Alla inlägg av ingemar

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Tusentals strandsatta stormusslor

2018-09-08 Ätraforsdammen. Tusentals strandsatta stormusslor kämpar förgäves för att ta sig tillbaka till vattnet som försvann.
2018-09-08 Pegel vid Ätraforsdammen. Uniper sänker till nivån 42,20 m.ö.h.

Plötsligt sjönk vattenståndet under dagen med över en höjdmeter och musslorna fick över 20 meter att promenera på land till vatten för att rädda sig undan torrläggningen.  Men musslor har bara en fot.

Jag träffade Sven-Göran, en närboende som uppmärksammat musslornas prekära situation. Han och hans vän hade hela dagen plockat hundratals musslor och räddat dem tillbaka till sitt rätta element – en sann naturvårdsinsats! Men Sven Göran har bara kunnat gå i en liten vik av den två kvadratkilometer stora dammen.

Många musslor skulle ha räddats om kraftbolaget sänkt vattennivån långsammare. Då kunde fler musslor ha krupit tillbaka till vattnet. Nu krävs antingen en snabb insats av många “Sven-Göran” eller att bolaget höjer vattnet för att rädda döende musslor. Därefter kan man sänka långsammare och ge  musslorna en ärlig chans att vandra tillbaka. Tyvärr har magasinet varit välfyllt under hela sommarens torka vilket nu ger de stora nivåskillnaderna med torrlagda stränder.

2018-09-08 Ätraforsdammen torrlagd.
2018-09-08 Ätraforsdammen. Torrlagda musslor kämpar för att plöja sig fram till vatten.

I Sverige finns åtta arter av stormusslor. Ätraforsdammen och Ätran har ett av västkustens  och Sveriges(?) rikligaste bestånd av äkta målarmussla. Naturnytt har tidigare rapporterat om detta. Läs här. Nu dör tusentals individer av detta bestånd. Läs mer om den sårbara målarmusslan här.

Kunskap om naturen är en förutsättning för att inte orsaka skada. Stormusslor och fiskar behöver vatten. När vatten saknas dör strändernas stormusslor och döda åfårans laxar vid Ätrafors. Långsammare reglering och minimitappning kan rädda många liv!

Uniper (Sydkraft Hydropower AB) varnade 2018-09-05 på hemsidan för Ätrans vattenråd om den planerade sänkningen. Läs mer här.(Varningen är borttagen från hemsidan för Ätrans vattenråd.)

Om den anmälts till länsstyrelsen kunde de upplyst om att sänkningen bör ske långsamt om verksamhetsutövaren inte har denna kunskap. Planering med tanke på naturen kan minska skadorna avsevärt!

2018-09-08 Musslan med sin veka fot som inte är lämplig för snabba promenader.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Samråd om att strunta i Ätrans värde?

2018-08-26 Ny rapport från WWF visar att det är riskfyllt att strunta i floders värde. Läs rapporten här

– Förstörda fiskeområden är ett exempel på skador som uppstår när vi människor misslyckas med att ta hand om och värdesätta världens floder, säger Håkan Wirtén generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

– Floder är inte bara till för att transportera vatten. Vi måste få världens politiker och företag att förstå hur viktiga de är och det gäller även i Sverige. Våra storskaligt vattenkraftsutbyggda älvar.. måste sluta att betraktas som förlorade. Det handlar om att ta vara på och utveckla alla de värden som älvarna representerar genom att bevara och återskapa deras levande sötvattenekosystem, säger Mattias de Woul, sakkunnig sötvatten på WWF.

Slutligen betonar rapporten betydelsen av en god vattenförvaltning där myndigheter företag och finansiella institutioner måste samarbeta för att säkerställa en hållbar utveckling.

Energimyndigheten föreslår nu att flera av Ätrans kraftverk skall bli riksintresse klass 1 för energi och reglerkraft trots att de endast utgör promille av reglerkraften. Förslaget är ute på samråd till den sista september. Läs mer här.

Energimyndigheten anför att: Klass 1 är den högsta klassen för reglerkraftverk och representerar i huvudsak de vattenkraftverk som anses mycket viktiga för elsystemets funktion. Energimyndigheten gör vad man kallar en värdebeskrivning för Ätran: “Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi och effekt i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög”. “Ätran effektregleras från 6 MW upp till och med 56 MW utifrån elmarknadens behov. Svarstiden för upp och nedreglering är god, det tar cirka 40 minuter att gå upp till maximal produktion och lika kort tid att gå ner till minimal produktion”. 

Samtidigt pågår en remiss om MKN för KMV kraftigt modifierade vatten. Diarienr: 537-3521-16. Ätran föreslås som KMV där GEP dvs. god ekologisk potential skall gälla. God ekologisk status (GES) är ett tillstånd som råder i en opåverkad älv. GEP är ett tillstånd som råder efter det att vattenkraften tillgodosett sina intressen.

Energimyndighetens värdebeskrivning säger inget om vad som händer när man struntar i Ätrans övriga värdekärnor:

Ätraforsdammen har ingen nedre dämningsgräns och kan därför torrläggas med massdöd av värdefulla stormusslor! N2000 området vid Ätrafors har ingen min.tappning och torrläggs därför regelbundet med massdöd av lax och öring! Korttidsreglering i Ätrans huvudfåra kan  momentant ske upp och ned mellan 7-ca 90 kbm/s på laxens lekområden! Stränder eroderar och jordbruksmark översvämmas. Vattentäkten förorenas. Sedimentet förs nedströms och lagras i Falkenbergs hamn där muddringsarbeten kostar miljontals kronor! Årligen vandrar ca 4000 laxar upp i Ätran. Enligt doktor Cecilia Håkansson är värdet av 1000 laxar i Vindelälven beräknat till mellan 96-517 miljoner kronor per år. Ätrans genetiskt unika bestånd av atlantlax är ovärderligt!

Energimyndighetens klass 1 klassning av Ätrans bidrag med promille till reglerkraften syns i detta sammanhang obetydligt. Likaväl skall i så fall riksintresset för reglerkraft väga tyngre än Ätrans övriga nationella riksintressen och internationella naturvärden?

Falkenbergs kommun har en överenskommelse med EON (Uniper) att de skall släppa 11 kbm/s till Falkenberg med Hertingforsen där det för närvarande finns ca 30 000 laxyngel och ca 3000 ålyngel. Om Ätrans vatten blir av riksintresse för reglerkraft kommer bolaget då att återgå till vattendomen med en minreglering på 7 kbm/s med stora negativa effekter på laxens och ålens uppväxtområden från Falkenberg till Ätrafors inklusive Hertingforsen?

Staten skall ha en eloge för att man lagt  över 150 miljoner kronor i kalkningsåtgärder för att rädda Ätran. Staten och EU skall ha en eloge för att man lagt grunden på ca 40 miljoner kronor för att genomföra det mycket lyckade Hertingprojektet med fria vandringsvägar för fisken. Därför syns det sällsynt kontraproduktivt om man nu skall strunta i dessa värden för att tillföra promille till Svensk reglerkraft! Våra vatten är mer värdefulla än så!

Mer om Havs- och vattenmyndighetens satsning på laxen finns att läsa här.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Ätranlax smittad med RVS

2018-08-21 Ätranlaxen har under några år varit smittad av RVS. Det är en nematod, Anisakis simplex, som kan överföras till människa om man handhar laxen fel.

Sjuk fisk måste tillagas och värmas till över 60 grader varför gravning och kallrökning inte är tillräckligt. Man måste också vara noggrann med rengöring av knivar och skärbrädor. Det är alltså samma noggranna mathygien som exempelvis gäller när man tillreder rå kyckling.

2018-08-21 Börling fångad i Ätran med typiskt angrepp av RVS red, vent syndrom. Blödande analöppning orsakat av angrepp av små, millimeterstora nematoder (en genomskinlig spiralmask).

Störst risk att smittas är om man inte är upplyst om riskerna och hanterar sjuk fisk fel. Därför borde ansvariga myndigheter och kommuner lämna en viss förebyggande information.

Läs mer på Livsmedelverkets hemsida här.

Alla som får en angripen lax uppmanas att rapportera på SVA:s hemsida här.

Läs mer vad som tidigare skrivits på denna hemsida här.

 

2. Vattenblänk

2000 laxar i Ätran

2018-08-16 I dag bryts 2000 “vallen” för antalet uppvandrande laxar i Ätran, hittills i år. Trots torkan levererar Ätran lax. Om höstregnen sätter in kanske laxuppgången blir över 3000 vi får se….

Dessa uppgifter är hämtade från fiskräknaren som sitter vid gång- och cykelbron i övre delen av den restaurerade Hertingforsen.
Se länk till räknaren här 

Hertingprojektet innebar att sedan kraftverksdammen sprängdes 2013 kan laxen vandra upp i forsen, som är den gamla åfåran, och på detta sätt passera kraftverken. Falkenberg har fått en ny fors i Ätran och laxen och fiskarna har fått en ny vandringsled. Resultatet har inte låtit vänta på sig, alla vandringsfiskar har fått en ökad uppgång i Ätran.

1. Naturnytt

Regnbågslaxar i Ätran

2018-08-17 Hittills i år har 32 odlade regnbågslaxar vandrat upp i Ätran. Risken för spridning av sjukdom är nu överhängande.

 Regnbågslaxen (Oncorhynchus mykiss) hör inte hemma i Ätran. Regnbågen är egentligen ingen lax men är känd för att sprida många av laxens sjukdomar och får därför inte utan tillstånd sättas ut i våra vatten. Förrymda odlade regnbågar är tyvärr vanliga i Ätran och  i fiskvägen trängs den med Ätrans laxar. Klicka på videon för att se den deformerade regnbågen som kommer i kontakt med Ätrans naturlax.

Källa: www.fiskdata.se

Fiskens fenor är “amputerade” till små stumpar av skavet från odlingskassen. Stjärtfenan är deformerad med de yttre kanterna helt bortslitna. Fisken är “tungbukad” och fet, uppfödd på pellets av fiskmjöl. Det har gått åt mer än tio kilo annan fisk för att skapa denna groteska fisk. Fodret är också känt för att innehålla gifter.

PD Pancreas disease, är en av våra allvarligaste fisksjukdomar som kan spridas från regnbåge till lax. Läs mer här.
BKD Bacterial kidney disease är en annan allvarlig sjukdom som drabbar regnbågsodlingar med risk för spridning till lax av förrymda regnbågar. Läs mer här.
VHS, Virusbetingad hemorragisk septikemi är en annan allvarlig sjukdom som kan spridas av regnbåge. Läs mer här
Regnbågen som odlas är en “sjuk” fisk. Listan över sjukdomar den sprider kan göras lång och nya tillkommer. Läs mer här

Regnbåge är en främmande art för vår fauna. Den sprider också den främmande laxparasiten Gyrodactylus Salaris som drabbat Ätran med en försämrad överlevnad på ca 80 % av laxynglen. Läs mer här.

För att bli kvitt sjukdomar och parasiter tillsätts ofta gifter i fodret (endosulfaner) när man odlar regnbåge och lax i stor skala. Detta ökar avkastningen på odlingen. Läs mer här

Enligt svensk lagstiftning: “Regnbågen räknas som en för Sverige främmande art och därmed får arten inte sättas ut utan särskilt tillstånd och då endast till vattenområden från vilka den inte kan vandra.”  Läs mer här 

Ansvariga tillsynsmyndigheter måste  stoppa spridningen av smittspridande regnbågslax till Ätran och andra västkuståar. Naturlaxen riskerar annars att smittas av allvarliga sjukdomar som kan spoliera flera års fiskevårdsarbete.

Riskerna för spridning av sjukdom är särskilt stora under de torrperioder som vi nu upplever med en sammanträngning av fiskens habitat. Ätrans laxbestånd är dessutom skyddat av internationell lagstiftning enligt art- och habitatdirektivet. 

PS 2018-08-28 har det passerat 40 regnbågslaxar i räknaren vilket kan jämföras med 43 havsöringar. Detta tyder på ett större olagligt utsläpp av regnbåge som vandrar upp i Ätran DS

PS 2018-09-18 har det passerat 50 regnbågslaxar och 100 öringar genom kameran. Ca. 3000 laxar har passerat. Detta är en hög andel av potentiellt smittbärande, förrymd regnbåge! DS

1. Naturnytt

Laxen behöver vatten

2018-08-12 Laxens lekområden torrläggs. Ätran med biflöden som Högvadsån och Fageredsån saknar nu livgivande vatten.

De senaste åren har Fageredsån producerat mycket lax. Nu ligger bottnarna torrlagda och ingen vet hur många yngel som överlevt.

Elfisken i augusti 2016 visade förekomst av 114 årsyngel av lax och förekomst av 80 tvåsomriga laxyngel vilket ger summa 194 laxyngel per 100 kvadratmeter.

Samma sträcka fotograferades nu i augusti 2018. Se den flata stenen i bildens nederkant och klicka på bilderna för att få dem större och jämför. Sommarens torka gör att vattnet blir varmt, syrefattigt och stillastående. Om kraftverksdammar nolltappar tar de sista droppen som betyder liv eller död för fisken. Fageredsån har de senaste åren varit den ågren som haft de största tätheterna av flersomriga laxungar och klarat angreppen från laxparasiten bäst.

2018-08-07 Elfiskelokal i Fageredsån vid Fridhemsberg
2018-08-07 Högvadsån vid bron mot Sutarebo 

Ödgärdets kraftverk uppströms i Älvsered har enligt vattendom tillstånd till nolltappning.

2. Vattenblänk

Roundup i rättegång

2018-08-12 Superior Court of California i San Francisco tog i fredags den 10 augusti 2018 det historiska beslutet att den multinationella stortillverkaren av växtskyddsmedel, Monsanto, skall betala  mer än 2,6 miljarder i skadestånd till Dewayne Johnson som är döende i lymfkörtelcancer.

Johnson säger vid rättegången att han använt skyddsutrustning då han tänkte: “Kan det döda ogräs kan det döda mig”. Monsanto förnekar att Round Up orsakar cancer.
Läs mer på CBS News här.

Staten California har listat Glyphosate som en kemikalie som är erkänt cancerframkallande. De grundar sitt beslut på fransk forskning vid International Agency for Research on Cancer, som är en del av den kända WHO (World Health Organization).

Inom EU är Glyfosat godkänt till 2022. Tio av EU:s 28 medlemsländer var emot förslaget till förlängt tillstånd. Sverige tillhör de länder som säger ja medan Frankrike och Belgien röstade mot fortsatt användning av Glyfosat.

Svenskt lantbruk är ledande i “giftligan” för Glyfosat (RoundUp).
Den svenska användningen av glyfosat har ökat kraftigt under de senaste 30 åren, från 450 ton till cirka 650 ton, trots att 300 000 hektar jordbruksmark har lagts ner och det ekologiska lantbruket har ökat med drygt 350 000 hektar. Svenskt jordbruk använder  alltså betydligt mer glyfosat i dag än för 30 år sedan. SCB:s statistik visar i Meddelande MI 31 SM 1601: ”Antal hektardoser inom jordbruket fortsätter att öka 2015. Jämfört med genomsnittet för de fem närmast föregående åren är det en ökning med drygt 31 % procent”.

Bilderna som illustrerar artikeln visar bekämpning med glyfosat och är tagna i höstas intill Ätrans Natura 2000 område strax uppströms Falkenbergs kommuns dricksvattenintag. Detta är en av 2000-talets största Svenska giftskandaler.

Enligt domstolens utslag i San Fransisco kan Glyfosat döda människor. De bekräftade Johnsons “bondförnuft” “- Kan det döda ogräs kan det döda mig”.

Läs mer på min hemsida här

2. Vattenblänk

Kraften och klimatet

2018-08-01 Fallens dag inträffade före 1906 varje dag året runt i Göta älv. Numera inträffar fallens dag varje dag kl 15 mellan den 15 juni och 15 augusti när Vattenfall under 8 minuter öppnar dammluckorna för turisterna.

Avstängningen av vattenmassornas fria flöde illustrerar tydligt vad som hände när älven tämjdes till förmån för vattenkraften. Första skottet till Olidans kraftstation och Trollhättefallens tämjande föll den 7 juni 1906.

Vattenfalls årliga evenemang Fallens Dag besöks av tusentals turister som längtar efter att se hur fallen såg ut i fornstora dar. Kraftbolaget släpper spektakulära 300 000 liter vatten per sekund i den sedan 112 år torrlagda åråran i Göta Älv.

Vattenfall passar samtidigt på att informera om vattenkraftens förträfflighet som energikälla. Från monitorer i Insiktens utställningshall kan man läsa att:
– Vattenkraften är oberoende av väder
– Vattenkraften ger nästan inga utsläpp av växthusgaser

Vattnets kretslopp med avdunstning, nederbörd och flöden är en viktig del av vad vi normalt kallar för väder. Utan nederbörd inom avrinningsområdet skulle förutsättningarna för vattenkraften saknas.

Kraftverksdammar dämmer över organiskt material (träd, växter, torvmossar mm) när de anläggs. Organiskt material samlas kontinuerligt i dammarna (sediment, jord, löv, grenar mm). Vid högflöden kan Ätran transportera 20 ton sediment per dygn. Vid aerob och anaerob nedbrytning av organiskt material frigörs koldioxid och metan som är de mest kända växthusgaserna. Aktuella forskarrapporter visar att en av Brasiliens största kraftverksdammar ger tre gånger mer utsläpp av växthusgaser än om motsvarande energi producerats i kolkraftverk! Läs mer i SR Vetenskapsradions reportage här.

Skåpanäs kraftverk byggdes 1957. Kilometerlånga forsar som syresatte Ätrans vatten tystnade. Vattnet i dammen dämde över skogs- och myrmarker med ansenliga mängder torv och organiskt material. Metangaser bildades i den “jäsande” sjön. Mossmarken lyfte till ytan och bildade ett antal större flytande öar. Bolaget nödgades avgränsa sjön med länsar gjorda av stockar och stolpar för att förhindra flytöarna att täppa igen intaget till kraftverket. Dessa naturkrafter var ett intressant utflyktsmål för folket i bygden där redaktören själv deltog som sjuåring. “Den mängd metan som kommer upp till ytan i reservoaren är inte all den gas som kommer att släppas ut i atmosfären. När bottenvattnet sugs in i turbiner kommer också en stor del av metanet att frigöras,” säger Joshua West professor i geovetenskap på USC-universitetet i Los Angeles.
Metan är 21 gånger mer växthusdrivande jämfört med koldioxid.

Några mätningar av växthusgaser från svenska kraftverksdammar eller reglerade sjöar (ex Fegen regleras 1,8 meter) har inte gjorts som kan bekräfta Vattenfalls information att “vattenkraften är oberoende av väder och ger nästan inga utsläpp av växthusgaser”.

Det är bekant att vattenkraften påverkas av extrema låg- eller högvattenflöden. Att vattenkraften genererar stora mängder växthusgaser är inte lika känt.

Vattenfalls information att vattenkraften ger nästan inga utsläpp av koldioxid.

Vattenfalls monter om fisken och vattenkraften. Klicka på bilden för att se vad laxen säger angående vattenkraften på de vita monter-skyltarna.

1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Kloka kräftor

2018-07-30 Kräftorna mår dåligt i torkan. I den lilla bäcken lever signalkräftan. I en håla har ett 20 tal kräftor samlats i en pöl.

Syret tryter i det stillastående varma vattnet. Då tar kräftorna till sitt sista trick för överlevnad. De går upp på torra land och andas luftens syre! Men de måste ständigt hålla sig fuktiga och ta ett svalkande dopp för att strategin skall fungera.

Men de blir utsatta för andra djur som gillar att få sig ett skrovmål på läckerheterna. Mink, kråkfåglar och andra predatorer tackar inte nej till ett dukat bord.

2018-07-29 Signalkräftan “står på tå” för att komma upp i luftrummet och andas luftens syre när syret tar slut i vattnet. Kloka djur som tar till denna “cirkuskonst” för att överleva torkan.
1. Naturnytt, 2. Vattenblänk

Stopp för ålen i Ätran

2018-07-18 kl 00:00 Vid midnatt råder det full aktivitet vid Ätrafors. Hundratals ålyngel som simmat den långa vägen från Sargassohavet försöker förgäves forcera kraftverksdammen.
2018-07-18 Kl. 00:00 Ålvandring vid Ätrafors kraftverk. Här blev det stopp för hundratals (tusentals?) ålar som skulle berika ekosystemen i uppströms belägna sjöar och vattendrag!

Ålynglen utför en otrolig prestation. Efter att ha simmat ca 700 mil från Sargassohavet klättrar de uppför betongväggen till de läckande träluckorna. Men där hittar de ingen väg till ålens forna uppväxtområden i alla sjöarna uppströms. När morgonen gryr blir dessa “maskar” ett gott mål mat för fåglar och andra predatorer som ser de utmattade ålynglens utsatta situation.

Ålen är i dag akut hotad och omfattas av EU:s åldirektiv. Det är förbjudet att fiska ål i Ätran vid Ätrafors. Det finns en ålyngelledare uppsatt vid kraftverksdammen för att ta hand om ålynglen. Men den sitter vid andra sidan dammen dit ynglen inte simmar! Fiskerikonsulent Gösta Edman skrev redan på 1970-talet: “Om inget görs för ålen i Ätran kommer den att vara utrotad inom en snar framtid”. Nu återstår endast en procent av ålbeståndet. Framtiden är nära!
Läs om den misslyckade ålyngelledaren här.