastnat på kroken | HN Puckellaxen kan tränga undan Ätrans laxstam om den blir för vanlig och dessutom kan den sprida sjukdom. Därför är det ett bra råd att alla puckellaxar skall dödas, rapporteras och fjällprover tas. Däremot är en nystigen puckellax en utmärkt matfisk men kvalitén försämras, liksom för alla laxar, snabbt när lektiden närmar sig. Utlekt lax är dålig som matfisk vilket alla vet som försökt tillaga en ”besa” eller vraklax.

Den invasiva puckellaxens intrång i de svenska västkustälvarna har kommit att bli ett ”slagträ” i debatten om miljöprövningen av den svenska vattenkraften. Naturvårdsverket delar nu ut 21 miljoner kronor under åren 2023–2026 för tre projekt och tre synteser som handlar om vattenkraftens miljöpåverkan. Läs mer här Vattenkraftens miljöpåverkan (naturvardsverket.se)

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida om projektet ”Riskvatten”:
”Det finns dock en risk för att återskapad konnektivitet orsakar ökad spridning av hälsofarliga ämnen, sjukdomar och invasiva arter i vattensystemen. Tillsammans med kunskap om skyddsvärda bestånd kan en översikt av riskvatten användas som underlag vid miljöprövningsärenden för att minska risk för negativa effekter på akvatiska ekosystem vid ökad konnektivitet”.

Detta betyder i klartext att om fiskens vandringsvägar stoppas av kraftverkens dammar, galler och turbiner så kommer det inte att finnas några fiskar, varken invasiva puckellaxar, ålar eller värdefulla inhemska Ätranlaxar! Och då kan det inte heller spridas smittsamma sjukdomar. Detta antyder att branchen nu ”griper efter sista halmstråt” för att övertyga om att verksamheten inte behöver miljöprövas.

Det är naturligtvis helt befängt att föreslå en åtgärd som slår ut hela bestånd av lax och ål för att de inte skall bli sjuka eller påverkas av förrymda, invasiva arter. Hertingprojektet visar att rivning av dammar och fisksäkra passager ökar inhemska arter och den biologiska mångfalden. Ekosystemen blir då mer motståndskraftiga mot olika former av främmande påverkan. Samtidigt som de socioekonomiska värdena kraftigt ökar i vattensystemet.