2022-11-08 Undersökningar av ål i Ätran visar nu förekomst av de potentiellt dödliga sjukdomarna herpesvirus och vita pricksjukan.

Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) rapporterar nu i oktober 2022 att vid förra årets undersökningar i Ätran är samtliga undersökta ålyngel (8 av 8) infekterade med vita pricksjukan (Ichthyophthirius multifilis). 25% (2 av 8) är dessutom drabbade av ålherpesvirus.
rapport-hälsoövervakning-av-vildlevande-fisk-kräftdjur-och-blötdjur-2021.pdf (sva.se)

SVA fick 2019 i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att ta fram ett övervakningsprogram avseende smittsamma sjukdomar hos viltlevande fisk. Syftet med uppdraget var att få kunskap om olika bestånds hälsostatus för att kunna utföra en ekosystembaserad och hållbar fiskförvaltning samt att förhindra smittspridning. Programmet påbörjades 2020.

Naturnytt rapporterade till SVA och Länsstyrelsen att natten mellan den 27-28 juli 2020 försökte ett 50-tal ålyngel forcera dammen vid Ätrafors. Flera av dem hade vita prickar och försämrad simförmåga. Även Uniper rapporterade att bland de ca 200 ålyngel de samlat under påföljande natt fanns flera yngel med vita prickar. Unipers miljöchef bedömde att ynglen hade drabbats av den sk. ”vita pricksjukan”. Läs mer här.
Ålen i Ätran drabbad av allvarlig sjukdom | Ingemar Alenäs (alenas.se)

Någon vecka före denna händelse hade Länsstyrelsen och bolagen satt ut 30 000 engelska ålyngel i Ätran vid Källstorp nedströms Ätrafors. Naturnytt ställde då frågan om de karantäniserade, utsatta ynglen varit friska och bad att få ta del av undersökningsprotokoll. SVA svarade att handlingarna var sekretessbelagda och tog efter Naturnytts förfrågan i augusti för säkerhets skull ett särskilt beslut om att sekretessbelägga ärendet. Naturnytt överklagade då SVA:s beslut om sekretess till Kammarrätten i Stockholm.
Ålar sjuka – sjukdomen kan komma från utsättningar – Aktuell Hållbarhet (aktuellhallbarhet.se)

Stockholms Kammarrätt meddelade domen den 11/11 2020: ”Kammarrätten anser med hänsyn till de berörda uppgifternas art och omständigheterna i övrigt att uppgifterna omfattas av sekretess enligt 31 Kap 12§ OSL och ska inte lämnas ut. Överklagandet skall därför avslås”.

Naturnytt drev ärendet med omtanke om ålen. Alla ålyngelutsättningar i Sverige kommer från samma karantänodling varför det är extremt viktigt att ålarna där är friska. Annars riskerar även den naturliga invandringen och förekomsten av ål i Sverige att smittas.

Naturnytt menar att enda hållbara sättet att förvalta vårt ålbestånd är att restaurera ålens habitat och återupprätta ålens fria vandringsvägar både uppströms och nedströms. Omflyttning av ålyngel från England är inte hållbart. Insamling av ålar i trånga utrymmen för transport förbi dammar och turbiner är inte hållbart. Skador, sjukdomsspridning och stress riskerar att bli följden vid denna konstgjorda hantering.

SVA: ”SLUTSATS: Årets (2021) prover visar på en generellt frisk population, men förekomst av ålherpesvirus kan potentiellt ha allvarliga konsekvenser på populationen och bör tas i beaktande vid flytt av ål. DISKUSSION Generellt var ålarna 2021 i gott skick”.

SVA om vita prick: ”Parasiten (vita prick)förekommer naturligt i sötvatten och har även i SVA:s undersökningar 2018 – 2019 påvisats på juvenil ål från olika lokaler. I undersökningarna SVA genomförde 2018 var det dock flera positiva pooler från kustzonen som innehöll ål med en snittvikt på 0.3 – 0.5 gram, vilket visar att infektion kan ske innan eller i samband med att ålen når den svenska kustzonen. Förflyttning av ål i syfte att stärka bestånd bedöms som en orsak till virusets spridning i Europa (Haenen et al, 2009; Kullmann et al., 2017). Ålherpesvirus är i dagsläget inte en anmälningspliktig sjukdom, vilket innebär att förflyttning av infekterad ål inte är förbjudet enligt gällande lagstiftning”.

2022-11-05 Laxen minskar i storlek och antal och ålen utestängs från sina uppväxtområden i inlandet. Detta är ett resultat av att vattenkraften följer omodern lagstiftning som vägrar att miljöanpassas.

Norska forskare vid NINA (Norsk Institutt for naturforskning) publicerar 2022-10-28 intressanta resultat från storlaxälven Eira. Före vattenkraftsutbyggnaden var medelvikten på laxen i Eira 12 kilo (1925) och efter tre utbyggnader på 1950, 60- och 70- talen minskade medelvikten till 4 kilo (2000). Läs mer här Vannkraftutbygging har endret Eiralaksens gener (nina.no).

Ätranlaxen har genomgått en liknande förändring där storlax var vanlig vid sekelskiftet och i början på 1900-talet medan smålaxen (börlingen) på ca 3 kilo tog över alltmer efter vattenkraftens utbyggnad. Detta framgår tydligt av Robert Lundbergs målning ”Laxauktionen” i Falkenberg från år1892.

I Norge har det gått så långt att laxen är rödlistad. I Sverige är situationen bekymmersam eftersom endast 5% av de ursprungliga bestånden av atlantlax återstår.

När det gäller den europeiska ålen är situationen än mer kritisk då mindre än 1% av beståndet beräknas finnas kvar. Spanska undersökningar visar att över 80% av ålens sötvattenhabitat försvunnit efter vattenkraftens och dammarnas utbyggnad i Spanien. SMHI:s svenska dammregister visar en liknande situation där över 10 000 dammar stänger vägen för ålen till sina uppväxtområden.

AMBER:s Barriär Atlas visar att situationen är lika allvarlig i hela Europa där vattenkraften och dammar stänger ålens vandringsvägar. Enda sättet att rädda ålen är att återställa fria vandringsvägar. Om vi skall kunna rädda ålen i Sverige måste omoderna vattendomar som tillåter att ålen stängs ute från inlandsvattnen omprövas. Regeringen har pausat omprövningen i ytterligare två år. Läget är nu akut och om ålen fortsätter att stängas ute från sina tidigare uppväxtområden blir vi den generation som bär ansvaret för att den sista ålens utrotades.

2022-11-04 SVT Uppdrag Gransknings program ”Den sista ålen” har i dag nominerats till det prestigefyllda Stora journalistpriset i kategorin årets berättelse.

Stort Grattis till SVT Uppdrag granskning som är nominerade till Stora Journalistpriset för programmet ”Den sista ålen”! Journalisterna Sven Bergman och Erik Palm berättar bl.a. med hjälp av Martin och Johan Falklinds dokumentära fotokonst historien om den europeiska ålens öde. Läs mer https://fisheco.se/sista-alen-nominerat-till-stora…/

Programmet följdes upp med ”Ursprungsålen” och ”Vad hände sen”. Ålen blir en viktig fråga om ursprung och vart vi är på väg, när det gäller naturens resurser och artrikedom där vi själva är en del. Läs mer Uppdrag granskning nominerat till Stora journalistpriset i två kategorier | SVT Nyheter

Larmet: Kraftig felberäkning om åldöden – storbolagen gynnas | SVT Nyheter

JURYNS MOTIVERING

Med såväl hjärta som förnuft, öppnas dammluckorna till mänsklighetens stora ödesfråga i en svindlande resa från urtid till nutid.

Hertingprojektet visar att när vandringshindren avlägsnas har naturen en stor förmåga till återhämtning även om luckorna varit stängda i 70 år. Därför är det viktigt att vi påbörjar restaurering av förstörda ekosystem medan tid är. Det finns inte längre tid att förhala ålfrågan och skjuta upp omprövningen av vattendomar.

Mänsklighetens stora ödesfråga gäller att vi inte har råd att fortsätta att förbruka den biologiska mångfalden och ödelägga våra gemensamma naturresurser där den europeiska ålen utgör en viktig del av det kulturarv som vi fått att förvalta.

Vi håller tummarna för ”Den sista ålen”.

2022-11-02 Sverige har helt tappat sin ställning när det gäller det internationella miljöarbetet.

Sedan Olof Palme bjöd in till FN:s första miljökonferens 1972 har Sverige helt tappat sin internationella ställning inom miljöområdet. Miljödepartementet avskaffas efter att ha funnits som eget departement i 35 år. Miljöfrågorna inordnas under Klimat- och näringslivsdepartementet med energi- och näringsminister Ebba Bush som departementschef. Miljöministern saknar eget departement. Detta inger farhågor liksom det faktum att den viktiga frågan om biologisk mångfald saknas i regeringsförklaringen. Sveriges nya regering – Regeringen.se

Förslaget från EU är att det ska införas ett rättsligt bindande mål för att återställa olika ekosystem för varje medlemsstat. Målet är att 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030 ska åtgärdas för att återställa naturen.

EU:s nya lagförslag sätter press på EU:s medlemsländer att skriva under ett lagligt bindande avtal om restaurering av biologiskt viktiga habitat inom Unionen. Förslaget hyllas av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) men i Sverige röstades förslaget ned av S, C, L, KD och SD. Partierna motiverade det med att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser. Men det kan bli fel om vi i Sverige inte kan skilja en naturlig bokskog från en planterad granåker. (se ingressbild). Tanken att EU gemenskapen inte får ha synpunkter på olika länders miljöpolitik är absurd.

EU:s vattendirektiv kräver restaurering av vattenmiljöer för att gynna hotade arter, parallellt med skyddet av kvarvarande natur. Sveriges nya regering pausar nu omprövningen av vattenkraftens föråldrade vattendomar som bygger på 1918 års vattenlag. Sverige får skarp kritik från EU för att vi inte följer EU:s lagstiftning enligt vattendirektivet.

Läs mer Professor i biologisk mångfald: Sverige håller på att halka efter ordentligt | Natursidan

2022-11-02 Naturnytt noterar även sjuka laxar i Högvadsån.

Ätrans huvudfåra nedströms Ätrafors är utsatt för korttidsreglering. Det innebär att flödet förändras kraftigt mellan olika timmar när elpriset varierar.

Korttidsreglering kombinerat med sommarens torka gör att laxen i Ätran utsatts för en stor stress. Stressade laxfiskar drabbas ofta av olika sjukdomar varav fiskmögel (Saprolegnia) är en allvarlig sjukdom som ofta har dödlig utgång.

Även i Högvadsån förekommer korttidsreglering och till och med nolltappning vilket innebär att flödet i Älvsered kan stängas av helt.

Laxen som vandrar in till Ätran under vår eller sommar stressas först i Ätran nedanför Ätrafors och sedan tilltar ytterligare stress när den vandrar vidare till sina lekområden i Högvadsån.

Ingressbilden är tagen vid Övre Horsared i Högvadsån. Vid tillfället sågs två kraftigt angripna, sjuka laxar. Detta kan förmodas vara ”toppen på isberget” när det gäller stressad lax.

Med varje laxhona som dör går 1300 romkorn per kilo lax förlorade. Regeringen har nu pausat omprövningen av den lagstiftning som tillåter att Högvadsån torrläggs.

2022-10-30 Rapporter kommer in om sjuka fiskar i Ätran. Laxen och öringen leker nu i månadsskiftet. Friska och starka fiskar är viktigt för god framgång med leken.

Fiskmögel (Saprolegnia) finns närvarande i vattnet. Om fisken stressas löper den större risk att drabbas av denna dödliga sjukdom.

Hallands Nyheter rapporterar i onsdags om sjuka laxar i Ätran. Vid Nydala kvarn strandar en del sjuka laxar. Naturnytt ser sjuk lax och havsöring i Vessigebro.

De laxar och öringar som vandrar upp i Ätran från havet kan ha kommit redan i mars-april för sex månader sedan. Lekfisken intar ingen föda under vistelsen i sötvatten. För att de skall hålla sig friska är det viktigt att de inte stressas i onödan. Höga sommartemperaturer är en stressfaktor som är svår att påverka. Laxen är dock ganska anpassningsbar till långsamma, naturliga förändringar.

En allvarligare stressfaktor är korttidsregleringen av Ätran. Lekfisken får hela tiden byta områden och utsätts flera gånger per dygn för en ”tsunamiliknande” flodvåg som stressar och tar mycket av den energi som skulle användas vid lekbestyren. Skillnaderna i flöde kan variera med över 40 kubikmeter i sekunden på endast två timmar!

Länsstyrelsen anger att antalet laxyngel som årligen dör av korttidsregleringen vid Ätrafors är ca 34 500 st. Hur många vuxna laxar som stressas och blir sjuka med dödlig utgång som följd har inte beräknats. Laxhonorna har ca 1 300 romkorn per kilo laxhona.

Ätrans vattendomar tillåter i dag korttidsreglering samt att ålen stängs ute från sina uppväxtområden. Och att utvandrande blankål massakreras i kraftverkens turbiner och galler. Regeringen har nu bestämt att omprövningen av dessa omoderna vattendomar skall pausas i två år.

EU-kommissionen har anmärkt på att Sverige inte följer vattendirektivet och ändrar alla otidsenliga vattendomar som skadar våra vandringsfiskar. Vill man se hur fria vandringsvägar kan ordnas så kan man göra ett studiebesök vid Hertings kraftverk och Hertingforsen.

2022-10-29 Forskarna redovisar nu för första gången i historien hur märkta, lekmogna ålar kommer fram till sina lekområden i Sargassohavet. Trots kunskapen är ålen akut hotad.

Scientific Reports publicerar 13 oktober 2022 en artikel som rubriceras som det första direkta beviset för att den europeiska ålen vandrar till sina lekplatser i Sargassohavet. Forskarna märkte 26 europeiska ålar hemmahörande i floder på Azorerna. Två av dessa vuxna ålar återfanns i Sargassohavet väster om längdgraden 50°W. (blå karta) First direct evidence of adult European eels migrating to their breeding place in the Sargasso Sea | Scientific Reports (nature.com)

Ålyngellarver har tidigare påträffats i Sargassohavet inom ett ca 200 mil brett område mellan 50°W och 70°W. (vita ringar i figuren). Förekomsten av ålyngel i Sargassohavet, har varit känd sedan länge, men hur de vuxna ålarna tar sig dit har varit en gåta.

SVT rapporterade den 7 oktober 2016 att ålens gåta var löst. Svenska och europeiska forskare märkte ca 700 ålar varav ca 200 ”svenska” ålar. De två ”svenska” ålar som simmade längst återfanns vid kusten utanför Irland. (blå pil). De hade då avverkat ca 1/3 av sin 700 mil långa resa till lekplatserna i Sargassohavet. De första 20 milen fick silverålarna åka tankbil från Fegen till Marstrand, förbi kraftverkens galler och turbiner i Ätran.

Irländska ålar simmade på väg mot Azorerna (grön pil). Och nu har forskarna alltså visat att två vuxna silverålar från Azorerna kommit fram till området i Sargassohavet där det finns ålyngel. (gula plus).

Hur kan det då komma sig att den gamla gåtan med ålens vandringsvägar är löst, men att ålen ändå är akut hotad och har minskat med över 95%?

Saken är den att vi vet att den katadroma ålen leker i havet och växer upp i sötvatten. Vi vet också till att de svenska ålynglens vandring stoppas av tusentals dammar och att tusentals lekmogna ålar dör i kraftverkens turbiner och galler på sin väg till Sargassohavet. De få som ändå lyckas ta sig förbi hindren dör av de skador de fått i kraftverken. De blir utsatta för ökad predation eller har de helt enkelt inte krafter kvar för sin långa resa från Sverige till Sargassohavet.

Före kraftverksepoken var den årliga invandringen av ålyngel till svenska inlandsvatten ca 118–360 miljoner ålyngel. (Källa: Wikström &Åström). 20% av dessa beräknas överleva till lekvandrande ål. (Källa: Energiforsk). Det innebär att Sverige naturligt årligen producerade 23,6 till 72 miljoner lekvandrande ålar. De senaste hundra åren har alla dessa ålar stoppats eller dött i våra vattenkraftverk där det saknas fria vandringsvägar.

Som kompensation för stängda vandringsvägar sätter kraftbolagen årligen ut några hundra tusen ålyngel och ordnar Trap & Transport av ca 0,014 miljoner lekvandrande ålar förbi kraftverken. Dessa åtgärder står inte i proportion till orsakad skada. Enligt EU:s vattendirektiv skall denna omoderna lagstiftning omprövas.

Sveriges regering har hösten 2022 beslutat att pausa omprövningen av fria vandringsvägar för ålen. Omprövningen skulle tagit ca 20 år om den startats nu och skjuts därför bortom 2042. Det ser mörkt ut för ålen och vandringsfisken om vattenkraften tillåts att hålla alla vandringsvägar stängda.

Hertingforsen i Falkenberg är ett av de få svenska vattenkraftverk där vandringsvägarna öppnats 2013 och alla fiskarter kan vandra fritt. Nettonuvärdet av denna åtgärd har av länsstyrelsen beräknats till över 65 miljoner kronor. ”Energiförlusten” är inte större än vad som produceras i ett mindre vindkraftverk.

2022-10-20 Falkenbergs föreläsningsförening gästades av Margot Wallström som på ett fascinerande sätt föreläste om vår tids stora frågor.

Margot Wallström citerade några av världens stora filosofer men ändå var det Margots egna upplevelser från ett långt och rikt politikerliv som gjorde störst avtryck. Bland annat utlämnade Margot sin egen kropp till forskarna för att analysera miljögifter.

Modiga Margot född på 1950-talet lämnade 2003 ut 40 ml av sitt eget blod till miljöforskarna. De fick uppdraget att analysera 77 olika mer eller mindre kända miljögifter. Svaret visade att Margot hade 28 av de kända miljögifterna i sin kropp. Bland annat innehöll Margots blod rester av DDT som varit ”förbjudet” när Margot växte upp. Margot bodde i Norrland långt från industrier och lantbruk som använt ämnet. Exemplet visar att när vi släpper löst ett giftigt ämne i naturen sprids det i hela naturen inklusive till människans blodomlopp.

Forskarna nämnde dock för Margot att halterna DDT var något lägre än för gemene man. Margot hade ammat två barn och en del av giftet hade överförts via bröstmjölken till barnen.

Modiga Margot lät år 2019 forskarna upprepa analysen av gifter i sitt blod. Nu, årtionden efter det att DDT och PCB hotade människors hälsa och djurlivets välbefinnande förekommer nya miljöföroreningar i Margots blod. Det gäller grupperna PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser) och CP (klorerade paraffiner). De används bl.a. som mjukgörare i plaster och som bekämpningsmedel. Användningen sägs vara störst i Kina men likafullt förekom de nu i Margots blodprov.

Margot Wallström kom inte med så mycket pekpinnar utan tryckte på att nu måste vi gemensamt hjälpas åt att lösa de stora giftproblem som världen står inför. Då finns det hopp för våra barn och barnbarn. Margot nämnde i förbigående att var fjärde amerikansk man är steril på grund av att deras kroppar samlat gifter och hormonstörande ämnen.

Margot var bekymrad över att Miljödepartementet nu läggs ned. Ett av riksdagens 16 beslutade miljömål är giftfri miljö. Margots giftiga beskrivning av sina blodanalyser visar att nu är det allvar.

EU-kommissionen har tagit fram rättsligt bindande förslag för att minska användningen av bekämpningsmedel med 50% till 2030. Sverige agerar nu för att förslaget skall stoppas. C, M, KD, SD och S röstade nej till förslaget med motiveringen att de inte tycker EU ska lägga sig i dessa frågor inom Sveriges gränser.

Användningen av dagens potenta miljögifter är inte ett problem för enskilda länder. Det är ett globalt problem som berör våra gemensamma naturresurser som vatten- och livsmedelsförsörjningen. Därmed är det en viktig fråga för hela mänskligheten.

Margot Wallströms egen blodanalys visar på ett enkelt sätt att miljögifterna är ett allvarligt problem som drabbar oss alla. Miljömålet ”Giftfri miljö” har hamnat i bakvattnet av andra miljöfrågor men angår alla länder och stater samt alla politiker och enskilda personer. Vi behöver sluta upp kring EU kommissionens förslag att halvera användningen av miljögifter och bekämpningsmedel som till sist hamnar i våra egna blodomlopp.

Läs mer Miljögifter+i+blod+från+Margot+Wallström+och+Jytte+Guteland+2019.pdf (squarespace.com)

2022-10-20 Svenska miljödepartementet läggs ned efter att ha funnits i 35 år i sin nuvarande form och 50 år i olika former.

Miljöfrågorna hamnar nu under energi- och näringslivsdepartementet med energi- och näringsminister Ebba Bush som chef. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inordnas under energi- och näringslivsdepartementet och får därmed energi- och näringsministern som chef.

Det innebär att ansvaret för genomförandet av Sveriges 16 beslutade miljökvalitetsmål och generationsmålet för vår miljö nu hamnar under energi- och näringslivsdepartementet.

Departementschef och vice statsminister Ebba Bush har redan kungjort beslut som påverkar de svenska miljömålen. Kraftig utbyggnad av kärnkraften och stopp för omprövning av vattenkraftens omoderna miljölagar var några av de nyheter som annonserades vid regeringsöverenskommelsen den 14 oktober 2022.

Miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv” kan inte uppfyllas då tusentals dammar och kraftverk stoppar och dödar vandringsfisken. Vattenkraftens korttidsreglering och torrläggning (nolltappning) slår ut hela ekosystem. Omprövning av denna lagstiftning från början av 1900-talet pausas nu enligt besked från den nya energi- och näringsministern. Omprövningen och åtgärder var tänkta att vara klara om 20 år dvs 2042. Nu pausas denna åtgärdstakt.

Sverige har fått kritik från EU för att inte uppfylla gemensamma åtaganden enligt vattendirektivet. Nu kan Sverige riskera dryga böter om EU-kommissionen anser att Sverige fortsätter att bryta mot gemensamma beslut.

På regeringens hemsida kan man den 20 oktober 2022 läsa nyheten att statsminister Ulf Kristersson lämnat regeringsförklaringen till riksdagen och anmält Romina Pourmokhtari som ny klimat- och miljöminister och departementschef på Miljödepartementet. Miljödepartementet – Regeringen.se

På annan plats på regeringens hemsida kan man se de olika departementen och att miljödepartementet saknas. Där är klimat- och miljöministern underordnad energi- och näringslivsdepartementet och har Ebba Bush som departementschef.

Miljödepartementet och dess departementschef har blivit en ”papperstiger” på regeringens hemsida och departementschef för ett departement som avvecklats. Läs mer här Miljömålen – en svensk papperstiger | Ingemar Alenäs (alenas.se)

2022-10-15 Regeringen avbryter den pågående miljöprövningen av vattenkraften. Stora ekonomiska och ekologiska effekter kan förväntas.

Svensk Vattenkraft har levt efter vattenlagen från 1918. EU:s Vattendirektiv kom 2000 och infördes i svensk lagstiftning 2004. Sverige har fått varningar för dålig anpassning och startade den 1 september 2022 omprövningar av de föråldrade, omoderna tillstånden. Sveriges nya regering har bestämt att denna process nu skall pausas, vilket ger stora ekonomiska och ekologiska avtryck.

Kraftbolagen har fått skattelättnader på 3,5 miljarder per år i 20 år vilket var tänkt som en kompensation i samband med deras kostnader och uteblivna vinster vid miljöprövningen. Pausar regeringen även dessa skatteförmåner? Det vore rimligt då utländska bolag gör miljardvinster på svenska vattenresurser.

Kammarkollegiet, miljödomstolar och länsstyrelser har avsatt ökade personella och ekonomiska resurser för att handlägga alla omprövningar. Länsstyrelsen har pausat tillsynen på vattenkraften i väntan på kommande omprövning. Nu behövs åter en omdirigering av personella och ekonomiska resurser samt ett tillsynsarbete som samlar in uppgifter inför kommande omprövning.

Effekterna på personalresurser och ekonomi blir stora. Större blir dock effekterna på miljön. Omprövningen startade 2022 och beräknades pågå ca 20 år. Nu pausas omprövningen vilket innebär att vattenkraften inte kommer att omfattas av moderna miljölagar förrän efter 2042.

Störst konsekvenser blir det för miljön när vattenkraftens miljöanpassning fördröjs eller uteblir. Som ett exempel kan nämnas Ätran där korttidsreglering vid Ätrafors kraftverk orsakar en årlig död av 34 500 laxsmolt. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag kommer enligt årets utvärdering inte att nås före 2030 och nu skjuts det beslutade miljömålet upp på obestämd tid.

Regeringsbeslutet att i detta akuta läge för miljön pausa nödvändiga åtgärder är illa valt. Sverige må blunda för att den biologiska mångfalden förbrukas men EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv kräver hänsyn. De länder som bryter mot EU:s gemensamma lagstiftning kan komma att straffas med kännbara ekonomiska sanktioner.