Förödande förlust av vandrande ål 2023

2024-01-06 Naturnytts begränsade ”egenkontroll” och besök av en åltipp invid Ätran under 2023 visar att vid våra besökstillfällen hade ca 237 vandrande blankålar med vikter mellan 0,8 till 2 kilo dumpats av kraftbolaget.

Storleken på de dödade ålarna indikerar att de var vandrande ålhonor. Varje enskild ålhona är bärare av fler än en miljon romkorn som skulle blivit nya ålyngel vid leken i Sargassohavet. Nu slutade resan på en åltipp i Hallands inland. Naturnytts begränsade observationer är bara ”toppen på ålberget”. Dessa akut hotade ålar är naturligtvis ovärderliga. Finska Jord- och Skogsbruksministeriet värderar en ål till 3510 Euro. Våra svenska ålar skulle ha lekt tillsammans med de finska ålarna i Sargassohavet. Värdet av de 237 svenska ålarna som vi räknade på tippen är enligt finsk bedömning ca 9,34 miljoner svenska kronor.

Länsstyrelsen ansvarar för miljötillsynen av verksamheten vid kraftverken. Naturnytt har skriftligen frågat Länsstyrelsen i Halland om kraftbolagen i sin egenkontroll noterar antalet ålar som dödas och körs till tippen. Länsstyrelsen svarar (Beslut 2020-09-02 535-8579-19) bl.a. att ”Länsstyrelsens tillsyn av ålyngelledare och anläggningen i övrigt, inklusive bolagets egenkontroll, är framför allten fråga om prioriteringar för tillsynsmyndigheten”. ”Problemen är av sådan art att de bör hanteras i den kommande prövningen inom ramen för den nationella planen för vattenkraft” (NAP). ”Länsstyrelsen har i dagsläget inte för avsikt att föregå den prövningen”. ”Länsstyrelsen finner med anledning av ovanstående inga skäl att vidta tillsynsåtgärder….”

Saken är den att miljöprövningen av vattenkraften (NAP) påbörjades 2022 och beräknas klar om ca 20 år. Regeringen har därför beslutat (2023-12-21 KN2023/04638) att Havs- och vattenmyndigheten skall revidera den svenska ålförvaltningsplanen. Hav har enligt beslutet bl.a. tilldelats 65 miljoner kronor som ska fördelas ut till länsstyrelserna för vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter enligt NAP. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet senast den 1 augusti 2025.

Ålen är i dagsläget akut hotad. Mängden ålyngel i Nordsjön beräknas ha minskat till 0,4 procent av mängden som fanns 1960-1979. Produktionen av vuxen ål från Sveriges inlandsvatten närmar sig snabbt noll. Två huvudorsaker till kollapsen är:
1. Ålynglen är utestängda från sötvattnen av kraftbolagens dammar.
2. Den lekvandrande ålen dödas av kraftverkens galler och turbiner.

Lösningen av ålens situation är enkel. Ansvariga myndigheter behöver kräva åtgärder vid dammarna som utestänger ålynglen. Åtgärder behövs vid alla kraftverk som dödar den lekvandrande ålen. Utan ålyngel och levande ålföräldrar kan det inte produceras någon ål.

Regeringen behöver besluta att de ålfria vattenkraftbolagen liksom alla andra verksamhetsutövare skall ta sitt miljöansvar. Det innebär fria vandringsvägar för ålen; både ålyngel och vandrande blankål. Hertingprojektet är ett gott exempel där ålar i alla livsstadier efter åtgärder kan vandra fritt både uppströms och nedströms. Hertingprojektet genomfördes tio år innan regeringens beslut om en reviderad ålplan.

Se mer på SVT Uppdrag Granskning “Den sista ålen”