2019-04-22 Vattentemperaturen ökar och Laxsmolten vandrar ut från Högvadsån. De två senaste dagarna har ca 50 smolt dagligen vandrat ut förbi Nydala och märkts av Berit och Sven-Erik.
2019-04-22 Mager laxsmolt som vandrar ut från Ätran mot Färöarna. Dessa parasitangripna fiskar med kraftiga hudskador är dåligt rustade för den långa färden till sina uppväxtområden.2019-04-22 Ryggfena och bröstfenor är ofta hårt angripna av laxdjävulen Gyrodactylus Salaris. Parasiten minskar sommar och vinter men blommar upp under vår och höst när vattentemperaturen passerar maskens trivseltemperatur (8-10 grader).
Gårdagens laxsmolt var tyvärr ganska hårt ansatta av laxparasiten. Vi håller tummarna för att smolten klarar omställningen från sötvatten till saltvatten och sin farofyllda resa. På 1980-talet, före det att Gyrodactylus inplanterades i Ätran, visade Edmans märkningar en återfångst av Ätranlaxen på 10-15%. Därefter har återfångsterna från Nydala minskat drastiskt .
2019-04-14 Smoltens dag hölls vid Nydala kvarn i går eftersom det är laxens år 2019. Förvaltningen av Ätranlaxen uppmärksammas.
2019-04-13 Laxsmolt med infekterad ryggfena. Parasiten är endast millimeterstor och är svår att fotografera på levande fisk men man kan ana de ljusare parasiterna som fäster med hakar och äter av laxens skyddande slemskikt.
Elektronmikroskopiskt foto av laxparasiten, som är en hakmask som fäster på laxyngel och äter av slemskiktet. (se grop). I Högvadsån har analyserats laxyngel med över 1700 maskar per fisk.
Laxyngel och smolt infekteras i sötvatten, parasiten kan inte leva i Atlantens salta vatten. Infekterade fiskar får nedsatt kondition och blir försvagade. Årsyngel infekteras och överlevnaden till laxens andra år reduceras med 80-90%. Detta rapporterades 1997 från Högvadsån av Malmberg, Carlstrand och Alenäs. Läs mer här. Påverkan var stor i Högvadsåns huvudfåra men mindre i Fageredsån då parasiten missgynnas av surt och humöst vatten.
Ätranlaxens överlevnad i havet har minskat från 10-15% till 1-2% från Edmans märkningar på 1980-talet till Nydalas märkningar på 2000-talet. Skillnaden är kanske större än så då Nydala inte märker de mest utmärglade smolten. Detta urval behövde man inte göra på Edmans tid då smolten var i bättre kondition trots betydligt tätare bestånd.
Laxparasiten planterades in med sjuk smolt från Lagans fiskodling då kraftverket skulle kompensera för reglering med att sätta ut 1200 smolt per år. En björntjänst. Parasitinfektionen upptäcktes 1991 av kommunekologen då orsaken till laxynglens försämrade överlevnad i Högvadsån undersöktes.
Det ligger nära till hands att anta att även havsöverlevnaden påverkas av parasiten. Förstört slemskikt gör att fiskens osmotiska omställning från sött till salt vatten försvåras. Predationen i havet ökar och den försvagade smolten får det tufft med sin långa vandring till Färöarna. Är dessutom födotillgången mindre är det inte konstigt att färre smolt återvänder än tidigare. Smolten i ingressen till denna artikel är fotograferad i går vid årets smoltutvandring. Den är slank och i dålig kondition för att ta sig den långa vägen till sina uppväxtområden norr om Färöarna.
Men laxen är otroligt anpassningsbar. Om vi dessutom öppnar de forna forsarna vid Ätrafors, Yngerdsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen för smoltproduktion så finns det gott hopp för vår unika Ätranlax. Länsstyrelsen föreslår att denna prövning görs snarast eller 2024 och inte 2039 som Energimyndigheten föreslår.
2019-04-13 I dag firades Laxsmoltens dag vid Nydala kvarn i Köinge. Berit och Sven-Erik märkte smolt och Länsstyrelsen berättade om vad som är aktuellt under Laxens år 2019.
Evenemanget var välbesökt och ett 30-40 tal personer kom till Nydala för att titta på de vandrande Ätranlaxarna som nu lämnar Högvadsån och beger sig till sina uppväxområden i Atlanten vid Färöarna.
2019-04-13 Laxsmolt som i dag märktes vid Nydala, så att vi kan följa dess fortsatta öde på väg till Färöarna och se om och när denna individ återkommer till Nydala. Rekordet har en lax som Berit märkte som smolt och därefter återkom två gånger, som börling och som stor lax, till Nydala för att leka.
Hans Schibli från Länsstyrelsen berättade med kunskap och inlevelse om Laxens historia i Halland. Redan under slutet av 1940-talet började fiskerikonsulent Gösta Edman med elfisken i Hökabäcken ett stenkast från Nydala. Och 1954 startade registreringarna vid Nydala!
Kalkningen startades för ca 40 år sedan (1978) och detta var en milstolpe i laxens historia. Hertingprojektet genomfördes för 5 år sedan och det var ytterligare en milstolpe i laxhistorien.
Erika Axelsson, länsfiskekonsulent, tog vid och nämnde att vi i Ätran har Sveriges största vildlaxbestånd! Hon fortsatte att berätta om aktuella händelser som kommer att påverka laxen. Man befarar att puckellaxen kan återkomma i år. Omprövningen av vattenkraften i Ätran är föreslagen till 2032 men Länsstyrelsen kommer att föreslå en tidigareläggning för Ätran till 2024.
Vi får hoppas att omprövningen innebär att man tar hänsyn till att laxen får vatten i det torrlagda åfåran vid Ätrafors, då kan Ätrans reproduktion kanske bibehållas trots alla hot. Den vilda Ätranlaxen har en stark överlevnadsförmåga om vi ger den bra förutsättningar och förvaltar detta världsarv på bästa sätt.
Det var många barn och ungdomar vid Nydala och kollade in smolten, det är för deras skull vi måste bevara Sveriges nu starkaste vildlaxbestånd. Tack Nydala kvarn och Länsstyrelsen för en fin visning av Ätranlaxen!
2019-04-13 Berit märker laxsmolt och bokför på datorn. De yngre åskådarna tittar intresserat och blir förhoppningsvis laxens beskyddare i framtiden. Laxen i Högvadsån är unik i Sverige och behöver all hjälp den kan få!
2019-04-10 I går arrangerade Klippans kommun, Sportfiskarna, Länsstyrelsen i Skåne samt Fiskeklubbarna i Klippan, Ängelholm och Helsingborg ett Seminarium om laxen i Rönne å.
Hans Bertil Sinclair – Kommunalråd (M) i Klippans kommun och Anders Karlsson regionchef Syd för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund hälsar välkomna till dagens seminarium
Ett 40-tal deltagare fick ta del av det innehållsrika programmet med en föreläsningsserie och en efterföljande paneldiskussion. Seminariet avslutades med ett fältbesök för att se praktisk fiskevård i Rönne å. Läs mer här.
Medverkande föredragshållare: Tord Andersson (Klippan kommun), Lukas Österling och Ivan Olsson (Länsstyrelsen i Skåne), Anders Karlsson, Christina Lindhagen, Mattias Falk (Sportfiskarna), Anders Eklöv (Eklövs fiske & Fiskevård), Ingemar Alenäs (Firma Ingemar Alenäs). Eventet ingår också i IYS International Year of the Salmon) Läs mer här.
Miljöstrateg Tord Andersson gav bakgrunden till restaureringen av Rönne å och informerade var man befinner sig i processen. Sportfiskarna gav en viktig information om det regelverk och den lagstiftning som finns på vägen till god ekologisk status i Rönne å. Anders Eklöv berättade om undersökningar som visar på alla fiskarter och de stora naturvärden som finns i Rönne å. Lukas Österling från Länsstyrelsen berättade om hur de stöttar detta unika projekt. Länsstyrelsen har redan påbörjat ett antal restaureringsåtgärder uppströms de tre kraftverk där kommunerna genom inlösen kommer att skapa fria vandringsvägar för havsvandrande lax, havsöring och ål.
Firma Ingemar Alenäs berättade om det lyckade Hertingprojektet i Ätran där kommunen fått ett mycket positivt gensvar på insatta åtgärder. Ekoturism, ekosystemtjänster, laxfiske, vatten- och naturvård samt fiskvandring är exempel på områden där vi fem år efter projektets genomförande ser tydliga resultat. Nettonuvärdet av Hertingprojektet har av Länsstyrelsen i Halland beräknats till 65,3 miljoner kronor.
2019-04-09 Lukas Österling berättar om Länsstyrelsens arbete uppströms Klippan för att restaurera hela avrinningsområdet (här vid natursköna Skärån vid Skäralid).
Länsstyrelsens arbete i Skåne, där man nu restaurerar uppströms områden för att ta emot den vandringsfisk som kommer att få fria vandringsvägar i Rönne å, är föredömligt! Ätran är ett gott exempel för Rönne å för att öppna fria vandringsvägar. Rönne å blir ett gott exempel för Ätran som också behöver arbeta med uppströms lekområden vid bl.a. Ätrafors för att ta emot de ca 2000 extra laxar som nu vandrar upp vid Herting!
2019-04-09 Skärån med omlöp som tillåter havsvandrande fisk att vandra vidare.
2019-04-03 Odling av 1 300 ton lax föreslås nu på Svenska Västkusten. Skall Maritima Odlingståget tillåtas köra över miljö- och naturvårdens intressen och föröda allt framgångsrikt restaureringsarbete som gjorts i våra älvar?
2019 är Laxens år. Förvaltningsplaner utarbetas för våra viktiga älvar med Atlantlax. 10 miljarder satsas på omprövning av vattenkraften för att ge laxen fria vandringsvägar. Miljarder har med framgång satsats på miljö- och kalkningsåtgärder för laxen. Sveriges västkust har hittills varit fri från kasseodlingar av lax.
Svenska västkusten är mindre lämplig för kasseodling av lax bl.a. på grund av mindre vattendjup och risk för övergödning. Skall vi ändå begå samma misstag som norrmännen och föröda de vilda laxbestånden genom kasseodling?
Uppgifter från sökanden Maritima Odlingståget KB (MOKB) : Ansökan om laxodling utanför Bua. “Nu kommer vår ansökan om laxodling eftersom behovet inom laxindustrin i Halland är fullkomligt enormt och detta innebär också en ny näring för Halland som Länsstyrelsen liksom Varbergs kommun kommer att bli stolta över när de får se resultaten av odlingarna”. “Ansökan avser tre odlingståg i område 4, 5 och 6. Varje Odlingståg producerar ca 432 ton lax. Odlingskassen har följande mått: L 16 m B 9 m och djup 10 m. Kassen har ca 20 kg lax per m³ strax innan slakt med en slaktvikt om ca 2 kg innebärande 10 laxar per m³”. Laxsmolt från odlad laganlax skall användas”.
Maritima Odlingståget skönmålar kasseodling av lax och försöker köra över miljöintressena utan en adekvat miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen i Halland har sänt ut förslaget på remiss. (Dnr. 621-8981-18). Detta är ett principiellt mycket viktigt beslut då det skulle bli västkustens första kasseodling av lax. Organisationer som värnar miljön i älvarna, Naturskyddsföreningen, WWF, Älvräddarna, Vattenråden etc. har undanhållits remissen medan ex. Sveriges Fiskares- och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisationer står på sändlistan. Enda kommunen som fått yttra sig är Varbergs kommun där odlingen är belägen trots att övergödning av havet är ett gemensamt problem och spridning av främmande laxfiskar skulle vara förödande för alla västkustens laxbestånd vars havsöverlevnad för närvarande minskar.
Enligt odlingsbranschen i Norge dog 53 miljoner laxar i norska odlingskassar under 2017. Det motsvarar 100 miljoner kilo mat som gick till spillo. För att producera de 100 miljoner kilona förbrukades till foder ungefär 250 miljoner kilo annan fisk bl.a. makrill som då fiskats, trålats, pelleterats och transporterats till ingen nytta. Anledningen till denna stora dödlighet är bl.a. att för många laxar trängs ihop och stressas i kassarna. 10 fullvuxna laxar per kubikmeter som föreslås vid Bua är långt mer än laxens naturliga beteende och följden blir stress och allvarliga sjukdoms- och parasitangrepp (laxlus mm). Dessa brukar bekämpas med spolning av nervgift (cypermetrin) och vid resistens med inblandning av gift i fiskens foder. Fiskens fekalier (bajs) och oförbrukat foder går orenat rakt ut till havet och bidrar till övergödning.
Fiskodlingarna i Omnefjärden, Mjältösundet och Nätrafjärden längs Höga kusten ska avvecklas inom tre år. Det har Mark- och miljööverdomstolen beslutat. Domstolen ifrågasätter den teknik man använder med öppna kassar utan någon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier. Vattenråden för västkuståarna har åtgärdsprogram för övergödningen av havet. Stora resurser läggs på våtmarker och åtgärder inom industri och areella näringar. Ägare av enskilda avlopp kan behöva satsa upp till 100 000 kronor i ny reningsteknik för att rena några kilogram fosfor. Havsbaserad kasseodling av lax släpper orenat ut tonvis av näringsämnen.
Allvarligaste miljöpåverkan med havsbaserad kasseodling av Laganlax är dock spridning av sjukdomar till vilda lax- och öringbestånd samt den oundvikliga genetiska förorening som det skulle innebära för våra skyddsvärda atlantlaxbestånd i bl.a. Örekilsälven, Rolfsån och Ätran.
2019-04-02 Vårvandringen av ål i Ätran är nu omfattande. Fiskeförbud av ål råder i Halland men vattenkraften har exklusiv “Licence to kill”. Denna rättighet skall enligt myndigheternas förslag omprövas först år 2038 i Ätran.
En trovärdig, anonym tillsynsman vid ett kraftverk någonstans i södra Sverige låter meddela: “Jag är just nu på plats vid kraftverket XX. Här ligger i dag ett dussin döda ålar, den största på ca 2 kg. Vårvandringen av ål har varit ovanligt riklig i år”.
Det visar sig att förhållandena i Ätran är likvärda när det gäller ålen. Den hydrologiska regimen under höst-vår är tydligen gynnsam för att “trigga” ålarnas vandring.
Vi gör tre besök vid Ätrafors 30 mars till 1 april. Sammanlagt ser vi ca 15 döda ålar vid gallren. Kraftbolaget (EON, BÅKAB eller annan?) installerade för ett tiotal år sedan flyktöppningar i gallren. Till dessa kopplades burar där ålarna samlades upp och släpptes nedströms för fri vandring till havet. Nu under vårvandringen 2019 är dessa flyktöppningar stängda för ålen som därför fastnar och dör en plågsam död på gallren! Nuvarande kraftbolag (Uniper, Sydkraft Hydropower eller annat?) hyr firma ENO för att städa bort alla döda fiskar och ålar vid sina vattenkraftverk.
Statens Lantbruksuniversitet skriver att den Svenska ålfiskeplanen “gått i stå”. Läs mer här. Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet borde ålägga kraftbolagen och deras inhyrda “städpatrull” från ENO att dokumentera tid och antal för alla döda fiskar och ålar som fångas på kraftverksgallren. Dessa data vore mycket värdefulla för att ompröva kraftverken och för att få en förbättrad förvaltning av vår hotade ål. Myndigheternas förslag att permanenta dagens missförhållanden i Ätran i ytterligare 20 år är groteskt. Då blir vi med största sannolikhet den sista generationen som ser en ål i Ätran.
2019-04-01 Laxfiskepremiär i Ätran. Två fina ambassadörer för laxfisket fanns på plats denna soliga dag.
Laxfiskepremiären 2019-04-01 Ambassadör för fisket i Ätran.
Peter Scheffler intog laxfiskestugan där han visade sina alster i form av klassiska laxflugor och akvareller på “levande” fiskar av släktet Salmo. Peter kom direkt från den stora sportfiskemässan i Jönköping.
“- Mera engelsk än engelsmännen själva” är ett fint omdöme om Peter, och var passar hans konst bättre än i den klassiska laxälven Ätran. Man kan känna vingslagen från 1880-talet när Wilkinson och hans följe fångade över 2000 laxar på fluga i Ätran.
Vi sneglade upp mot “Dicksons pool” i Hertingforsen men den var inte uthyrd för dagen. Det skulle vara en ljuvlig syn att se Peter svinga sitt spö av splitcane i poolen.
2019-04-01 Året 2019 är Laxens eget år och det är inte utan att det firas ett antal jubileum kring Hallands landskapsdjur just i år.
1-års Jubileum Det fiskades lax med fluga i Hertingforsen under hela förra året. Efter att ha legat torrlagd i 70 år fick Falkenbergarna tillbaka denna vackra fors mitt i stan. Kommunen sålde första året som fisket öppnades fiskekort för 83 tusen kronor. Nu väntar vi med spänning hur årets fiske blir.
5-årsjubileum Det är i dag på dagen fem år sedan Kung Carl XVI Gustav under pompa och ståt invigde Hertingforsen med en önskan att fler vattenkraftbolag skulle följa Hertings exempel. Länsstyrelsen i Halland gav vid årsskiftet ut en rapport som visar att nettovärdet av Hertingprojektet är 64 miljoner kronor. Då har man dragit av alla kostnader för ex. energiförluster samt byggkostnader för 45 miljoner, och värderingen gäller endast Falkenbergs laxfiske.
40-årsjubileum Det är i år på året 10 år sedan Falkenbergs kommun uppmärksammade att det var 30 år sedan kalkningsverksamheten startade i Högvadsån och i Sverige. Möllers räknade endast en handfull laxar vid Nydala och Ätranlaxen stod på utrotningens brant. Flera hallänningar insåg allvaret och i Falkenbergs kommun var det Bertil Johansson och Gösta Edman som startade vad som då var världens största kalkningsprojekt i rinnande vatten. Sedan dess är det kalkat för mer än 200 miljoner kronor i kommunen och insatserna fortsätter! Läs mer här.
65-årsjubileum Familjen Möller vid Nydala kvarn i Köinge har sedan 1954 årligen räknat laxarna som vandrar upp och ned i Högvadsån. För denna bedrift har de bl.a. fått kommunens Miljöpris. Med dessa data som grund kan man nu utarbeta förvaltningsplaner för atlantlaxen i Ätran, i Sverige och internationellt i NASCO. Nydala har varit och är fortfarande navet i detta samarbete.
2019-03-30 Tredje Ätranlaxen passerade i dag fiskkameran vid Herting. Det var en blank skönhet på 102 cm.
Klockan 22:00 i dag släpptes fortfarande vatten i döda åfåran vid Ätrafors. Vi får hoppas att de nystigna laxarna undviker denna dödsfälla.
Vattenmyndigheten har föreslagit att ansvarigt bolag öppnar de döda åfårorna vid kraftverken i Ätran (Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen) för fiskens vandring och reproduktion.
Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, Affärsnätverket Svenska kraftnät och Energimyndigheten att vattenkraften i Ätran skall omprövas först om 20 år. Lax och ålbestånd får svårt att överleva ytterligare 20 års slakt vid nämnda kraftverk.
2019-03-24 Affärsnätverket Svenska kraftnät, Energimyndigheten samt Havs- och vattenmyndigheten föreslår att vattenkraften i Ätrans huvudavrinningsområde ska omprövas först om 20 år och efterfrågar synpunkter på detta! Läs mer här.
Ett stort steg för laxen och den akut hotade ålen är att få tillbaka vattnet i Natura 2000 området i den torrlagda forsen vid Ätrafors. Se vad som händer i filmen nedan.
För varje HARO kommer prövning normalt påbörjas längst nedströms och sedan kommer prövningen fortsätta i uppströms riktning. Falkenbergs kommun har för Hertings båda kraftverk redan ansökt om omprövning, erhållit tillstånd 2012 och år 2013 genomfört en rad av åtgärder som ger vandringsfiskarna fri passage. Läs mer här.
De ansvariga myndigheterna skriver i sitt missiv : “Vi vill gärna veta vad ni tycker om förslaget. (att ompröva Ätran om 20 år). Är det något område som bör tidigareläggas för att det finns särskilda naturvärden?”
Tabell över myndigheternas förslag till datum för omprövning: Ätran 2038-2039 Lagan 2035-2037 Nissan 2032-2032 Viskan 2020-2025 Suseån 2022-2022 Himleån 2021-2021 Göta Älv 2026-2037 Ätrans sena omprövning är bl.a. orsakad av att Ätran bedöms vara en av de västkuståar som har lägst naturvärden! Omprövning under två år kräver ett rejält tillskott av resurser. Alternativt att man omprövar några få av vattenkraftverken.
Länsstyrelsen i Hallands län har nyligen i en rapport 2018 bedömt naturvärdet i Hertingforsen till 64 miljoner kronor när man dragit ifrån projektets kostnader. Bedömer man på motsvarande sätt naturvärdena för Ätrafors, Yngeredsfors, Skogsforsen Bällforsen och Skåpanäsforsarna hamnar man på flera hundra miljoner. Kan det sägas vara särskilda naturvärden?
Situationen i Natura 2000 området vid Ätrafors är akut. Nu har uppvandringen av laxfisk förbi Herting ökat från ca 2000 till ca 4000 och många laxar vandrar upp i den tillfälliga Ätraforsen där Uniper i vinstsyfte endera dagen “spiller” vatten för att därefter torrlägga. Detta sker varje år! Hundratals leklaxar riskerar livet och varje laxhona har tusentals romkorn som går till spillo. Vinsten vid Herting föröds vid Ätrafors där laxarna kämpar för livet!
Ålen är akut hotad och omfattas av ålförordningen. Tusentals ålyngel vandrar årligen upp i Ätran och kan årligen ses klättra på dammluckorna vid Ätrafors! Där är det stopp och de utmattade ynglen blir mat åt olika predatorer.
Juli 2018 ålyngel ses i nattens mörker klättra på dammluckorna och betongen vid Ätrafors.
När den vuxna ålen skall vandra tillbaka till havet möts de antingen av kraftverkens galler eller turbindöden. Bild från Yngeredsfors kraftverksdamm och den årliga ålslakten. Notera skadorna på den lekvandrande ålen efter kraftverkets intagsgaller.
Tidigare forsade kontinuerligt vatten i de åfåror i Ätran som i dag är torrlagda av vattenkraftverken vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäs forsar. De hade en sammanlagd längd av över 9 kilometer. Här fanns årligen ca 700 000 laxyngel och ca 70 000 ålyngel. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Ätran föreslås en minimitappning i dessa torrlagda forsar.
Det känns som ett hån när nu myndigheterna efterfrågar om det finns någon anledning att inte vänta 20 år till med att ompröva Ätrans vattendomar! Tänker man fortsätta att slakta akut hotad ål i ytterligare 20 år? Tänker man årligen strandsätta hundratals unika Ätranlaxar och torrlägga gamla lekområden? Tänker man fortsätta att i ytterligare 20 år negligera nationella och internationella miljöbeslut ? Skall vi bli den sista generation som sett en ål i Ätran?
Myndigheterna avslutar sitt förslag till Tidplan med : För de HARO (älvar) som ni föreslår ska justeras tidsmässigt behöver vi ett förslag på ny tidpunkt samt tydligt motiv till detta.
Vem menar myndigheterna skall tillrättavisa dem så att Sverige inte under 20 år underlåter att följa svensk och internationell miljölagstiftning? Böter från Europeiska Gemenskapen är kanske den enda tillrättavisningen som biter för den akut hotade ålen och för vår genetiskt unika Ätranlax.
